Meriter

Leyonsköldh, Mårten (skrev sig Mårten) Augustinison, f 21 sept 1600 i Jönköping, d 27 okt 1656 i Sthlm. Föräldrar: borgmästaren Augustinus Hansson o Anna Mårtensdtr. Gick i skola i Jönköping, under Kalmarkriget i Vadstena o närmast efter dess slut i Odensjö i Barnarp, Jönk, men efter Jönköpings skolas återupprättande åter där, utbildades i skriv- o räkneskola i Hamburg sommaren 16—hösten 17, bokhållare i Sthlm o vid Kopparberget hos sin mors kusin Karin Hansdtr, Mårten Trotzigs änka, 18, skrivare hos Axel Oxenstierna 19, deltog i dennes ambassad till Berlin o Wolfenbüttel för att hämta den blivande drottningen Maria Eleonora 20, anställdes i k kansliet 21, deltog i Gabriel Oxenstierna Gustafssons beskickn till Khvn 22, förordnades att bistå kamreraren Erik Andersson (sedan adl Trana) med upprättandet av jordeböcker i Ingermanland 23, kamrerare i Ingermanland, Karelen o det estländska landskapet Allentacken 28, kamrerare i räkningekammaren vid sv armén i Tyskland 11 juli 31, generaltullförvaltare i Sverige o Finland 26 sept 36, adl 8 jan 45, kammarråd 8 jan 49—29 jan 54, assessor i kommerskoll 27 aug 51, vice direktor där 1 okt 51; direktor där 17 mars 52—29 jan 54, frih 10 mars 54, åter kammarråd senast 23 febr 55.

G 24 juli 31 i Sthlm, Nik, m Brita Larsdtr, som jämte sina syskon adlades 4 (ej 24) maj 52 med namnet Snäckenfeldt (skrev sig Snäckenfält), t uec 90 i Sthlm, dtr till tullnären Lars Bengtsson o Brita Danielsdtr (Svinhufvud i Västergötland).

Biografi

L kom redan 1619 i Axel Oxenstiernas tjänst o var i dennes följe 20 på ambassaden till Tyskland o vintern 22—23 på resan hem från Livland över Reval, Narva, Viborg o Åbo (Emporagrius). Som kamrerare i Ingermanland fick han 29 bl a byn Iswos, till vilken han skrev sig. Som kamrerare vid sv armén i Tyskland tjänstgjorde L från 32 i Mainz. I stiftet Mainz fick han våren 33 en landsflyktings konfiskerade gods (AOSB 1:8). På försommaren så sändes L av rikskanslern till riksrådet i Sverige med skrivelser o muntliga budskap. 34 fick han i uppdrag att granska bl a licenträkenskaperna för Preussen, vilka han 36 förde därifrån till Oxenstierna i Stralsund o sedan till Sthlm.

Då tullverket efter rikskanslerns hemkomst från Tyskland fick en enhetlig ledning genom utnämning av en generaltullförvaltare, blev L den förste innehavaren av detta ämbete. Denna verksamhet föranledde, att han fick fiender men även stora inkomster, då hans provision var 5 % på uppbörden (Boëthius). 41 fick L privilegier för saltimport från Portugal (SRP) o var senare delägare i Västerviks skeppsbyggnadskompani (Stråle; E W Dahlgren) o i det sk Ryska handelskompaniet (Svea hovrätts arkiv; Handel o sjöfart). Han köpte 45—53 av kronan flera hundra mantal i Gästrikland (jfr bd 6, s 619), Östergötland, Uppland, Dalsland, Närke o Värmland o grundade säterierna Spällinge (-tomta) i Västra Harg, Ög, o Vallhov i Jumkil, Upps, vilka länge ärvdes av hans ättlingar. Därjämte ägde L, som adlades 45, stora donationsgods, framför allt i Dalsland men även i Gästrikland o Ingermanland. I Sthlm hade han redan före 45 låtit bygga det s k L:ska huset vid Stora Nygatan, som revs 1860.

49 lämnade L generaltullförvaltareämbetet o blev kammarråd. Redan då kommerskollegium planerades 37, var avsikten, att L skulle bli eh av dess båda assessorer. Då detta verk 51 äntligen kom till, blev han dess vice direktor o 52 direktor eller president, dock underordnad Erik Oxenstierna efter dennes utnämning till generaldirektor några månader senare. Redan 54 tog L avsked från såväl kommerskollegium som kammarkollegium. S å blev han friherre med friherreskapet Älvkarleby, Upps, som han redan tidigare fått som donation men som reducerades redan 55 eller 56 i egenskap av s k förbjuden ort.

Redan under drottning Kristinas regering lånade L kronan pengar, o Karl X Gustav bemyndigade honom 19 jan 55 att ur kronans kopparränta göra sig betald för en fordran på mer än 60 000 rdr. Under rustningarna för kriget mot Polen kom han att spela en nyckelroll. Då kungen ville förstärka kammarkollegium, återinsatte han L i febr 55 som kammarråd kort efter det att Magnus Gabriel De la Gardie återkallats i utövningen av riksskattmästarämbetet (bd 10, s 663 f). Redan dessförinnan hade L 8 jan befullmäktigats att försälja all kronans tull- o avradskoppar. Senare skötte han de resultatlösa förhandlingarna med den franske ambassadören d'Avaugour om upphandling av koppar. L utnyttjade också sina personliga kreditmöjligheter för att skaffa pengar till värvningar i Tyskland, o redan i början av mars lyckades han förmedla ett lån av mer än 80 000 dlr smt. I april förband sig han o riksrådet Gustaf Bonde (bd 5) att ställa mer än en miljon dir smt till Karl X Gustavs förfogande mot säkerhet i större delen av stora sjötullen, o han engagerade sig betydligt mer än Bonde i denna lånerörelse.

Med L:s verksamhet i kopparhandeln torde sammanhänga, att han just 55 kan beläggas ha intresserat sig för kopparbrytningen vid Falun. I sept var han sålunda den främste av de båda representanter för kammarkollegium som tillsammans med två riksråd sändes dit för rannsakning efter det stora raset där ett par månader tidigare. Han genomdrev senare också det prov som visade, att den tyske översten A Reussners projekt för förbättring av kopparprocessen var värdelöst.

Så länge L var i livet o kunde fullfölja sin betydelsefulla roll som krigsfinansiär, var kronan också angelägen om att betala sina skulder. Arvingarna hade inte samma möjligheter o rönte inte heller samma tillmötesgående.

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

Rester av L:s arkiv i RA (E 4644) o GUB (Dickson-Bukowskiska autografsaml). Tjänstebrev till honom i Stora Kopparbergs bergslags ab:s arkiv i Falun (jfr Smith 1951 o 1955). Brev från honom i RA, bl a 45 brev till Axel Oxenstierna 1632—54.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, Biographica, Friherrebrev, vol 1, Handel o sjöfart, vol 51: Ryska kompaniet, Livonica II, vol 65: Johan Skyt-tes brev 10 sept 1631, Kammarkoll :s kanslis arkiv A I a: 11, f 2 v, B II a 1): 47, f 89, Likv, Reduktionskoll:s arkiv F 1:274, Köpe-godskontorets arkiv F VI: 9, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa: 175: 12, bil nr 18 o 30, E 4644: meritförteckn, RA.

H Älmquist, Gbgs hist, 1—2 (1929—35); AOSB 1:8—10, 14, 2:3, 11 (1890—1954); G Axel-Nilsson, Storhetstidens portalskulptur i gamla Sthlm (SSEÅ 1935), s 32; R Björkman, Det forna Jönköping (Jönköpings hist, 1, 1917); dens, Det nya Jönköping, 1—2 (d:o, 2—3. 1918—19); B Boethius, Inledning till dens o E F Heckscher, Sv handelsstatistik 1637—1737 (1938), s XXI, XXIV; Brefväxling mellan riks canzleren Axel Oxen-stjerna o sv riksrådet (HSH 26, 1843), s 131, 158; Broomé; D Hj T Börjeson, Sthlms segelsjöfart (1932); R Cederström, Sthlm 1660 (SSEÅ 1910), s 48; S Clason, Till reduktionens förhist (1895), s 31, 119, 182; E W Dahlgren, Louis De Geer, 2 (1923); S Dahlgren, Karl X Gustav o reduktionen (1964); E Emporagrius, likpred över L (1658; omtr av C A Klingspor, Sveriges adel under 1600 —1700-talen, 1, 1876); E Fries, Erik Oxenstierna (1889), s 123 ff; Frälseg, 1, 3 (1931—47); S Gerentz, Kommerskoll o näringslivet (1951); G Gezelius, Försök til et biographiskt lexicon, 4 (1787); A Grape, Ihreska handskriftssaml:en i UUB, 2 (1949); E F Heckscher, Sveriges ekon hist från Gustav Vasa, 1:2 (1936); K G Hildebrand, Falu stads hist, 2 (1946); R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); Kammarkoll:s prot, 1—3 (1934—41); J Kleberg, Kammarkoll 1634—1718 (1957); Kommerskoll; H Landberg, Krig på kredit (Carl X Gustaf-studier, 4, 1969; omtr i dens m f 1, Det kontinentala krigets ekonomi, 1971); dens, Statsfinans o kungamakt (Carl X Gustaf-studier, 4, 1969); R Liljedahl, Sv förvalta i Livland 1617—34 (1933); S Lindroth, Gruvbrytn o kopparhantering vid Stora Kopparberget intill 1800-talets början, 1—2 (1955); A Munthe, Studier i drottning Kristinas o reduktionens hist (1971), s 22 f; A Nisbeth, Spellinge (Slott o herresäten i Sverige. Östergötland, 2, 1971); R Nordlund, Krig genom ombud (H Landberg m fl, Det kontinentala krigets ekonomi, 1971); C T Odhner, Sveriges inre hist under drottning Christinas förmyndare (1865), s 69, 297; S I Olofsson, Drottning Christinas tronavsägelse o trosförändring (1953); E v Rosen, Bogislaus Rosen aus Pommern 1572—1658 (1938); Schlegel o Klingspor; W Smith, Studier i sv tulladministration, 1 (1950), s 85, 112, 114 f, 124 ff, 131 ff, 135, 137, 153, 2 (1955); dens, Några tullnärsbrev från Kristinas tid (Notiser från tullverket 1951); SMoK; A Soom, Die Politik Schwedens bezüglich des russischen Transithandels uber die estnischen Städte in den Jahren 1636—56 (1940), s 138, 214 f; SRA 2:1 (1909); SRP 4, 6—14 (1886—1923); G H Stråle, Alingsås manufakturverk (1884); R Svvedlund, Grev-o friherreskapen i Sverige o Finland (1936); G Wittrock, Karl XI :s förmyndares finanspol .. . 1661—67 (1914), s 143; dens, d:o . . . 1668—72 (1917), s 192; C Öhlander, Bidr till kännedom om Ingermanlands hist o för-valtn, 1 (1898), s 161; N Östman, Sextonhundratalets Sthlmsbilder tom 1660 o deras efterbildningar (SSEÅ 1914), s 91. — S I Olofsson, Medeltiden o nya tiden till 1860 (Södertälje stads hist, 1—2, 1968).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mårten Augustinison Leyonsköldh, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11320, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11320
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mårten Augustinison Leyonsköldh, urn:sbl:11320, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-19.