Adolf Lichtenstein

Född:1884-11-01 – Stockholms mosaiska församling, Stockholms län
Död:1950-07-21 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Läkare, Pediatriker


Band 22 (1977-1979), sida 676.

Meriter

Lichtenstein, Adolf, f 1 nov 1884 i Sthlm, Mosaiska, d 21 juli 1950 där, Hedv El. Föräldrar: grosshandl Henrik L o Paula Hirschfeld. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 21 maj 02, inskr vid UU ht 02, med fil ex där 5 sept 03, MK vid Kl 13 sept 05, underläk vid barnsjukh Samariten 19 april 10—28 febr 11, ML vid Kl 10 dec 10, amanuens vid Sachsska barnsjukh 1 mars 11—15 sept 13, vid pediatriska kliniken på kronprinsessan Lovisas vårdanst 28 okt 13— 15 okt 14, sekr i Sthlms läkarfören 13—19, tf överläk vid Sachsska barnsjukh 16 okt 14—31 dec 18, disp vid Kl 21 april 17, MD 31 maj 17, läk vid Allm barnbördshusets spädbarnsavd 1 juni 17—30 sept 24, doc i i pediatrik vid Kl 22 nov 17—32, led av Sv nationalf ören :s mot tuberkulos utredn: komm 17—29, tf prof i pediatrik vid Kl 1 jan 19—15 dec 21, överläk vid Sthlms epidemisjukh o lär i epidemiologi vid Kl 1 sept 24—31 jan 33, o led av styr för Sthlms sjukhem från 25, av Sthlms stads komm ang sjukhusförvaltn:s organisation 27—28, av komm ang skyddsympning sept 30—nov 32, prof i pediatrik vid Kl o överläk o chef för kronprissessan Lovisas vårdanst 16 dec 32— 31 dec 49, ordf i styr för Sv Barnläkarförb från 36, led av Med:styr:s vetensk råd från 40, av direktionen för GCI från 42, av komm ang Kl sept 43—dec 44, ordf i Sv läkare-sällsk 49—50 (sekr i dess pediatriska sektion 19—33 o ordf från 33).

G 29 aug 15 i Falun (enl vb för Mosaiska, Sthlm) m Dagmar Elisabeth Munnich, f 2 juli 93 i Falun, d 11 okt 51 i Lidingö, dtr till grosshandl Herman M o Ada Felländer.

Biografi

Åren 1910—50 förändrades den sv barna-o epidemivården från grunden, i mycket under L:s kraftfulla o inspirerande ledning. L räknade överläkaren vid Sachsska barnsjukhuset Harald Ernberg (bd 14, s 449) som sin främste lärare.

L anställdes 17 vid Allmänna BB o blev därmed den förste baraläkare, som knöts till en förlossningsavdelning för att granska o övervaka de nyfödda. Allt fler av de förtidigt födda förblev vid liv. Han hade skrivit sin avhandling om blodbrist hos dessa prematurer o visade att de behövde extra tillskott av järn.

I Sverige fanns barnläkare endast i de större städerna o inga norr om Uppsala. Barnsjukhusen var av tradition välgörenhetsinrättningar. På 20-talet började L propagera för att samhället borde ge även barnen sjukhusvård o att barnläkare borde knytas till lasaretten. De skulle också leda barnhälsovården. Befolkningskrisen under 30-talet påskyndade utvecklingen, o under 40-talet tillkom allt fler barnkliniker. Det blev också naturligt att barnläkarna fick uppsikt över de nyfödda.

Under åren som överläkare vid Epidemisjukhuset gav L ut en serie arbeten om scharlakansfeber. Forskning kring denna var aktuell genom de amerikanska makarna Dicks undersökningar över dess immunitet o smittsamhet. L insåg vikten av att isolera de sjuka från varandra. Det riktiga i denna åtgärd bekräftades senare, när man förstod, att det fanns olika stammar av de streptokokker som framkallar scharlakansfeber. Mot infektionssjukdomarna användes konvalescentsera, som L höll i lager för stadens läkare. L hade blick för vikten av att förebygga infektioner på sjukhus; isoleringsboxar o utbildning av personalen var hans linje. De klassiska epidemiska sjudomarna visade sig kunna förebyggas. L föreslog därför 33 att epidemisjukhusen skulle omvandlas till infektionskliniker, öppna även för de infektioner som ej föll under epidemilagen. Kemoterapi o antibiotica påskyndade denna omvandling.

L hade en stor vetenskaplig produktion. 31 bestämde han aminosyrehalten i navelsträngsblodet, ett uppslag som givit resultat när man långt senare fick bättre analysmetoder. Sedan 30-talet intresserade han sig för diabetes hos barn. Sockersjuka behandlades med sträng diet, även sedan insulinet kommit. L såg att barn ej for väl av inskränkningen i kosten o menade, att man borde ge barnen vanlig kost o anpassa insulindosen efter denna. Han blev en apostel för normalkost o vann proselyter. Senare rön har emellertid visat att dietbehandlingen är nödvändig.

Under L:s professorsår vid Kl började specialiseringen inom pediatriken. Han ansåg detta vara en nödvändig utveckling. Vid hans klinik var bl a E Mannheimer pionjär när det gällde undersökningar av medfödda hjärtfel.

L var en ledar- o kraftnatur, Han hade stora fordringar på sina medarbetares kunskaper o flit; de kunde i gengäld räkna med hans stöd. Sjukhusdisciplinen var hård. Han sparade sig aldrig själv o var en pliktmänniska med outtröttlig arbetsintensitet. Han hann även med att vara en eftersökt praktiker. Studenterna uppskattade hans klara o livliga föreläsningar över praktiskt väsentliga ting. Värdefulla insatser gjorde han för Acta paediatrica o för Nordisk medicinsk tidskrift, senare Nordisk medicin. Han deltog flitigt på möten o kongresser o ivrade för internationellt o nordiskt samarbete. Hans kraftiga vilja o intensiva engagemang omfattade hela barnavården: överallt ville han ingripa. Han gladdes åt att vara samman med barn o få arbeta för dem. Han var självständig, orädd, stridbar o hade ordet i sin makt. Heta befordringstvister gav länge en bitterhet mellan L, medsökande o sakkunniga men ruckade inte hans ställning som ledande barnläkare.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda brev från L i Kl, UUB o i RA (Sv läkaresällsk:s arkiv II, vol 6).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se SLH, F 4, bd 3, Sthlm 1933, s 206—208, bd 5, 1935, s 631 f, o Acta paediatrica, vol 38, Sthlm (tr Upps) 1949, s 1—22. Vidare: Barnavård. 7. uppl Sthlm 1949. 284 s. — Pediatriken, dess utveckling och problem. Avskedsföreläsning den 17 december 1949 (Nordisk medicin, vol 43/44,

1950, Sthlm . . ., 4:o, s 863—866). — Kombinerad streptomycin- och streptokinasbe-handling vid tuberkulos meningit (ibid. s 1310—13; tills med P Hedlund, T Holme o C Lingen). — Möderne Therapie des Kin-derdiabetes (Berliner medizinische Zeitschrift, Jahrg 1, 1950, Berlin, s 242—245). — De-generative vascular complications in juvenile diabetes treated with "free diet" (Diabetes, vol 1, 1952, New York, s 449—458; tills med Y Larsson o K G Ploman).

Redigerat: Nordisk laerebog i paediatri, [3. opl] Khvn 1952, 952 s, 1 pl.

Utgivit: Acta paediatrica, vol 33: 1, fasc 2—39, Sthlm (tr Upps) 1946—50 (tills med A Wallgren); [I] Hedenius, Hedenii terapeutiska vademecum, 6., omarb uppl Sthlm 1948, 925 s, 2. tr 1949.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 16 dec 1932, nr 89, RA.

R Bergman, Isolation and individual nur-sing of scarlet fever as compared with nursing in general wards (Acta medica Scandinavica, 1944, s 18—26); GF Borner, Kronprinsessan Lovisas vårdanst för sjuka barn 1854—1953 (1954); A Collet, nekr över L (Tidsskr for den norske laegeforen 1950); G Holmgren, nekr över L (Nord medicin 1950); I Jundell, Kritik av D:r A L:s "Erinringar" . . . (1921); KI:s hist 1910—1960 (1960); K Kundratitz, nekr över L (Österreichische Zeitschrift fur Kinderheilkunde und Kinderfursorge 1950); Sakkunnigutlåtanden ang en professur i pediatrik vid Kl (1932); SLH 4: 3 (1933), 4: 5 (1935); SMoK; J Ström, nekr över L (Nord medicin 1950); A Wallgren, Yttrande över doc L:s besvär (1932); dens, Pediatriska händelser (Nord medicinhist årsb 1968, s 229— 242); dens, Här hemma o där ute (ibid, suppl 4, 1972); W Wernstedt, Yttrande ang doc L:s besvär över lärarkoll:s förslag (1932). — Ne-kr:er över L i Acta pasdiatrica 1950 o i Bri-tish medical journal 1950.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adolf Lichtenstein, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11325, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11325
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adolf Lichtenstein, urn:sbl:11325, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se