V Edvard Lidforss

Född:1833-02-11 – Mora församling, Dalarnas län
Död:1910-04-09 – Gustav Vasa församling, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Översättare, Språkforskare, Estetiker


Band 22 (1977-1979), sida 697.

Meriter

1 Lidforss, Volter Edvard, f 11 febr 1833 i Mora, Kopp, d 9 april 1910 i Sthlm, Gust Vasa. Föräldrar: skolmästaren Abraham Volter L o Johanna Jakobina Maria Grönwall. Inskr vid UU 1 juni 51, kameralex där vt 53, jur-fil preliminärex vt 53, lärare i moderna språk vid Norrköpings lyceum ht 55-ht 59, i sv språket vid tekn elementarskolan där ht 58-ht 59, vik adjunkt vid h elementarlärov i Uppsala ht 60, adjunkt där 17 april 61, FK vid UU 15 dec 63, lektor i moderna språk vid h lärarinneseminariet i Sthlm 13 sept 64—66, disp för adjunktur i nyeuropeisk lingvistik vid LU 18 april 66, FD där 31 maj 66, tf prof i detta ämne sept—okt 66, 67—69, ht 70—ht 73, maj 74 o 10 febr 76—78, stadsfullm i Lund 75—85, prof i nyeuropeisk lingvistik o modern litt vid LU 12 april 78—23 aug 01 (med undervisn: skyldighet företrädesvis i germanska språk från 1 maj 85), redaktionsdir för Morgonbladet, Malmö, 87—91, Nobelinst:s repre- sentant för fransk o spansk litt från 4 okt 01. — Översättare.

G 24 okt 64 i Norrköping m Anne Marie Swartling, f 18 maj 39 där, d 21 mars 17 i Sthlm, Matt, dtr till grosshandl Anders Erik S o Catharina Charlotta Moselius.

Biografi

Efter två års juridiska studier vid UU övergick Edvard L till filosofiska fakulteten. Som lärare fick han bl a C W Böttiger o B E Malmström. Estetik o moderna språk blev hans huvudämnen. Examen dröjde dock, eftersom han långa perioder av ekonomiska skäl vikarierade som lärare. 1862 blev L som ograduerad, men med en studieresa till Tyskland, goda praktiska språkkunskaper o ett par publicerade korta uppsatser som meriter, kompetensförklarad till universitetsadjunkturen i engelska o tyska. Efter att ha tjänstgjort som seminarielektor i två år, disputerat på A survey of the English conjugation o speciminerat på en avhandling om bruket av konjunktiv i tyska språket, befordrades han till en liknande tjänst i Lund. Han måste där under långa förordnanden som föreståndare för professuren i nyeuropeisk lingvistik tjäna som klent lönad adjunkt. När hans chef prof E Olde vid 74 års ålder begärde pension, hade L förhört sig om möjligheten att bli präst o börjat läsa teologi.

Före sin professorsutnämning i april 78 hade L "legat halftannat år på sträckbänk" (brev till G E J Rogberg 15 nov 77), eftersom en falang i konsistoriet på formella grunder förklarat honom inkompetent. L hade åberopat, att han författat läroböcker i engelska o franska o att han utgivit bortglömda manuskript, som han funnit under en 14 månaders statsunderstödd resa till Spanien, Italien o Frankrike, nämligen 71 en uppmärksammad edition av ett urgammalt spanskt drama El Misterio de los Reyes Magos o 77 en samling fornfranska dikter. Därtill kom att han uttryckte sig väl på de fem språk som ingick i professuren o var en framstående kännare av forn-o medeltidstyska. När professuren 7 år senare delades, tog sig L an engelska o tyska, eftersom hans docent F Wulff var professorskompetent i romanska språk, men hans forskningar kom dock även i fortsättningen att ligga inom romanistiken. 95 gav han ut en upplaga av Cidromanserna Los Cantares de Myo Cid med omkring hundratalet, av samtida fackmän till största delen som befogade erkända, texträttelser. Han fick ett gott namn i Spanien, blev korresponderande ledamot av flera spanska akademier o förlänades tre spanska ordnar. Själv ansåg sig L som en medelmåtta inom vetenskapen, huvudsakligen intresserad av den textfilologiska o litterära sidan av sitt ämne, o i Sverige utanför Lund blev han känd främst genom sina översättningar. 91—92 gav han ut en tolkning av Cervantes' Don Quijote, o 02—03 översatte han på blankvers Dantes Divina Commedia. Lärda o sakrika kommentarer följde verken. L belönades av VA med två Letterstedtska översättningspris o av SA med Karl Johanspriset. Översättningarna har kommit ut i flera upplagor o räknas till de klassiska sv tolkningsbragderna.

Enligt K Warburg — L:s mångårige vän — hade denne i sin ungdom "hyllat rätt långt gående frihetsidéer", men i Lunds stadsfullmäktige o drätselkammare representerade han de konservativa. Han var en av de ledande i ett bolag som i Malmö startade det protektionistiska o konservativa Morgonbladet. Lunds båda tidningar var frihandelsvänliga. Ett par år hade den nya tidningen en stadig läsekrets men måste läggas ned med utgången av 91.

L var en chevaleresk o ståtlig herre o oftast angenäm i umgänget, men han var en sträng husfader o hade ett koleriskt temperament (om hans förhållande till sonen Bengt se L 2). Han delade sin oscarianska samtids svaghet för det yttre skenet o hade stränga åsikter om vad som var korrekt o anständigt. Till en del kommer dessa egenskaper o åsikter fram i de många recensioner o kulturartiklar han under flera decennier publicerade i tidningar o tidskrifter bl a i Morgonbladet, SDS, Post- o Inrikes tidningar, Vårt Land, Ny sv tidskrift, Sv tidskrift, NT, Framtiden o OoB. Han hade svårt att fördra 80-talets realism — Ola Hansson kallade honom litteraturbödel. Längre till vänster än till V Rydbergs dikter tycks han inte kunnat gå i litteraturen. Han ser i Mathilda Roos' Berättelser och skizzer "små juveler" o hos Sigurd hör han en verkligt manlig stämma o anar ett hjärta som klappar varmt för fosterlandet "och allt vad vi gamle varit vana att hålla högt och heligt" medan han avskyr Giftas som "reducerat äktenskapet till en naturprocess" (Ny sv tidskr 85). I brev till ungdomsvännen R Schough karakteriserar han Strindberg som "en stor fähund" (18 maj 94). Omedgörligt konservativ var dock L varken i litterära eller andra kulturella frågor. Han uppskattade Strindbergs Skärkarlsliv o bedömde flera av hans teaterpjäser lojalt o rättvist.

70 hade L med sig själv o hustrun som lärare startat en flickskola. Lokaler o undervisningsmateriel var de enklast tänkbara, men skolan fick anseende o flickorna god utbildning. Som akademisk lärare var L en gärna hörd o medryckande föreläsare som någon gång kunde vara välvillig men i allmänhet vid tentamina hade stränga krav på gedigna kunskaper. I pedagogiska frågor hade han ofta en självständig uppfattning. I en anonym broschyr I läroverksfrågan (74) föreslår han, att fornnordiska skall införas som första o genomgående språk i högre skolor. 89 yrkade han på en stadgeändring som skulle göra kvinnor behöriga att anställas som universitetslektorer i moderna språk. Mer konservativ än framstegsvänlig är han, då han föreslår att "den stora svansen av för studier obekväma ynglingar" skulle motas bort från läroverken (Ny sv tidskr 87) o när han klagar över tillströmningen av obemedlade studenter till universiteten (ibid 89). Det sista förefaller märkligt med tanke på att L från gymnasietiden till några år före sin död drogs med ekonomiska bekymmer. Hustruns arv efter fadern möjliggjorde 73 köp av ett rymligt hus med trädgård på Bytaregatan. 91 var han efter det kostsamma äventyret med Morgonbladet beredd att avstå från fastigheten, som då räddades av en vän, men 95 måste den säljas. Flera av hans brev till förmögna vänner innehåller välformulerade framställningar om lån.

L hade svårt att finna sig tillrätta med Lund o Skåne — barnen tillhölls att inte tala skånska. Som emeritus flyttade han till Sthlm, där han blev medlem av SA:s Nobelinstitut som specialist på fransk o spansk litteratur. Han behöll till sitt sista år intresset för böcker, vetenskap o allmänna angelägenheter o de senare åren ägnade han särskilt åt studiet av den nykatalanska vitterheten.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av L:s arkiv i LUB, bl a brev från B v Beskow, S Hedin, S Lagerlöf, sonen L 2, V Rydberg, E Tegnér, K Warburg o C D af Wirsén. Åtskilligt material ännu i släktens ägo, se N Beyer, Bengt L, s 439. — Brev från L till bl a K Warburg i KB, till L R Schough i KrA, till F A Wulff i LUB o till C E J Rogberg i UUB. Strödda brev även i SSA o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1857—1898 se LUM . . . 1899, Lund 1898—99, s 77 f. — Anatole France. En studie. Sthlm 1904. 47 s. (Svenska humanistiska förbundets skrifter, 8.) — Giosué Carducci (OoB, årg 15, 1906, Sthlm, 4:o, s 607—617; även sep, 12 s). — Dante. Sthlm 1907. 72 s. (De största märkesmännen, 6.) — Gaston Boissier. En studie. Sthlm 1909. 28 s. (Sv hum förb skr, 15.)

Översatt: [Dante Alighieri,] Dantes Gudomliga komedi. 1—3. Sthlm 1902—03. Text. 1. Helvetet. 1902. 147 s. 2. Skärselden. 1902. 153 s. 3. Paradiset. 1902. 150 s. Kommen-tarier, 1—3. 1902. 111, 155, 157 s; VII s (1903). [Ny tr av början av d 1:] 1910. 48, 32 s. [Faksimiluppl] Upps 1962. — M de Cer-vantes Saavedra, Den sinnrike junkern Don Quijote af La Mancha. Öfversatt o försedd med uplysande noter. Jubileumsuppl. D 1: 1—2, 2:1—2. Sthlm 1905. 256, 279, 311, 304 s. (Fahlcrantz' romanbibliotek, 6—9.) [1. uppl 1891—92.] [Nya uppl:] Sthlm (tr Hfors) 1925. XIV, 569 s, 1 portr, XII, 644 s. (Världslitteraturen, 16—17.) Sthlm 1955. 264, 275 s. (Forumbiblioteket, 63—64.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 12 april 1878, nr 22 yi, RA.

N Beyer, Bengt L (1968); S Björck, inledn (Cervantes, Don Quijote av la Mancha; 1968); R Brolinson, Uppsala, Sthlm, Oskarshamn, Karlstad o Landskrona (Minnen från privatlärov o om lärd undervisn i hemmet, ÅSU 1938); Carlander, 4:1 (1904); H Cor-nell, Ar o människor (1971); V Fevrell, K h lärarinneseminariet in memoriam (1943); K Jensen, Familjen L:s hem (Från gamla skånska hem, 1926); O Lagercrantz, Dante på nytt (DN 18 nov 1962); L Larsson, Från Kuggis o Lundagård (Under Lundagårds kronor, 2, 1921); C G Laurin, Minnen 1868—1888 (1929); dens, Liv o konst (1946); H Lid-forss-Strömgren, Det förgångna. Bilder från en barndom (1925); dens, Med prof E L i Dalarna — o i Spanien (Hågk o livsintr, 7, 1926); LUM (1898—99); Minnesskr med anledn av stadsfullm:instit:s i Lund femtioåriga tillvaro (1913); A 0[lsson], V E L (Mora tidn 22 aug 1962); V Rydberg, Brev, 3 (1926); H Schuck, SA:s hist, 7 (1939); E Wahlberg, V E L. Till hundraårsminnet (SDS 11 febr 1933); K Warburg, E L (GHT 11 april 1910); J Weibull, 1868—1968 (LU:s hist, 4, 1968); E Vendelfelt, Den unge Bengt L (1962); E Wigforss, Minnen, 1 (1950); J Vising, Minnesbilder (1938); F Wulff, Vid åttiofem år (1929). — Nekr:er över L i Lunds Dagbl 9 april o i SDS 10 april 1910.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
V Edvard Lidforss, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11339, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-07-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11339
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
V Edvard Lidforss, urn:sbl:11339, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-07-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se