Meriter

Kempff, Curt Sixten Reinhold, f 19 nov 1891 i Västerås, d 16 maj 1970 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: lantbruksingenjören Victor Sixten Constantin K o Anna Lovisa Sjöstedt. Studentex vid h a l i Umeå 10 juni 10, officersvolontär vid Norrlands artillerireg vt 10, elev vid Krigsskolan 19 okt 11—19 dec 12, underlöjtn vid Norrlands artillerireg 31 dec 12, genomgick Artilleri- o ingenjörhögsk 14—15, löjtn vid Norrlands artillerireg 10 dec 15, genomgick Krigshögsk 19—21, aspirant vid Generalstaben 15 okt 22—25, kapten där 14 mars 26, tjänstg vid Lantförsvarets kommandoexp 17 april 26— 31 (adjutant där från 1 jan 28 med tjänstg hos försvarsministern 21 maj 28—31 o som militärattaché i Riga, Reval o Kovno 30), kapten i Norrlands artillerireg 3 dec 26, batterichef vid Svea artillerireg 31—33, lär i härordningslära vid Krigshögsk 1 okt 32— 36, generalstabsoff vid AF:s sjukvårdsstyr 33—34, biträdde i komm ang statsfientlig verksamhet under kortare tid 34, major i Generalstaben 27 april 34, major vid Smålands arméartillerireg 1 nov 36, militärattaché i Hfors 19 mars (tilltr 1 sept) 37—31 aug 40, överstelöjtn i armén 1 april 37 o Smålands arméartillerireg 1 juli 37, vid Wendes artillerireg 40, överste o chef för Gotlands artillerireg 1 juli 41, överste i Generalstabskåren 1 okt 43, chef för Försvarsstabens utrikesavd 1 okt 43—46, för Försvarsstabens tredje sektion o dess press-o filmavd 1 okt 46—49, v ordf i Försvarsväsendets upplysnings- o personalvårdsnämnd 1 okt 48, tf chef för Smålands artillerireg 1 april —31 aug 49, tjänstg som sakkunnig i Försvarsdep 1 sept 49—59, medarb i SMoK 51—55, ordf i styr för Robertsfors ab från 59, led av red:komm för Sv släktkal från 61. — LKrVA 45.

G 23 juli 35 i Sthlm, Osc, m Margit Salin, f 6 april 95 där, Klara, dtr till prof Mauritz Johan S o Bertha Kempe.

Biografi

Under skoltiden var Curt K speciellt intresserad av historia o matematik, o det var säkerligen det matematiska intresset som blev avgörande för hans yrkesval. Efter officersexamen som artillerist gjorde K den sedvanliga karriären med cirkulation mellan trupptjänst o stabstjänst. Han kom mest till sin rätt vid stabstjänsten, inom vilken han gjorde betydande praktiska o organisatoriska insatser. Under sin militära tjänstgöring kom han i kontakt med de unga officerare som efter antagandet av 1925 års härordning var inriktade på en grundlig reform o återuppbyggnad av det sv försvaret, en strävan som de bl a dokumenterade i ett försvarspolitiskt alternativ, Antingen — eller (30). Under senare år ställdes K någon gång inför påståendet att 1925 års beslut inneburit inte endast en reducering av den gamla försvarsorganisationen utan också en sovring. Denna skulle ha varit en förutsättning för en senare utformning av det sv försvaret, en teori som K var beredd att acceptera.

Under de händelserika år som K tillbragte i Finland före o under vinterkriget förstärktes hans gamla intresse för finska försvarsproblem o finsk samhällsstruktur. Som militärattaché utvecklade han då en mycket vidsträckt verksamhet, inriktad på både underrättelsetjänst o personliga förbindelser. Till hans många kontakter i Hfors hörde på den militära sidan marskalk Mannerheim o på den civila Karl August Fagerholm.

Under sin sista tjänstgöringsperiod vid försvarsstaben planerade K underrättelsetjänsten på ett påfallande modernt sätt. Han tog i början av 44 initiativet till en speciell, kvalificerad utredningsgrupp inom Försvarsstabens utrikesavdelning. Här placerades en rad värnpliktiga akademiker med skiftande specialiteter för att där fullfölja sin beredskapstjänstgöring. Man sysslade i huvudsak med de krigförande staternas krigspotentialer o militära resurser. Den militära sakkunskapen orienterade gruppens deltagare om krigsläget, o dessa kompletterade med ekonomiska o militära data. Denna grupp, kallad Industriutredningen, ägde bestånd till krigets slut. Bland deltagarna märktes Tore Browaldh, Erik Dahmén, Torsten Gårdlund, Ole Jödahl o Folke Kristensson. Från 49 tjänstgjorde K sedan i mer än tio år som sakkunnig i Försvarsdep hos statsråden Allan Vougt, Torsten Nilsson o Sven Andersson. Under sina senare år fångades K av biografiskt-genealogiska intressen. Han var under en följd av år militär medarbetare i det biografiska uppslagsverket Svenska män o kvinnor, där han också granskade artiklar över militärer i de sista banden. Med sakkunskap o energi lyckades han blåsa liv i det oumbärliga uppslagsverket Sv släktkalender, det ofrälse Sveriges ättartavlor. För årg 67 var han huvudredaktör.

K var en sällsynt vänfast o generös personlighet, representativ o gästfri, o på samma gång en vaken o skarpögd iakttagare. Under sina senare år vid försvarsstaben följde han med bestämdhet en egen linje o kom härvid upprepade gånger i avgjord motsatsställning till stora delar av stabsledningen. Han utvecklade härvid prov på inte helt vanligt civilkurage o oräddhet.

Författare

Uno Willers

Arkivuppgifter

Det omfattande arkiv, som K redan under sin livstid överlämnade till KB, kommer i framtiden att ha viktigt material till militärpol o samhällshist forskn men måste ännu i stor utsträckn betraktas som sekret.

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Det militariserade samhället. Några fakta om Sovjetunionen och dess maktmedel. Sthlm 1934. 4:o. 64 s. (Tills med F Rydeberg o G Gardin.) Finsk övers Porvoo & Helsinki (tr Porvoo) 1934. 4:o. 64 s. Tysk övers Potsdam 1935. 8 :o. 72 s, 1 tabell. — Släktbok. Hur man gör upp en antavla. Hjälpmedel och anvisningar. Sthlm 1964. 191 s. — Bokjakt i Leningrad (Bokvännen, årg 20, 1965, Sthlm, s 202—204; även sep, (4) s). — [Rec av B Furtenbach, Furtenbachska släktboken, 1958] (SoH, 1958—1959, Sthlm, s 216 f). — Medarbetat i SMoK, bd 7—8, Sthlm 1954—55, 4:o. Recensioner i PHT, årg 49—59, 1951—1961, 61—64, 1963—1966, Sthlm 1951—68.

Utgivit: Kontakt med krigsmakten, årg 2— 5, 1946/1947—1948/1949, nr 5, Sthlm; Svenska släktkalendern, årg 15—18, 1962, 1963, 1965, 1967, Sthlm (tills med G Berg o B Furtenbach).

Källor och litteratur

Källor o litt: C A Ehrensvärd, I rikets tjänst (1965); PK:s porträttmatr 1952 (1951); Sv försvarsväsendets rullor; K Wahlbäck, Finlandsfrågan i sv politik 1937—1940 (1964).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Curt S R Kempff, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11433, Svenskt biografiskt lexikon (art av Uno Willers), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11433
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Curt S R Kempff, urn:sbl:11433, Svenskt biografiskt lexikon (art av Uno Willers), hämtad 2024-04-20.