Meriter

Katarina, f 6 juni 1539 i Sthlm, d 21 dec 1610 på slottet Berum i Ostfriesland. Föräldrar: konung Gustav I o Margareta Eriksdtr (Leijonhufvud).

G 1 okt 59 i Sthlm m greve Edzard II av Ostfriesland, f 24 juni 32, d 1 mars 99, son till greve Enno II av Ostfriesland o Anna av Oldenburg.

Biografi

Via staden Emden, då tillhörig Ostfriesland, fick Sverige under 1550-talet en rad invandrare, ofta kalvinistiska hantverkare o konstnärer, o när Sveriges önskan om ekonomiska förbindelser västerut resulterade i ett handelsfördrag med Ostfriesland 57, väcktes genom den sv förhandlaren Dionysius Beurræus frågan om att besegla detta med äktenskap mellan den äldsta sv kungadottern K o den sju år äldre greve Edzard. Först 59 kunde bröllopet firas efter ett uppskov som väckt konung Gustavs stora förtrytelse ("förundrer oss icke litet, att den handel om vår älskelige käre dotter med hundrede tusende gyllene [i brudskatt] skall vare den gode greve o hans råd så besvärlig till att beslute efter Gud vare lov att hon är varken halt eller blind").

Vid de nygiftas resa söderut inträffade vid jultiden det s k Vadstenabullret, då Edzards broder Johan överraskades i K:s syster Cecilias sovgemak. Följden för K blev konflikt med fadern, o greveparet kvarhölls — en tid under bevakning i Västerås — till fram på år 61. K synes ha ägt Vasarnas härsklystnad o handlingskraft, väl användbar i hennes mer veke makes arvsstrider med brodern Johan. Bekant är hennes fräna kommentar (bd 17, s 420) till Johan III:s äktenskap med Gunilla Bielke. Efter att ha blivit änka 99 residerade hon, moder till 11 barn, på slottet Berum med myndighet över sitt livgeding. K liknade sina fränder även i fråga om lärda — särskilt teologiska — intressen o skrev ett ode vid makens död.

Författare

Ivan Svalenius

Arkivuppgifter

Några egenhändiga brev från K till Maria av Pfalz (K 357) o Kristina av Holstein (K 76) i RA.

Källor och litteratur

I Andersson, Sv o europeiskt femtonhundratal (1943), s 41; dens, Erik XIV (1963), s 26, 41—43; GIR 1558 o 1559—60 (1914, 1916); S Kjöllerström, Striden kring kalvinismen i Sverige under Erik XIV (1935), s 15 f, 19, 30; I Svalenius, Gustav Vasa (1963), s 247. — O Klopp, Geschichte Ostfrieslands, 1 (1854), s 435 f, 2 (1856), särsk s 49 f, 120, 122 f, 156 f, 230; A Lewenhaupt, Biogr data rör Vasahuset (HT 1900), s 169; N Lundh-Eriksson, Sveriges prinsessor 1539—1829 (1929); T D Wiarda, Ostfriesische Geschichte, 3 (1793), särsk s 572—577.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Katarina, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11392, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2025-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11392
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Katarina, urn:sbl:11392, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2025-04-24.