A Astley Levin

Född:1852-05-24 – Bo församling (T-län), Örebro län
Död:1931-02-03 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Läkare, Sjukgymnast, Militärgymnastiklärare, Filatelist


Band 22 (1977-1979), sida 659.

Meriter

2 Levin, Adolf Astley, son till L 1, f 24 maj 1852 i Bo, Ör, d 3 febr 1931 i Sthlm, Matt. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm ht 71, inskr vid UU 5 febr 72, med fil ex 15 sept 73, MK 28 april 80, bitr läkare vid kallvattenkuranstien i Bie, Floda, Söd, somrarna 81–87, massör vid Södra gymnastiska inst på S:t Paulsgatan i Sthlm 8385, läkare där 85, ML vid Kl 11 april 85, leg läk 13 april 85, elev vid GCI 85, ex där 15 maj 86, intendent vid kuranst:en i Bie 1 okt 87, lärare i sjukgymnastik vid GCI 16 mars 8812, ägare av kuranst:en i Bie 88, ånyo intendent där 1 april 8919, andre bataljonsläkare i fältläkarkårens reserv 14 febr 907 nov 13 (kaptens värdighet 10 maj 95), led av styr för Södermanlands läns folkhögsk från 90, för Sveriges filatelistfören från 93, ordf där 2426, andre sekr i styr för Sveriges centralfören för idrottens främjande 9723, förste sekr 2429, led av Olympiska spelens organisationskomm 12, tf överlär i sjukgymnastik vid GCI 6 dec 1220, prof:s n h o v 6 dec 12, led av komm ang idrottens främjande juni 21maj 22.

G 1) 28 april 82 i Sthlm, Ad Fredr, m Hilda Eggertz, f 10 mars 56 i Falun, d 28 juni 90 i Bie, dtr till prof Victor E o Fredrika Barchseus; 2) 12 nov 08 i Sthlm, Klara, m sin kusin Elisabeth Maria Levin, f 15 okt 57 där, Maria, d 24 dec 45 där, Kungsh, dtr till kontraktsprosten Carl Herman L o Charlotta Wilhelmina Sjöstrand.

Biografi

Astley L började sin lärarbana på GCI under en brytningstid. 1887 ersattes de tre tidigare överlärarna i militär gymnastik (fäktning), pedagogisk gymnastik o medicinsk gymnastik av V Balck, L M Törngren o R Murray. Samtidigt utfärdades en ny stadga för institutet. Den innebar bl a att benämningen medicinsk gymnastik utbyttes mot sjukgymnastik, att undervisningen häri för de manliga eleverna förlades till ett tredje o sista år o att de elever som genomgått fullständig utbildning fick titeln gymnastikdirektör. L:s lärartjänst var o förblev — trots flera framstötar från hans sida — lågt lönesatt. Han efterträdde 1912 Murray som överlärare men hade redan tidigare framstått som den GGI-ledda sjukgymnastikens ledande företrädare.

Den sv sjukgymnastiken var sedan länge föremål för både yttre o inre motsättningar. Utåt befann den sig i en mer eller mindre konstant förtroendekris visavi större delen av läkarkåren, varifrån kritik riktades mot den för ovetenskaplighet o tvivelaktiga metoder. L sökte härvid inta en kompromissande attityd. Han tillskrev rådande motsättningar bl a det faktum att läkarna i ge-, men var alltför okunniga i fråga om sjukgymnastik. Därför rekommenderade han viss obligatorisk undervisning häri vid läkarutbildningen. Han slog fast att exempelvis diagnostisk undervisning inte hörde hemma på GCI men hävdade å andra sidan att en relativt omfattande medicinsk skolning borde äga rum där. I den prestigeladdade frågan om den sjukgymnastiska utbildningens placering höll han fast vid GCI. I därmed sammanhängande diskussioner om förhållandet mellan friskgymnastik o sjukgymnastik pläderade han energiskt för att de två områdena obetingat hörde ihop.

Inåt hade L att värna om den sjukgymnastiska sakkunskapen. Sv sjukgymnaster var på grund av linggymnastikens goda namn o rykte mycket efterfrågade — inte minst i utlandet. Denna efterfrågan medförde att åtskilliga svenskar kunde slå sig på sjukgymnastiken utan att vara examinerade. L kritiserade tendenserna till charlataneri o ställde sig skeptisk till privata institut, som mer eller mindre olagligt undervisade i sjukgymnastik. Också här förelåg prestigeladdade kompetensproblem.

Sina rön o åsikter i sjukgymnastiska ämnen redovisade L muntligt inför Sv gymnas-tiklärarsällskapet o därefter ibland skriftligen i sällskapets publikation Tidskrift i gymnastik. 87 besökte han den sv sjukgymnasten J H Kellgren (bd 21) för att studera dennes metod. Påverkad av Kellgrens behandlingar av blindtarmsinflammationer tillskrev han massagen, sakkunnigt utförd, viss lindrande effekt vid denna åkomma. Resultat från egna iakttagelser vid GCI o Bie redovisade han också vad beträffar rörelsers inverkan på hjärtats rytm. Vid sekelskiftet skrev han om "velocipedåkning från hälsosynpunkt" o ställde sig i huvudsak positiv till de kroppsliga effekterna av den kraftigt expanderande cyklismen, som av andra kritiserats från fysiologiska utgångspunkter. Märkligare är dock att han kring 90 utförde fysiologiska undersökningar rörande idrottsmän, exempelvis av puls- o respirationsfrekvensen hos tävlingsåkare på skridsko. L uppfann också en enkel mätapparat för att påvisa förekomsten av skolios (ryggradskrökning).

L hörde till de GCI-lärare som under ledning av Balck arbetade för den tidiga sv gymnastik- o idrottsrörelsens utveckling. Han kontrasterade därmed mot de många pedagogiskt o medicinskt orienterade fackmän som i huvudsak på fysiologiska grunder tog avstånd från den. Vid de tidigaste sv gymnastikfesterna åren omkr 80 återfanns han bland arrangörerna o ingick likaså i organisationskommittén för 91 års internationella gymnastikfest i Sthlm — det största evenemanget i sitt slag före sekelskiftet.

När idrotten därefter började bryta igenom som modern folkrörelse o det internationella utbytet tog fart, fortsatte L sin idrottsorganisatoriska verksamhet. Han var en av de tongivande i styrelsen för den 97 av Balck, S Hermelin (bd 18), C v Rosen m fl stiftade pionjärorganisationen Sveriges centralförening för idrottens främjande; länge fungerade han som föreningens andre o förste sekreterare — positioner som förutsatte god förtrogenhet med utvecklingen inom idrottsrörelsen. Han arbetade inom föreningen närstående byggnadskommittéer, exempelvis den som med föreningen som byggherre lät uppföra Sthlms stadion till OS i Sthlm 12. Vidare tillhörde han organisationskommittéerna för de stort anlagda Nordiska spelen, vilka anordnades i Sthlm av Centralföreningen var fjärde vinter from 01 o kan karakteriseras som föregångare till vinter-OS. Vid OS i Sthlm blev L, fastän han internt uttalat tvivel på lämpligheten av att förlägga spelen till Sverige, en av Centralföreningens företrädare i den organisationskommitté som hade att leda hela förberedelsearbetet inklusive en rad sektioner o specialkommittéer. Han var bl a ordf i medalj- o märkeskommittén, en post som låg mycket väl i linje med hans ställning som specialist på idrottsmedaljer. Han verkade också för tillkomsten av ett idrottsmuseum o hade som ett bidrag härtill samlat in ett omfattande, värdefullt bestånd av sv medaljer. Museiplanerna fullföljdes dock inte.

Centralföreningens styrelse representerade pionjärgenerationen inom sv idrottsrörelse. Sveriges riksidrottsförbund (RF), bildat 03 o uppbyggt på bredare bas, började alltmer ta över eller aspirera på funktioner Centralföreningen räknat som sina. L indrogs i den idrottsorganisatoriska maktkampen bl a som Centralföreningens representant i den första statliga idrottsutredningen, tillsatt 21. I ett "särskilt yttrande" hävdade L att utredningen överskridit sina direktiv, att Centralföreningen enligt dess förslag (SOU 1922: 8) skulle fråntas nästan allt inflytande o att idrottsrörelsen borde få lösa sin organisationsfråga internt — en uppfattning som f ö även RF genom sin representant E Bredberg framförde. Den slutliga lösningen lät vänta på sig ett tiotal år o gick i RF:s favör.

L var en avancerad filatelist. 06 tilldelades han i London guldmedalj för sin specialsamling av sv frankotecken. Hans huvudintresse gällde de sv poststämplarna o deras historia. 18 utkom Stockholms poststämplar 1686—1910 o året därpå Förteckning å Sveriges postanstalter 1636—1910 jämte data för deras öppnande och eventuella indragande. I förordet till det senare verket säger sig L ha gått igenom nära två miljoner stämplade frimärken. Vid denna tidpunkt överlämnade han till postmuseum sin stora samling sv stämplade märken — 60–70 000 stycken samt 500–600 stämplar före frimärkenas tid. — L intresserade sig också för numismatik o hade redan 87 publicerat en beskrivning av Johan III :s mynt (Numism meddel, 11).

Som lärare i sjukgymnastik vid GCI fick L mer försvara tidigare intagna positioner än erövra nya. Inom idrottsrörelsen tillhörde han den pionjärgeneration som — med centrum hos Balck o Centralföreningen —lade grunden för den storartade utvecklingen efter sekelskiftet. Som posthistoriker gjorde han betydande insatser.

Författare

Jan Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda brev från L i KB o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se SLH, F 3, d 3, Sthlm 1901, s 1309, o F4, d 3, 1933, s 201. Dessutom: Stockholms poststämplar 1686—1910. Försök till beskrivning. Sthlm 1918. 36 s. — Förteckning å Sveriges postanstalter 1636— 1910 jämte data för deras öppnande och eventuella indragande. Sthlm 1919. 103 s. — En samling Linnémedaljer (SLSÅ, årg 6, 1923, Upps, s 54—60).

Källor och litteratur

Källor o litt: Sveriges centralfören:s idrottens främjande arkiv, RA. Allm sv läkartidn 1910, nr 50 (mötesreferat); A Broman, nekr över L (Sv gymnastiken i in- o utlandet 1931: 1); S Drakenberg, nekr över L (Sveriges centralfören:s för idrottens främjande årsb 1931); GCI:s hist 1813—1913 (1913); NF:s sportlex, 5 (1943); Olympiska Spelen i Sthlm 1912. Officiell redogör (1913); SLH 3: 1 (1886), 3: 3 (1901) o 4: 3 (1933); Sv folkrörelser, 3 (1939). — Nekr:er över L i Sv filatelistisk tidskr 15 febr 1931 o i Numism meddel 1931. — Th Högberg, Sv numisma-tiker under fyra sekler (1961); Tal o kväden i SHT 1932.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Astley Levin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11301, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2019-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11301
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Astley Levin, urn:sbl:11301, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2019-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se