Meriter

Liedstrand, Karl Emil Leonard, f 24 aug 1889 i Sthlm, Kat, d 23 mars 1978 i Täby, Sth. Son till Beda Viktoria L. Mogenhetsex vid Södermalms h a l i Sthlm vt 06, inskr vid UU ht 06, FK där 29 maj 08, amanuens vid kommerskoll 08—09, i Sthlms stads statistiska kontor 08—13, inskr vid StH ht 08, FL där 28 sept 12, tjänsteman i pensionsstyr 13, aktuarie där 14—16, i riksförsäkringsanstalten 16, förste aktuarie där 17—24, aktuarie i Löntagarnas livförsäkringsbolag 23—28, chefsaktuarie i Sv personal-pensionskassan (SPP) 24—38, särsk sakk där 38—42, bitr dir där 42—46, sekr i styr för Sveriges kommunalanställdas pensionskassa 27, VD där 46—54, led av komm ang nya dödlighetsantaganden för livränteförsäkring juni 31—jan 32, ang grunder för kollektiv o individuell pensionsförsäkring april 33— dec 34.

G 1) 7 aug 16 (—51) i Sthlm, Kat, m Anna Brita Marianne Östman, f 21 okt 93 där, ibid, dtr till bokhållaren Abdon Ö o Jenny Activia Larsson; 2) 6 maj 52 i Sthlm, Enskede, m Ulla Hagbard, f 8 juli 21 i Malmö, S: t Joh; dtr till kamrer Per Lorentz H o Edit Davidsson.

Biografi

Sv Personal Pensionskassan (eller som kassan ursprungligen kallades Sveriges Privatanställdas Pensionskassa) startade sin verksamhet 1917. Stiftarna var Sveriges industriförbund o rikets samtliga handelskamrar. Syftet med kassans bildande var att söka få till stånd ordnade pensionsförhållanden för tjänstemän av alla grader inom det privata näringslivet. Före SPP:s tillkomst förekom praktiskt taget ingenstans ordnade pensionsförhållanden för privatanställda eller deras efterlevande familjer. I de få fall man kunde tala om pensionsförmåner hade dessa alltid karaktär av s k trotjänarepensioner, dvs pensioner som efter ett företags suveräna beslut kunde komma att tillerkännas en eller annan som tack för långvarig o trogen tjänst. Inte heller för kommunalanställda tjänstemän förekom pensionsförmåner annat än i sporadiska fall. Statstjänstemän däremot var sedan länge tillförsäkrade reglementsenliga pensionsförmåner, vilkas utgivande dock förutsatte att vederbörande tjänsteman kvarstod i statens tjänst intill inträffat pensionsfall (ålderdom, invaliditet eller död).

Mot bakgrunden av de här skisserade förhållandena var det ett utomordentligt djärvt men tillika framsynt steg som SPP:s initiativtagare tog, när det i den nya kassans grundläggande stadgar föreskrevs att man helt skulle avvisa varje tanke på trotjänarepensioner o i stället göra pensionen till en ovillkorlig rättighet, som den anställde successivt intjänade under sin aktivtid, vare sig denna förflöt hos en eller flera arbetsgivare. Detta skulle vara en oantastbar princip. Det visade sig också att kassan hade stora svårigheter att hos flertalet arbetsgivare övervinna det hårda motståndet mot denna princip, ett motstånd som ledde till att kassans utveckling under de första verksamhetsåren gick vida långsammare än man eljest hade kunnat förvänta. Förståelsen för det viktiga i principen kom dock efter hand att alltmer öka. Detta blev särskilt märkbart sedan Emil L som chefsaktuarie anställdes i SPP:s tjänst 24. Han var helt på det klara med det ofrånkomliga i att denna princip konsekvent fasthölls o genomfördes. I krigarens lovliga avsikt att döda gick han till strids o till storms mot alla angrepp mot oantastbarheten varifrån de än emanerade, från sammanslutningar av arbetsgivare, från enskilda företag, från privatpraktiserande konsulter, från andra pensionskassor o inte minst från de sv livförsäkringsbolagen. Dessa hade nämligen i konkurrens med SPP 26 bildat en gemensam pensionsanstalt med i huvudsak samma program som SPP:s men med möjlighet för den enskilde arbetsgivaren att frångå oantastbarhetsprincipen om han så önskade.

Striden mot livbolagen blev särskilt hätsk men den upphörde dessbättre efter några år med total seger för SPP o för L personligen genom att de båda pensionskassorna 29 enades om en fusion, varvid SPP:s krav att den nya pensionsinrättningen skulle orubbligt grundas på pensionsrättens oantastbarhet accepterades av livbolagen. Sedan striden med livbolagen slutförts var också den slutgiltiga segern för oantastbarheten vunnen. Det dröjde inte länge förrän de kommunal- o statsanställdas pensionering kom att revideras med fullt beaktande av denna princip. Enskilda pensionskassor ändrade också sina stadgar i överensstämmelse med principen o de få nya pensionskassor som efter hand bildats har inte ens ifrågasatt principens riktighet. Den allmänna tjänstepensionen (ATP) som startade 60 o som till stor del kom att överta tidigare pensionsinrättningars uppgifter har heller inte gjort några avsteg från principen. Skattelagstiftningen har också kommit att utformas så, att oantastbarhetsprincipen gynnas — ja närmast blir den för företagen enda möjliga. Sedan den nämnda fusionen 29 föreslagits, hade L uppgifter av skiftande slag inom pensionsförsäkringsområdet. Han slutade sin aktiva bana som verkställande direktör för Sveriges kommunalanställdas pensionskassa (sedermera Kommunernas pensionsanstalt) 46—54. Även i denna egenskap gjorde han betydande insatser. Han var initiativtagare o pådrivare, då det gällde att införa enhetliga regler för de kommunalanställdas pensionering — det s k normalpensionsreglementet — en rationalisering som närmast var nödvändig för att komma till rätta med den provkarta av skiftande bestämmelser som tidigare förekom inom det kommunala pensionsväsendet.

Hur många betydelsefulla insatser L än gjorde inom tjänstepensioneringens olika områden var det hans framgångsrika arbete för pensionsrättens oantastbarhet som stod i särklass o som framför allt gör hans namn värt att gå till hävderna inom sv pensionsförsäkring.

Författare

Sven Fischerström

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den allmänna pensionsförsäkringen och de enskilda pensionskassornas ställning till densamma (Svensk sjukkassetidning, årg 7, 1914, Sthlm, s 89—97; även sep, 6 s). — Om undantag från avgiftsplikt enligt pensionsförsäkringslagen, särskilt med hänsyn till städernas tjänsteinnehavare (Svenska stadsförbundets tidskrift, årg 6, 1914, Sthlm, 4:o, s 14—21). — Spädbarnsdödlighet och spädbarnsnäring i Berlin och Hannover-Linden. Några sammanställningar (Statistisk månadsskrift, årg 9, 1914, Sthlm, 4:o, nr 5, s 21—32, 6, 21—25; även sep, 12 s). — Jämförande översikt av den gamla och den nya lagen angående arbetares ersättning vid olycksfall (Arbetarskyddet, årg 15, 1917, Sthlm, s 165—172; även sep, 7 s). — Överblick av den svenska socialförsäkringen jämte några riktlinjer för dess framtida utveckling (Tiden, årg 12, 1920, Sthlm, s 49—69, 145 —156; även sep, 33 s). — Tjänstemännens pensionsfråga i Sverige. Sthlm 1923. 9 s. (Svenska bankmannaf öreningens serieskrift, 3.') — Social insurance in Sweden (International labour review, vol 9, 1924, Geneve, s 177—195; tysk övers i Internationale Rundschau der Arbeit, Jahrg 3, 1925, Berlin, s 3"21 —336). — Sveriges privatanställdas pensionskassas pensionssystem. Föredrag. [Omsl.] Sthlm 1927. 20 s. [Ny uppl] 1928. — Pensionsfrågan inom handeln. [Rubr.] Sthlm 1930. ID s. — Några synpunkter på frågan om en revision av reglementet för statens pensionsanstalt i vad angår sjuksköterskor (Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor, årg 10, 1943, Sthlm, s 185—191; även sep, 7 s).

Källor och litteratur

Källor o litt: S Fischerström, nekr över L (SvD 14 april 1978); Väv. Sthlmsdelen (1945).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Emil L Liedstrand, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11364, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Fischerström), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11364
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Emil L Liedstrand, urn:sbl:11364, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Fischerström), hämtad 2024-04-26.