Kempe, släkter



Band 21 (1975-1977), sida 41.

Biografi

Kempe (Kämpe, Kiempe), släkter.

1 Kh Andreas (levde 1571) i (Södra) Björke, Älvsb, uppges (Fryxell) ha varit född i Kampagården i Eriksberg, Älvsb, där bönderna kan beläggas ha haft tillnamnet Kämpe under 1500-talet o ännu i början av 1600-talet. I herdaminnet kallas han Andreas Petri, men hans patronymikon har ej kunnat verifieras, ej heller uppgiften där, att han var prost 1546. Far till honom var möjligen en Peder Månsson K, vilken uppges ha varit Nils Dackes baneman. För denna bedrift skall han ha fått skattefrihet för sin gård i Glömme i Mjäldrunga, Älvsb (Palmskiöldska saml), som är annexförsamling till Eriksberg, där Andreas enligt Fryxell var född.

Andreas var far (Terserus) till handelsmannen o rådmannen Christofer Andersson (levde 1601 o möjl ännu 1605) i Nya Lödöse, som var far till Johannes Christophori (1596—1673). Denne blev magister i Wittenberg 1620, rektor vid Skara skola 1627 o kh i Fågelås, Skar, 1642, samt var rdgm 1644 o 1650. Han var svärson till biskop Sveno Svenonis i Skara samt själv biskop där från 1655. Söner till honom var kh Christophorus K (1629—76) i Fågelås o rådmannen i Skara Johan K (d 1695). Den senare var far (Gardberg) till boktryckaren Johan Kämpe (1689—1753) i Åbo. Dennes äldre bror kh Lars Kämpe (1682—1746) i Nårunga, Älvsb, som var rdgm 1731—41, var far till kh Johan Magnus Kämpe (1727 —80) i Daretorp, Skar, o till den genom sin korrespondens med Gjörwell bekante (Elovson) Carl Larsson Kämpe (1738— 1816), som efter studier i Uppsala o Göttingen samt tjänstgöring i KB blev expeditionssekreterare i utrikesexpeditionen 1799 o fick kansliråds n h o v 1809. Han sysslade där främst med pommerska frågor. K hade varit informator hos familjen v Essen på Kavlas o följde den nyblivne guvernören H H v Essen till Stralsund som sekr o rådgivare (Gallmer; brev till honom i De la Gardieska arkivet i LUB; andra rester av hans arkiv i Skara SB; 155 brev från honom till bröderna R J o H H v Essen i arkivet på Kavlas).

Enligt obestyrkt uppgift (Fryxell) skall en ej närmare känd farbror till Johannes Christophori ha varit far till skolmästaren i Karlstad Andreas Olai (d omkr 1620), som blev kh i Köla, Värml, några månader före sin död o sannolikt är identisk med den Andreas Olai K Suecus som 1601 inskrevs vid univ i Wittenberg. Andreas Olai var far till lantmätaren i Närke o Värmland Abraham K (d senast 1638) o borgmästaren i Västerås magister Daniel K (f 1656). Oriktig är en uppgift (Fryxell), att en farbror till Johannes Christophori vid namn Magnus K som kh i Torso, Skar, skulle ha undertecknat Uppsala mötes beslut 1593, o tvivelaktig (Vg:s handhar) en uppgift att han varit kh i Fredsberg, Skar, o blivit bränd för sodomi (Rhyzelius i KB). Magnus K uppges ha varit far till kh Andreas K (d omkr 1657) i Lappfjärd, Vasa län, som var far till Axel K (1623—82), prof i politik o historia i Åbo från 1658 o i juridik från 1671.

Utan stöd i äldre källmaterial är Skara stifts herdaminnes i o för sig ej osannolika förmodan, att bland Johannes Christophoris farbröder även var den enligt uppgift (1818 års stamtavlor) från Västergötland komne Johannes Andreæ K (levde 1631 enl Collmar 1972), som blev skolmästare i Örebro 1591 o i Nyköping 1596 samt var kh i Jäder, Söd, 1604—23. Han var far till sekreteraren i krigskollegiet Abraham K (f 1595; levde 1643 enl Heyman o trol ännu 1644), känd som översättare av psaltaren (Belfrage), till riddarhussekreteraren Samuel K, adlad Kempensköld (1599—1670), som 1629 utgav små dramatiserade scener ur Gustav I:s liv, avsedda för skolbruk o som lärobok i latin (Runeby), o till Sofia K (1604—58), släkten Äkerhielms stammor.

2 Anders Pedersson K (1622—89) uppges ha varit född i Västergötland (Bergius; Hasselberg 1928, s 110). Han blev artillerist 1646, arklimästare vid Frösö skans 1651 o löjtnant senast 1657. Under sex år förestod han kommendanten på Frösö skans Matthias Drakenstiernas (bd 11) alkemistiska laboratorium. En uppgift (Hedberg; Bromé), att han ursprungligen skulle ha hetat Avander, beror på förväxling med Drakenstiernas svåger med samma förnamn o patronymikon, som var arklimästare på Frösö skans 1653 men fick burskap i Umeå 1663 (Bylund). Under belägringen av Frösö skans 1657 blev K skadad, o vid dess kapitulation förlorade han all sin egendom. Senare väckte han uppseende genom sina radikala åsikter i kyrkliga frågor o förhördes inför domkapitlet i Härnösand 1663. K tog kort därpå avsked o publicerade 1664 i Amsterdam översättningar av två av den tyske teologen P Felgenhauers skrifter i antiortodox o pacifistisk anda. Därefter var han verksam som läkare i Norge o — sedan han 1674 blivit landsförvist därifrån på grund av sina religiösa skrifter — i Hamburg. Där bodde K även efter det att han 1684 blivit stadsläkare i Buxtehude men fortsatte sitt författarskap o förvisades kort före sin död även från Hamburg. I en av sina sista skrifter hävdade han, att svenskan var det språk som talades i paradiset. K dog i Altona. Hans yngre son, Christian K (d 1702), studerade från 1687 teologi i Khvn, blev senare med dr i Leiden o gjorde resor i England, Frankrike o Italien men omkom på sjöresa till sin mor i Bergen (Bergius). Den äldre sonen, Johan Kiempe (f 1655; levde 1721), blev tidigt känd för att kunna bota "stenplågor" o verkade från 1693 som läkare i Sthlm trots upprepade försök av Collegium medicum att hindra honom på grund av hans bristande utbildning.

3 Trumpetaren Per Andersson K (levde 1677) i Holmestad, Skar, som var fången i Polen 1656—57, var far (Vingqvist) till trumpetaren Bengt Persson K (d 1705) i Stora Halvfaran, Lugnas, Skar. Dennes son kvartermästaren Sven K (d 1743) i Stora Halvfaran var farfarsfar till kh Aron K (1812—85) i Acklinga. Son till honom var David Teofil K (1864—1949). David K blev 1893 fil kand o civilingenjör o var 1893—97 assistent vid KTH, där han föreläste i kemisk teknologi 1896 o 1898—99. Han publicerade 1894—96 Lärobok i oorganisk kemi för allmänna läroverken, som utkom i nya upplagor 1900 o 1903, o konstruerade den sk Luxlampan (för fotogen), som från 1901 med förbättringar exploaterades av ab Lux. Senare var K yrkesinspektör i östra distriktet från 1900, i Härnösands distrikt från 1901 o i Malmö distrikt 1904—29. Hans bror provinsialläkaren i Håby, Göt, Sven Gideon Leopold K (1859—1937) var far till provinsialläkaren Ragnar K (f 1895, d 1977), advokat Gunnar K (f 1896), civilingenjör Erik Hjalmar K (1898—1973) i Sthlm, läkaren Gustav Sigurd K (1899—1961) i Kalmar o byråchefen Olof K (f 1907, d 1986).

4 Handlanden Johan Andersson K (d 1694) i Askersund var farfar till kontraktsprosten Johan K (1728—1806) i Edsberg, Ör, som var rdgm 1786—92. Hans son tullinspektören på Dalarö Johan Magnus K (1786—1821) var far till postmästaren Carl Johan August K (1810—87) i Stora Rör, Högsrum, Kalm. Dennes son Johan Arvid K (1854—1909) blev fil dr på avhandlingen Studier öfver den isländska juryn enligt Grågås (1885) o var 1885—86 docent i fornnordisk litteratur i Lund, 1886—1909 lektor i Västerås o 1899—1909 föreståndare för Västerås arbetareinstitut. 1900 blev Arvid K ledamot av Västerås stadsfullmäktige o rdgm i AK, men redan 1901 måste han avgå på grund av konkurs. Han utgav bl a reviderade upplagor av M Roths kartböcker för skolbruk o övertog vid K Ahlenius (bd 1) död 1906 redigeringen av det stora verket Sverige. Geografisk, topografisk, statistisk beskrifning. K fullbordade därav delarna 1 (Skånelandskapen, 1908) o 4 (Uppland o Sthlm, 1909) samt skrev även stora delar av avsnitten om Kronobergs län i del 2 (1917) o Västmanland i del 5 (1915).

5 Mästerknipsmeden Anders K 1754, 72 år gammal) i Graninge, Vnl, farfar till spiksmedsmästaren Anders (1743—1801) i Graninge. Dennes sonson manufaktursmeden o kyrkvärden Anders K (1807—90) i Graninge var farfar till disponent Johan (Janne) K (se nedan). Dennes bror Anders Reinhold K (1869—1941) blev efter präst- o folkskollärarutbildning missionär i sv kyrkans tjänst i Sydafrika, där han förestod missionsstationen i Ekutuleni 1900—11 o i Dundee från 1912. Reinhold K var praktiskt begåvad o den sv kyrkans mission i Sydafrika fick under hans tid nödvändiga lokaler för gudstjänst, undervisning o sjukvård. Han verkade för ett utvidgat samarbete med övriga lutherska missionsföretag o var länge chef för ett lutherskt bokförlag i Sydafrika. Han blev prost 1935.

6 Släkt från Pommern. Se särskild släktart nedan s 46.

Utan samband med ovannämnda släkter är konstnären Roland K (f 1907, d 1991), vars farfar var bonden Israel Persson i Kälen, Hammerdal, Jämtl.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

1 Källor o litt: Kansliets ämbets- o tjänstemän samt vaktbetjänte 1713—1801, Genealo-gica, vol 225 (Settergrens släktbok), Västergötlands handhar 1603:3A:4 o 1604:14A:3, f 46 v, RA; A Rhyzelius, Wester-Gothia Eccle-siastica et Literata, p 105, F Fryxell, Wärme-lands Slägte-Bok, Janne K, Eriksbergssläkten K o dess trol fortsättn på Graninge, KB; 1818 års stamtavlor: utdöda ätter: Kempensköld, RHA; Palmskiöldska saml, vol 218, f 281, UUB; S Wilskman, En skock westgiötske ätteflockar, Sundholms genealogier över prästsläkter i Skara stift, 2, Skara SB. — Riksdagsbeslut 1741, bil till Skara konsistoriums underd skr 5 maj 1773, RA.

Album academiae Vitebergensis, 2 (1894); S Belfrage, Carl Carlsson Gyllenhielms litterära verksamhet (SVSL 48, 1955); S Bergh, Sv RA 1618—1837 (1916); M Collmar, Till 300-årsminnet av Matthias Ilsbodinus död (Bidr till Södermanlands äldre kulturhist, 35, 1942), s 18; dens, Jäders sockenkrönika (1951), s 155 f; dens, Ant:ar till Skeggesta-släktens hist (SoH 1972); Ekstrand; H Elov-son, De sv officerarna i nordamerikanska frihetskriget (Sc 1929), s 321 f; Erasmus Nicolai, Catalogus . . . Virorum ex Suecia, qui Wi-tebergae . . . Magistros creati sunt (KB:s tid-n:ar om lärda saker 1767:1), s 57; C-R Gardberg, Boktrycket i Finland, 2 (1957), särsk s 11, 54 f, 387; Gbgs hm; E Gren, Värmlands nation i Uppsala, 1 (1939—60), s 40, 49; B R Hall, Johannes Rudbeckius, 1 (1911), s 22; H J Heyman, Mårten Pedersson Blixencrons almanacksant:ar i UUB (PHT 1929), s 100; KF Karlson, Blad ur Örebro skolas hist, 5 (1900), s XXV ff; Karlstads hm, 3 (1968); J Kleberg, Krigskollegii hist. Biogr anf.ar 1630—1865 (1930); KG Leinberg, Åbo stifts hm 1554—1640 (1903); A Litjen-strand, Juridikens studium vid Åbo univ (1890); B V:son Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595, 1 (1928—46); Nya Lödöse tänkeböcker (1923); Ortnamnen i Älvsborgs län, 5 (1906), s 32; F W Pipping, De bibliothecariis academiae Aboensis (1813—27), s 10—78; dens, Några hist underrättelser om boktryckeriet i Finland, 6 (Acta societatis scientiarum Fennicas, 6, 1861), s 116—46; PrRP 1—2 (1649—54); A Rhyzelius, Episcoposcopia sviogothica, 1 (1752), s 191; N Runeby, Monarchia mixta (1962); MG Schybergson, Historiens studium vid Åbo univ (1891); Skara hm; Strängnäs hm, 2 (1964); J Terserus, Een christeligh lijk-predikan hollen ... uthöfwer . . . M Johannis Christophori Nilosiensis, biskopens i Skara, lijk (1647); K V Åkerblom, Lappfjärds hist (1938), s 157—66; S Åkerhielm, Skeggesta-släkten (1966). — Chr Callmer, Hans Henrik v Essen und Carl Lars Kämpe (Bibliotek o hist. Festskr till Uno Willers, 1971); M Collmar, En khlängd från Skara stift 1544 (SoH 1956), s 32; DGA 2 (1832), s E Tegnér, De la Gardieska saml :en i o på Löberöd (VHAAH 32:1, 1894),

2 Källor o litt: Utredning 10 sept 1974 av arkivarie Thord Bylund om Anders Persson Avander, SBL:s arkiv; krigskoll:s kanslis brevböcker 1664:1, f 123, Frösö skans arkliräkning 1652—53, Kr A; Biographica, RA.

A C Bang, Anders K (DBL 9, 1895); PJ Bergius, Om Sthlm för 200 år sedan . . . (VA:s praesidii- o inträdestal 1758), s 173— 77; J Bromé, 1645—1720 (Jämtlands o Härjedalens hist, 3, 1954), s 448—59; dens, Anderson o dess gamla minnen (Jämten 1958), s 33—39; L Daae, Nogle nye Bidrag til den norske Kirkes Historie (1860), s 37—45; C J E Hasselberg, En jämtländsk mystiker o hans läroåskådning (Från ådalar o fjäll. Härnösands stifts julbok, 6, 1921); dens, Alkemis-ter o grubblare i Jämtiand på 1600-talet (Jämten 1921); dens, Anders K o hans skrift "Israels erfreuliche Batschaft" (Jämten 1926); dens, Anders K såsom fredsapostel (Jämten 1927); dens, Den jämtländske kemisten Johan K o hans läkarepraktik i Sthlm 1693—1714 (Fomvårdaren 2:2—3, 1928);' J Hedberg, Blad ur Norrlandsartilleriets hist (1945), s 26 ff, 30, 32; O Norberg, Ett bidrag till Anders Pedersson K:s hist (Kyrkl tidskr 5, 1899); J Nordström, De yverbornes ö (1934), s 176 f; H Schiick, En fantast på Karl XI:s tid (dens, Ur gamla ppr, 3, 1897, o Sv bilder, 4, 1940); L Selmer, Anders K (Norsk biografisk leksikon, 7, 1936); D Simonsen, Om Svaermeren Andreas K (Kirkehistoriske Sam-linger, 5:1, 1901—03); SLH 1:4 (1835).

3 Källor o litt: Genealogica, vol 225 (Setter-grens släktbok), RA; OR Landelius utlandssv saml: Nordamerika, SBL:s dep i RA; xerox-kop av Aug Rudbergs utredn 1888 om Stora Halvfaran o släkten K, SBL; Janne K, Eriks-bergssläkten K o dess trol fortsätta på Graninge, KB; Kinne dombok 23 maj 1719, § 12, GLA.

E Erlandsson, Skara högre allm lärov:s lärjungar åren 1870—1910 (1922); dens, d:o 1826—69 (1925); Skara hm; d:o 1850— 1930; SLH 3:4, 4:3 (1897—1933); Slägten Hellstenius o dess utgreningar (1916), s 11 ff; SMoK; Sv juristmatr (1964); Sv läkare (1959); SvTeknF; H Vingqvist, Släkten Wingqvist (1936).

4 Källor o litt: Grape; E Kölgren, Läroverks-matr 1908—09 (2 uppl, 1909); A_L[und-bäck], Askersundssläkten K:s familjebibel med egenh släktant:ar av prosten Johan K (SoH 1960, s 112 f); S Olsson, Parlament i Aros (1963); H Samzelius, Släkten Samzelius (1915), s 40; SMoK; Strängnäs hm 1, 4 (1897, 1901). — T Linder, Biskop Olof Wallquists polit verksamhet tom riksdagen 1789 (1960).

5 Källor o litt: Janne K, Eriksbergssläkten K o dess trol fortsättning på Graninge, KB; dossiern K, Genealog fören, Sthlm.

H Th Ohlsson, Biogr matr över sv kyrkans prästerskap 1934 (1934); SoH 1960, s 117; Svenskar i utlandet (1929).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kempe, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11420, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2022-12-07.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11420
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kempe, släkter, urn:sbl:11420, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2022-12-07.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se