Likvidssönernas ätt,



Band 22 (1977-1979), sida 767.

Biografi

Likvidssönernas ätt, modernt namn (trol tidigast använt av Hildebrand) på en medeltida frälsesläkt, som i vapnet förde 3 sjöblad (näckrosblad), ordnade 2 o 1, med spetsarna mot sköldhörnen.

Peter Likvidsson (d tidigast 1328) har ansetts vara östgöte (Rosén; Beckman) men det kan endast beläggas att han ägt gods i nuvarande Småland (Genealogica 75; DS, nr 1445). Han förekommer i nu känt brevmaterial tidigast 1304 o blev riddare senast 1306. Peter nämnes då bland marsken Tyrgils Knutssons testamentsexekutörer jämte konung Birger, fyra biskopar o tre andra lekmän, bl a fogden i Sthlm Kristiern från Öland, som sannolikt var gift med en syster till honom. 1315 vidimerades ett odaterat brev, enligt vilket han under Sthlms slotts belägring — tydligen 1306 efter "Håtuna-leken" — i hertig Eriks närvaro erkänt sig ha återfått en utlånad penningsumma. Den 5 mars 1310 namnes Peter som riksråd, då han i Helsingör beseglade ett brev åt den landsflyktige konung Birger, o som riksråd förekommer han även i en trohetsförsäkran till Birger 1314. Sommaren 1310 var han bland samme konungs borgensmän i en skuldförbindelse till den danske konungen o bland hans löftesmän vid riksdelningen med hertigarna Erik o Valdemar. Vidare förekommer Peter tillsammans med konungen i flera brev från åren 1311—12 o var bland dennes löftesmän i Helsingör 1318, då Birgers besittningar i Småland pantsattes till den danske konungen. Efter Magnus Erikssons val till konung nämnes han som riksråd i ett brev som daterats till 1321.

Bror till honom var linköpingskaniken Hemming Likvidsson (d tidigast 1331). En annan bror, Birger Likvidsson ( tidigast omkr 1303), var i äktenskap med en syster till riksrådet Hemming Ödgislason (Lejonansikte; s 515) far till biskop Ödgisl (Egislus) Birgersson (bd 12, s 218—22) i Västerås o till Inga Birgersdotter (d något av åren 1351—55), som senast 1343 blev abbedissa i Vårfruberga kloster. Deras bror Halsten Birgersson (d tidigast 1322), vilken liksom sin farbror Peter Likvidsson var bland konung Birgers löftesmän vid riksdelningen 1310, var far till Matts Halstensson (d något av åren 1362—68). Farbrodern biskop Ödgisl lyckades 1334 skaffa denne påvlig provision till ett kanonikat i Uppsala. Till följd av ärkebiskopens motstånd föranledde detta en långvarig tvist, som först 1345 avgjordes till Matts' nackdel. Redan 1343 hade emellertid farbrodern lyckats göra honom till sin närmaste man som domprost i Västerås, o 1358 var han den ende andlige ledamot av riksrådet som ej var biskop. Hans systerson Ödgisl Sunason (d 1383 eller 1384) förde sin mödernesläkts vapen, men dennes son, riksrådet o lagmannen i Södermanland Matts Ödgislason, upptog sin farfars vapen med en lilja o blev stamfar för den släkt som på manssidan torde ha utdött 1520 med hans sonson strängnäsbiskopen Matts Gregersson. Rester av Matts Halstenssons arkiv har kommit till RA, troligen genom att Matts Ödgislasons ättlingars arkiv torde ha hört till de handlingar som konfiskerades från Hogenskild o Ture Bielke (Sjödin).

L:s vapen fördes även av Lars Germundsson (d tidigast 1355), som hade en bror vid namn Likvid Germundsson (d tidigast 1336) o 1355 gjorde en donation för den förutnämnde Hemming Likvidssons själ. Han bör därför ha varit brorson eller systerson till denne samt till Birger Likvidsson o Peter Likvidsson. Lars' sätesgård Ekhult har tidigare identifierats med Ekhult i Björsäter, Ög, men är sannolikt identisk med Ekhult i Fliseryd, Kalm. Han blev riddare något av åren 1336—44 o uppges vara riksråd i nota-rialakten rörande konung Magnus Erikssons lån från påven 1351, sannolikt dock med orätt (Sjöstedt). I äktenskap med en systerdotter till Bengt Brudsson (Lejonansikte; s 514) var Lars far till Hemming Larsson (d något av åren 1406—08). Denne namnes tidigast 1357, då han genom en linköpings-kaniks testamente fick en dekretalsamling. Han blev senast 1377 kanik i Växjö men vistades vid biskopsvalet där 1382 i de delar av västra Sverige som redan då innehades av drottning Margareta. Det har förmodats (Brilioth), att Hemming medverkade till att den då valde Henrik Karlsson (bd 18) blev förbigången vid den påvliga utnämningen av dansken Peder Jensen (Lodehat) till biskop i Växjö, o det förefaller sannolikt, att han är identisk med den annars okände herr Hemming Laurensson, prost av "Wermelande", som förekommer bland sigillvittnena i drotsen Bo Jonssons (Grip) testamente 1384 (Rosman). Sedan Peder Jensen 1386 fått transport till biskopsstolen i Aarhus, blev Hemming hans efterträdare som biskop i Växjö. Såsom sådan deltog han bl a i den heliga Birgittas skrinläggning i Vadstena 1393, provinsialkonciliet i Arboga o mötet i Nyköping 1396 samt mötet i Kalmar 1397.

Tillsammans med Lars Germundsson beseglade vid flera tillfällen en Hemming Magnusson (d tidigast 1352). Dennes son Anund Hemmingsson (d 1363 eller 1364) förde L:s vapen, vilket jämte faderns förnamn o be-seglingskontakt tyder på att de på fädernet eller mödernet hörde till L. Anund gifte sig med en dotter till riddaren Nils Dannäs (bd 4, s 142) av släkten Bielke o uppträder som fogde på Sthlms slott 1357 (DS) — 58 (Fritz). 1358 var han en av de fem stormän som lånade 1 000 mark silver av hertig Johan av Mecklenburg, sannolikt för konung Erik Magnussons räkning, o 1361—62 förekommer han bland beseglarna av traktaterna med Holstein o hansestäderna. Mot slutet av! sitt liv var Anund en av de folkungaanhängare som fick gods på Öland konfiskerade av motpartiet.

Till L hörde sannolikt även Anund (Karlsson) Hatt (d tidigast 1358), som också förde samma vapen o beseglat tillsammans med Lars Germundsson o Hemming Magnusson. Han var fogde på Öland 1353 o blev riddare något av åren 1352—56. Dotterson till honom var sannolikt riksrådet o värmlandslagmannen Agmund (Hemmingsson) Hatt.

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: K H Karlssons ms Biogr ant:ar för medeltiden, RHA; C Anner-stedts ms Sv medeltidens frälsesläkter, 4 (X 58 d), UUB; H Gillingstam, Soblad (Kulturhist lex för nord medeltid, 18, 1974); B E Hildebrand, Sv sigiller från medeltiden, 1—2 (1862—67); RPB. Peter Likvidsson: B 15, f 131, Genealogica 75, f 42, 329v, RA; DS 2_4 (1837—56); B Beckman, Matts Kättil-mundsson o hans tid, 1—2 (1953—54); H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952—53); H Jägerstad, Hovdag o råd under äldre medeltid (1948); C M Kjellberg, Vasaättens härstamning från Kristiern från Öland o vasavapnets uppkomst (PHT 1923); E Nygren, Registra ecclesie Lin-copensis (Linköpings bibl:s handl:ar, Ny serie, 3—4 (1941—44); J Rosén, Striden mellan Birger Magnusson o hans bröder (1939); ST 1 (1877). Hemming Likvidsson: DS 4 (1853—56); Linköpings hm, 1 (1919), s 241; Nygren, a a; H Schuck, Ecclesia Lincopensis (1959), s 431, 522. Birger Likvidsson: DS 2 (1837); Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967—76), sp 350 f. Inga Birgersdotter: DS 5—6 (1858—1959); E Ortved, Cistercie-ordenen og dens Klostre i Norden, 2 (1933), s 529 ff; Strängnäs hm, 1 (1977). Halsten Birgersson: Fotostatkopia av perg:brev 3 febr 1322 i Borkhultsaml (nu i LSB), RA; DS 2—3 (1837—50); Jägerstad, a a; Rosén, a a; ST 1 (1877); Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967—76), sp 350 f. Matts Halstensson: Genealogica 75, f 43, RA; Y Brilioth, Den påfliga beskattningen af Sverige intill den stora schismen (1915), s 357, 360; DS 4—6 (1853—1959), 8 (1953—76), nr 6448, 6677; Gillingstam, a a; Handhar ang konung Magnus Erikssons landslag (HH 2, 1862), s 4; Kj Kumlien, Västerås till 1600-talets början (1971); A E Löf, Kristinehamns hist, 1 (1942), s 91—94; L Sjödin, Kanslistilar o medeltida arkiv, 1 (MRA 1939), s 111; L Sjöstedt, Krisen inom det sv-skånska väldet 1356—59 (1954); Västerås hm, 1:1 (1939). Ödgisl Sunason: Elgenstierna, 4 (1928), s 663. Lars Germundsson: Brilioth, a a, s 213; DS 4—6 (1853—1959); K-E Löfqvist, Om riddarväsen o frälse i nordisk medeltid (193.5), s 248; Nygren, a a; K-U Pettersson, Lejonan- sikte. Bengt Nilssons ätt (ÄSF 1:1, 1957), s 71; Sjöstedt, a a, s 187. Identifieringen av Ekhult: Perg:brev 8 juni 1424, RA; Biskop Hans Brasks släktbok (1970), s 101; Elgen-stierna, 4 (1928), s 367 f; Frälseg, 4:3 (1976), s 1168; J Liedgren, rec av Biskop Hans Brasks släktbok (SoH 1971), s 494; A F Liljeholm, Medeltida arvslagar o släktskapsbestämning (PHT 1950); SD 2 (1879— 87), nr 1449. Likvid Germundsson: DS 4 (1853—56). Hemming Larsson: Perg:brev 8 juni 1424, RA; Y Brilioth, Sv kyrka, kungadöme o påvemakt 1363—1414 (1925); dens, Den senare medeltiden (Sv kyrkans hist, 2, 1941); DS 7:2 (1979), nr 5685; L-O Larsson, Det medeltida Värend (1964 o 1975); RPB; H Rosman, Bjärka-Säby o dess ägare,

1 (1923), s 361; P Sjögren, Släkten Trolles hist intill år 1505 (1944); ST 2 (1883); Växjö hm, 8 (1934). Hemming Magnusson: DS 4—6 (1853—1959). Anund Hemmings-son: DS 6 (1878—1959), 7:2 (1979), nr 5776 o 5830, 8 (1953—76); S Engström, Bo Jonsson, 1 (1935); B Fritz, Hus, land

0 län. Förvaltningen i Sverige 1250—1434,

2 (1973); Nygren, a a; RPB; Sjöstedt, a a; ST 2 (1883); Sveriges medeltida personnamn,

1 (1967—76), sp 113. Anund Hatt: Fotostatkopia av perg:brev 6 juni 1378 i LSB, RA (för hans patronymikon). J Liedgrens ant:ar om släkten Hatt hos denne; DS 5—6 (1858— 1959), 8 (1953—76), 9:1 (1970), nr 7579, 7582; Engström, a a; Fritz, a a; Löfqvist, a a, s 249; Nygren, a a; RPB; [H Schiick,] Det medeltida Öland (1953), s 11; Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967—76), sp 21, 68, 112. — J Silfving, Eksjö, 1 (1966; om Hemming Larsson). H G-m



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Likvidssönernas ätt, , https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11376, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11376
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Likvidssönernas ätt, , urn:sbl:11376, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se