Julius A Kiellman-Göranson

Född:1811-11-22 – Kärnbo församling, Södermanlands län (på Gripsholm.)
Död:1869-02-10 – Uppsala stad (Västeråkers församling, Uppsala län)

Präst


Band 21 (1975-1977), sida 113.

Meriter

Kiellman-Göranson, Julius Axel, f 22 nov 1811 på Gripsholm, Kärnbo, Söd, d 10 febr 1869 i Uppsala (enl db för Västeråker, Upps). Föräldrar: kamreraren på Gripsholm Lars Axel Göransson o Maria Sofia Lindbom. Inskr vid UU 8 okt 30, prästv i Uppsala till pastorsadj i Täby 11 juni 37, komministersadj i Klara förs, Sthlm, 8 aug 37, v komminister där 1 maj—30 sept 39, Sthlms stads konsistorii adj 29 okt 39, v kateket i Klara förs 1 jan—30 juni 40, dessutom lär vid Sjömannasällsk:s skola i Sthlm 25 maj 40, red för Freja 42—44, komminister i Västeråker o Dalby, Upps, 29 nov 43 (tilltr 1 maj 44)—58, pastoralex i Uppsala 13 maj 57, komminister i Jakobs o Johannes förs i Sthlm 7 juni 58, kh i Västeråker o Dalby från 2 april 62. Förf.

G 11 sept 46 i Sthlm, Klara, m Augusta Charlotta Ekerman, f 17 juni 14 i Husbyn Långhundra, Sth, d 9 juni 70 i Västeråker, dtr till protonotarien i Bergskoll Johan E o Eva Catharina Foughman.

Biografi

Julius K visade redan som ung på 1830-talet den anpassningsförmåga o tjänstaktighet, som alltid skulle utmärka honom. När Atterbom drabbades av svikande popularitet bland de yngre akademikerna, åtog sig K att recensera hans Samlade dikter, o han följde devot de anvisningar, som A gav honom. Det är lika karaktäristiskt för K, att han sökte dämpa Lénströms bitterhet över Almqvists försmädligheter o försona dem med varandra. Han ville hålla sig väl med människor av helt olika livsinställning. Med Almqvist kom han redan vid den första samvaron i sådan kontakt, att de enligt dennes vittnesbörd skådade "varann i själen efter 3 minuters bekantskap". Vid samma tid tillhörde K dock en krets av studenter, som på grund av sitt intresse för substantiella njutningar kallades Kropparne.

Den sällskaplighet, som K lade i dagen under sina studieår i Uppsala, skulle utmärka honom framgent. Han hade en älskvärdhet o en humoristisk läggning, som skaffade honom många vänner. Under skoltiden i Sthlm hade han gjort August Blanches bekantskap, o då K flyttade tillbaka dit blev det kretsen omkring denne, främst Frejas redaktion, som utgjorde K:s egentliga umgänge. Man samlades till en början framför allt i Aganippiska brunnssällskapet, där gustavianska traditioner förenades med romantisk salongsstämning o liberalt gemyt. Han kände sig lika hemmastadd i Par Bricole o i Gröna stugan, 50-talets litteratörklubb, o han var överallt verksam som tillfällighetspoet. Under de många åren som komminister i Dalby kände han stor saknad efter sthlmsumgänget men fann kompensation i de talrika gäster, som han tog emot i sitt anspråkslösa boställe.

Ett brev från K 38 till Herman Ring vittnar om hans förmåga att kombinera detta intensiva sällskapsliv med en enorm arbetsbörda. Vid sidan av sin präst- o skoltjänst ägnade han sig åt en vittförgrenad skribentverksamhet. Han skrev o utgav bl a predikningar, skolböcker, vittra kalendrar, romaner o diktsamlingar, författade texter till planscher samt medarbetade i talrika tidningar för att ej tala om de många översättningar han gjorde. Detta dilettantiska mångsyssleri var ett utmärkande drag för många av den tidens sv författare. För K var motiveringen i hög grad ekonomisk. Det berättas, att han ofta arbetade hela nätterna igenom förtärande starkt te för att hålla sig vaken. I sitt skönlitterära författarskap begagnade K ofta pseudonymerna Nepomuk eller Norna Gäst, i vissa fall av hänsyn till sitt prästämbete.

K:s debut som skönlitterär författare i slutet av 30-talet var föga märklig. Han skrev romantisk efterklangspoesi med Atterbom o Almqvist som mönster. Någon gång finner man en modernare impuls, som då han inspirerades av Heine. Men han missförstod denne nästan helt; Heine uppfattades som en Byrongestalt. Ganska snart kom K också underfund med att han ej passade särskilt bra som skald. "Dikta vill jag inte göra, ty verkligheten är tusenfalt skönare än dikten", skrev han 39 till Lénström.

Vid denna tid kom K under starkt inflytande av den moderiktning, som påverkad av Dickens förde fram prosaskissen. Särskilt i Frejakretsen var denna genre populär. K publicerade i Freja o på andra håll flera sådana berättelser i det lilla formatet, där han specialiserade sig på karikatyrartade teckningar av gamla original i en borgerlig sthlmsmiljö.

I dessa skisser fanns humor o ansatser till realism. Men liksom flertalet av samtida sv prosaförfattare rycktes K med av den tidsströmning, som under 40-talets senare hälft gjorde sensationsromanen i Sues stil så populär. I Kärlekens seger, Den blifvande konungen, Abednego, Trollets son o Westerlånggatans engel gav K sina bidrag till genren. De utmärkes av spännande men mycket osannolika intriger o en schablonartad karaktärsteckning med kontrastering av bl a samvetslösa o passionerade intrigörer o serafiska kvinnogestalter. Här finns ofta inslag av främmande miljöer, särskilt Frankrike, o en högättad person från detta land ingriper ibland i intrigen. Säkerligen hade K:s fantasier om sin förfader, emigranten, som kom till Sverige från Frankrike, stimulerat honom till detta motiv. Själv gjorde han aldrig några resor till främmande länder. Bäst blir K:s miljöskildring, då han tecknar platser eller trakter, som han känner väl till, t ex Sthlm eller Dalby, det senare i Trollets son, den bästa av hans långa 40-talsberättelser. Efter Scotts mönster tar han här topografi, folksägner o etymologi till hjälp för att framställa ett förgånget skede, i detta fall brytningen mellan ett hedniskt urfolk o de kristna. På grund av K:s dilettantism har resultatet blivit mycket diskutabelt men är ibland verkningsfullt.

Liksom i de flesta sensationsromanerna från 40-talet fanns även i K:s en del liberala tendenser. Han ivrade bl a för skandinavism, kvinnans emancipation o ståndscirkulation (efter Rudenschöld). Men hans inställning var långt ifrån radikal; i vissa frågor, t ex om stattorparsystemet, hade han närmast ett patriarkaliskt synsätt. K förklarade själv för JA Hazelius 51 (brev i NordM), då han framställde en önskan att få medarbeta i Sv tidningen, att den "innersta tanken" i allt vad han skrivit alltid varit konservativ. Det framgår f ö av Westerlånggatans engel, hur negativt han reagerade inför marsoroligheterna i Sthlm 48.

K anpassade sig efter den allmänna litterära opinionen, när han på 50-talet återgick till att skriva kortare berättelser om en näraliggande verklighet, främst i Sthlm o Uppland, många av dem samlade i Sv lynnen o småäfventyr. Liksom i skisserna i början av 40-talet skildrar K gärna original i Dickens anda, men medkänslan är nu starkare än komiken. I framställningen av sina sthlmsmotiv vänder sig författaren mot de Sueinspirerade skildringarna av storstäder som härdar för kriminalitet. Efter egna angenäma sthlmsår skildrar han nu mer älskvärda relationer mellan människor.

I K:s 50-talsberättelser utspelas ofta en konflikt mellan romantik o verklighet, där romantiken är detsamma som onyttig poesi o verkligheten innebär en inkomstbringande affärsverksamhet. I t ex Kryddkramhandlarne besegrar en duktig men ej så snarfager hökaryngling sin ekonomiskt ovederhäftiga rival trots dennes behagliga utseende, poetiska o musikaliska talang. K ger uttryck åt sitt eget starka intresse för de ekonomiska realiteterna, men han återspeglar också den ideologi, som i stor utsträckning är den samtida borgerlighetens o som återfinns i t ex Balzacs romaner.

Bland K:s upplandsskildringar från 60-talet märks en folkpedagogisk novell i Almqvists anda, Laga skifte. Författaren som själv bedrev ett rationellt jordbruk, propagerade här mot systemet med oskiftad jord. Det finns schematism i karaktärsteckningen, men novellen ger övertygande bevis på K:s förtrogenhet med problemet, inte minst i fråga om böndernas motstånd mot laga skifte. I ett av sina brev till Hazelius avslöjar han sin illusionslösa syn på dessa. Den lilla skriften bibehöll länge sin popularitet i sockenbiblioteken. Den tillhörde sålunda Jan Fridegårds ungdomslektyr.

K var en föga originell författare men han följde med stor smidighet den växlande litterära smaken o kan i sina bästa stunder ge uttryck åt en viss realism o humor. Hans sista levnadsår blev dystra. I slutet av 50-talet drabbades han av slaganfall, som grundlade hans senare sjuklighet. Några år kunde han tjänstgöra som nyutnämnd kyrkoherde men blev både fysiskt o psykiskt allt svagare o dog slutligen 69.

Om K som präst går omdömena isär. I herdaminnet prisas han som en framstående predikant under sthlmsåren, men Richard Bergström talar i sin nekrolog om hans dåliga röstbehandling o alltför vardagliga predikningar. Det senare omdömet bestyrkes av hans utgivna skrifter.

Författare

Alf Kjellén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från K i RA, KB, GUB, LUB, NordM o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Smärre dikter, Sthlm

1839. 53 s. — [Fyra predikningar] (Christ-liga predikningar . . . utg af C W Mellin, Sthlm 1839, s 53—59, 166—173, 343—349, 409^415).— [Predikan] (ibid, [NSJ Sthlm

1840, s 434—443). — Tal på Barbara-dagen 1840 uti P.B. Sthlm 1840. 15 s. [Anon.] — Snöklockor för toiletten 1842. Sthlm 1841. 106 s, 3 pl + almanack. [Anon.] — Snöklockor för toiletten af G-n. 1843. Sthlm 1842. 12, 67 s, 1 pl + almanack. [Sign.] ¦— Miniaturer af G-n. Sthlm 1842. 67 s. [Sign; sep ur föreg.] — Abcbok för fäderneslandets barn. En fullständig kurs i innanläsning, jemte de första grunderna till skrifning och räkning, inrättad. Sthlm 1842. 206 s. 2. uppl 1859. 208 s. — Tackoffer vid likbegängelsen af de elfva medborgare som omkommo vid eldsvådan den 22 januari 1842. Sthlm 1842. 4:o. (4) s. [Anon.] — Miniaturer af G-n. Sthlm 1843. 110 s. [Sign.] — Svenska caracterer tecknade ...Hl*. Sthlm 1843. 4 :o. 8 s, 4 pl. [Sign; tills med C A Dahlström.] ¦—¦ Snöklockor för toiletten af G-n. 1844. Sthlm (tr Nyköping) 1843. 44, 16 s, 2 pl + almanack. [Sign.] — Den gode herden eller Jesus Christus, ledsagare genom lifvet till evigheten. Sthlm 1844. 285 s. 2. uppl 1845. 3. förbättrade uppl 1855: . . . den bäste ledsagaren .. . 238 s, 1 pl. 4. förbättrade uppl 1862. — Pythia rediviva eller den återuppståndna fru Solberg. En ora-kel-kateches i frågor och svar af Stultitia ju-cunda. Upsala 1844. 32 s. [Pseud.] — Kung Carl Johans dräpa. En minnesdikt i nio sånger. Sthlm 1844. 16 s, 2 pl. [Anon.] •— Bönebok i det christliga hemmet. Morgon-och aftonböner för hvarje dag samt vid vigtiga förhållanden i menskliga lifvet. Sthlm

1846. 133 s. 2. tillökta uppl 1848. 132 s. 3. uppl 1851. 77 s. 4. uppl 1862. — Kärlekens seger. Skandinavisk berättelse. Sthlm 1846. 124 s. ([Omsl:] Hermoder. Bibliotek för Sveriges sköna litteratur, h 1/4.) —• Marie Anne. Ur en aflidens anteckningar/Den hvita rosen (På divansbordet. Romantiserade skildringar, Sthlm .. . 1846, s 55—78). — Abednego. En folkungaättling i nittonde århundradet. D 1—¦ 3. Sthlm 1846—47. 1. 1846. 219 s. 2. 1847. 189 s. 3. 1847. 173 s. — Den blifvande konungen. Romantiserad berättelse. Norrköping

1847. 254 s. ([Omsl:] Original-bibliothek i den sköna litteraturen, årg 3, 1847, nr 4.) 2. uppl Sthlm 1878. 213 s. (Samling af arbeten i skönlitteratur . . ., 20.) — Kudden. En sannfärdig händelse, passerad i Dalby socken i Upland, omkring år 1814 ... Jönköping 1847. 20 s. [Anon.] [Ny uppl] 1851. 16 s. — Trollets son. D 1/2. Sthlm 1848. 644 s. ([Förtit:] Nya svenska parnassen, 9.) [Annan utg:] Trollets son, berättelse från Sveriges riddartid. D 1/2. Borgå 1848. 646 s. ([Omsl:] Läse-bibliothek i Finland, [årg 1,] 2.) — Gråkappan, stads- och landskalender med politiska, litterära och kommerciella spökerier för 1849 jemte ett osynligt porträtt af författaren utan bidrag af Almqvist och Fahlcrantz, Palmblad och Crusenstolpe, Hartmansdorff och Bruce Bey. Upsala 1848. 64 s. — Ode till allas fader af en liten skaldinna. Upsala 1848. (8) s. [Anon.] — Till Upsala studenter. Vårfesten den 22 maj 1849 ... Upsala 1849. (4) s. [Anon.] ¦—¦ Prolog [anon] (Gasslanders skugga. Tryckfrihets-scener inför Consistorium majus i Upsala som antyda att sanning är dråp. Första spökningen, Upsala 1849, s III f). — Vesterlånggatans engel. Sthlm 1850. 384 s. ([Omsl:] Nytt original-bibliothek,

1850 [:2].) [Annan utg] Borgå 1850. 387 s. ([Omsl:] Läse-bibl i Finland, årg 3 [,3].)

[Ny uppl] Sthlm 1878. 317 s. (Saml af arbeten i skönlitt, 19.) [Tysk övers] Grimma & Leipzig 1851. 254, 244 s. (Europäische Bib-liothek der neuen belletristischen Literatur, Ser 5 : 6—7.) [Förf ang som A v Knorring.j [Dansk övers] Khvn 1854. 259, 200 [300] s.

[Polsk övers] Lwöw 1874. 216 s. (Biblioteka najciekawzych i romansöw, T 22.) — Färdknäppen, eller den fyr-hjuliga statsvagnens sista smörjelse. Riksdagskalender för 1850,

1851 och kanske 1852. Af Nepomuk. Sthlm

1850. 95 s. [Pseud.] — En tjenares bok. Christeliga väckelseord af en tjenare i församlingen. Upsala 1850. 63 s. [Anon.] 2. uppl

1851. 59 s. 3. uppl Sthlm (tr Norrköping) 1886. 63 s. — Till min städerska [undert Si-lenus] (En af de aderton, [utg P Hanselli,] Upsala 1850, s 3, 5; [utökad uppl] 1872, s 5, 7, undert Nepomuk). ¦—- Till källarmästaren [undert Nepomuk] (ibid, s 7, 9; [utökad uppl] 1872, s 9, 11). — Bål-marsch (ibid, s [19]; [utökad uppl] 1872, s 21). — Kryddkramhandlarne. Stockholmsinterieur. Sthlm 1851. 92 s. — Filurus af Nepomuk. Upsala 1851. 74 s. [Pseud.] 2. omarb uppl 1862: Herr Filurus en lustigkurre i Stockholm. — En liten cateches för gossar af en flicka. Upsala 1851. 15 s. [Anon.] Andra förbättrade uppl 1852. [Ny uppl:] Katekes för gossar af en flicka. Södertälje 1879. 14 s. — Bönedagsboken. Predikningar öfver årets tolf bönedagstexter och fyra stora helgedagar. Sthlm 1852. 4:o. 200 s. ([Omsl:] Quartals-skrift för 1852. N:o 1—4.) — En röst ur ruinerna af en gammal frimurare. Sthlm 1852. 120 s. [Anon.] — Bön vid prestsällskapet i Upsala den 12 augusti 1852. Upsala 1852. (4) s. [Anon.] — Kullan sultaninna. En dalvisa (Skönhetens blommor. Poemer, Sthlm

1852, s 7-—-10). — Svenska lynnen och småäf-ventyr tecknade af Nepomuk. D 1—7. Sthlm 1853—63. [Pseud.] 1. Sthlm (tr Upsala)

1853. X, 469 s. 2. 1854. 459 s. 3. 1855. 435 s. 4. N F, 1. 1859. 479 s. 5. N F, 2. 1860. 561 s. 6. N F, 3. 1861. 535 s. 7. Sista saml, 1*. 1863. 526 s. 2. genomsedda uppl 1883—87: Noveller. D 1—6. 1. 1883 [—84]. 302 s. 2. 1884. 313 s. 3. 1885. 282 s. 4. 1886. 281 s. 5. 1886. 292 s. 6. 1887. 286 s. 3. uppl 1894: Sv lynnen ... D 1—6. 1. 302 s. 2. 313 s. 3. 282 s. 4. 281 s. 5. 292 s. 6. 286 s. — Livet i Stockholm, skildrad af Nepomuk. Rudkjabing 1854. 208 s. [Pseud.] — Vid af täckandet af högstsalig h. m. konung Carl XIV Johans ärestod i Stockholm den 4 november 1854. Sthlm 1854. 7 s. — Walter och Amarant. Göteborg 1855. 255 s. [Bearb av tyskt original av O v Redwitz.] ([Även m omsl:] Jernvägsböcker, 11.) ¦—-Smör-Jöns. Studentupptåg från förra århundradet. Ur fjerdingens krönika. Af Farbror Gråsten. Upsala 1855. 31 s. [Pseud.] — En bonde och en soldat. Tafla ur folklifvet af Nepomuk. Sthlm 1855. 48 s. [Pseud.] [2. uppl] 1861. 27 s (Öreskrifter för folkläsning. N:o 5.) 3. uppl 1874. 4. uppl 1886. 28 s. — Gökvisa (Fem mycket trefliga och alldeles nya visor, Norrköping 1855, s [2-—4]). — Mamsel Brita. Novelle af Nepomuk. Roeskilde 1855. 181 s. [Pseud.] — I Stockholm. Teckningar . . . med text av Norna Gäst. Sthlm 1855. 48 s, 24 pl. [Pseud; tills med C A Dahlström.] [Ny uppl] 1856. 96 s, 24 pl. — Gyllene ordspråk, bekräftade af nya händelser. Berättade af Nepomuk. Sthlm 1856. 361 s. [Pseud.] [Utdrag:] Kertuel-mia. Helsingissä 1861. 75 s. (Muiden maiden marjoja, 1.) -—¦ Taflor af svenska konstnärer. Ser 1. Med text af Onkel Adam och Nepomuk. Sthlm 1856. 108 s, 6 pl. [Pseud.] — Så går det till! Småtaflor ur ögonblickets lif af Nepomuk. Sthlm 1857. 272 s. [Pseud.] — Teckningar ur svenska folklifvet med text af Norna Gäst. Sthlm 1857. 48 s, 24 pl. [Pseud; tills med CA Dahlström.] [Ny uppl] 1859. — Teckningar ur hvardagslifvet. Med text af Norna Gäst. Sthlm 1858. 48 s, 24 pl. — Profpredikningar, hållna i S:t Jacobs och S:t Johannis församlingar i Stockholm. Sthlm 1858. 49 s. — Barbara på Krim. Tal, hållet i Sällskapet P. B. den 22 januari 1856 (Matrikel öfver Sällskapet P. B:s styrelse . . . under arbetsåret 1857 och 1858, Sthlm 1858, s 39—50). — Thomas Cranmer, med M. Luther samtidig kyrkoförbättrare, framställd på Stockholms prestsällskapshögtidsdag den 31 oktober 1859. Sthlm 1859. 16 s. — Jesu Christi lefnad. 12 bilder i lithografi och tontryck, med förklaring. [Rubr.] [ Sthlm 1859.] 12 pl. •— Sko socken, kloster, kyrka, egare och slott. Handbok för resande. Upsala 1860. 129 s, 1 pl. — Skildringar ur olika tiders och länders historia för Sveriges ungdom. Sthlm

1860. 201 s. ([Omsl:] Historisk boksamling för Sveriges ungdom, 1.) — Guds rikes hemlighet. Profpredikan på Michaelidagen i St. Nicolai kyrka. Sthlm 1860. 19 s. ([Omsl:] Boksamling för hemmet, 3.) 2. uppl så. — D. d. k. k. h. h. arfprinsarnes abcbok. Sthlm

1861. 80 s. [2. uppl] 1863. [3. uppl okänd.] 4. uppl 1874. 5. uppl Sthlm (tr Norrköping) 1879. — Alvina. En slägtsägen af Nepomuk. Göteborg 1861. 132 s. [Pseud.] ([Även:] Riksdalers-böcker för resor, 21.) — Äqvarel-ler af svenska artister, tillegnade Sveriges fruntimmer. Text af Nepomuk. Saml 1*. Sthlm 1861. 4 s, 3 pl. [Pseud.] — Starke Per. Bysågen från Uppland, antecknad af Nepomuk. Sthlm 1861. 30 s. [Pseud.] ([Omsl:] Öre-skr för folkläsn, 4.) [2. uppl okänd.] 3. uppl 1874. 4. uppl 1879. 32 s. — De begge limporna. Skizz af Nepomuk. Sthlm 1861. 12 s. [Pseud.] (Ibid, 6.) 2. uppl okänd. 3. uppl 1874. 4. uppl 1884. — Tre tuktade gubbar. Komiska berättelser af Nepomuk. Sthlm (tr Carlshamn) 1862. 77 s. [Pseud.] (Skönlitteratur i original, 9.) — Svart på hvitt af Nepomuk. D 1—2. Sthlm 1864. 429 s. [Pseud.] — Läs! Noveller och skizzer af Nepomuk. D 1—2. Sthlm 1864. 254,^ 228 s. [Pseud.] — Laga skifte. Bysägen från Upland af Nepomuk. Sthlm 1864. 40 s. [Pseud.] ([Omsl:] Öreskr för folket, 18.) 2. uppl 1876. 43 s. [Ej pseud.] — Mårten Luther, såsom enskild man skildrad. Sthlm 1864. 16 s. — Sånger i Geth-semane. Sthlm 1866. 109 s. —¦ Äfventyr på Åland af Nepomuk. Sthlm 1889. 68 s. [Pseud.] 2. uppl så.-—¦ En skräddares krigs-äfventyr. Berättelse från finska kriget af Nepomuk. Sthlm 1889. 72 s. [Pseud.] 2. uppl s å. -—¦ Rosamunda Fager. 2. genomsedda uppl Sthlm 1895. 290 s. ([Omsl:] Bonniers romanbibliotek, 68.) [1. uppl ingår i Sv lynnen, d 5, 1860.] —- Talrika bidrag, vanl sign G-n eller Nepomuk, i bl a kalendrarna Vinterblommor, 1838—1839, 1841—1842, Sthlm 1837—41, Hertha, 1842, Lund & Khvn (tr Lund) 1841, Slätt-blomman, 1847, Sthlm 1846, Nordstjer-nan, 1847, Sthlm 1847, Svea, 1852—1862, Sthlm 1851—61, Miniatyralmanach, 1852—

1862. Sthlm 1851—61, Violblomman, 1853— 1862, Sthlm 1851—61, Louisa, 1855—1856, Sthlm 1854—55, Friskyttens kalender, 1856, Sthlm 1856, Freja, 1861, 1863, Sthlm 1860— 62 (jfr T Ekelund, nedan a a, s 27 f, 42—44). Vidare i bl a Freja 1837—43, Sthlm, 4:o, Svensk national tidning, 1838, Sthlm, fol, Stockholms Figaro, 1845—47, Sthlm, 4:o, Stockholms aftonpost, 1848—50, Sthlm, fol, Morgon-posten, 1850, Sthlm, fol, Malmö nya allehanda, 1850, Malmö, fol, Litografiskt allehanda, 1859—64, Sthlm, 4:o (jfr T Ekelund, nedan a a, s 47 f).

Redigerat: Doct. Mårten Luthers Lilla ca-teches, med förklaring af ... O Svebilius . . . med språk utur kyrkobibelen försed af J A K-G. Örebro 1841. 144 s. — Bilder ur Sveriges folklif, dess saga och historia. Sammanställda för fosterlandets ungdom. Sthlm 1860. 4:o. 152 s, 6 pl.

översatt: E L Bulwer, Hofmannen. Sthlm 1839. 92 s. (Nytt läsebibliothek .. . [1839 års samling, 2].) — J Swift, Gulliver's resor uti aflägsna länder. D 1—2. Sthlm 1840—41. [D 1 anon, d 2 sign . . 11. .] 1. En resa till Lille-put. 1840 [—41]. 126 s, 30 pl. 2. En resa till Brobdignag. 1841. 132 s, 32 pl. — A Tho-luck, Ghristliga andaktsstunder. En uppbyg-gelsebok. D 1—2. Upsala 1840—41. 298, 287 s. — Thomas a Kempis, Valda skrifter öfver-satta från latinet och bearbetade. 1. Rosengården. 2. Själens samtal med Gud. 3. Liljedalen. Upsala 1845. 298 s. — E Langbein, Fårskinnet. Upsala 1853. 15 s. [Anon.] — G Kingsley, Hypatia, eller nu som fordom. D 1—2. Upsala 1855. 274, 313 s. ([Omsl:] Engelsk skönlitteratur i svensk öfversättning, 23, 24.) 2. genomsedda uppl 1862. 242, 276 s. (Samling af skönlitteratur på L. J. Hiertas förlag, 15.) ¦—- T S Reade, En christens hvila eller betraktelser, böner och sånger i ensamheten. Upsala 1855 [—56]. 460 s. [Anon.] — J Gérard, Lejonjägaren. Upsala (tr Sthlm) 1856. 271 s. — Kina. Land och folk, skildradt efter de bästa källor. Fri öfversättning. Sthlm [1859—60]. 4:o. 235 s. — L Weisser, Verlds-historiska bilder, efter forntida och nyare mästerverk tecknade och utg. Med upplysande text och förklaring af d:r H Merz, försvenskad. H 1*. Sthlm 1860. 4:o. 18 s, 8 pl. —¦ Thomas a Kempis, Fyra böcker om Christi efterföljelse; jemte lörf:s lefnadshistoria i sammandrag. Öfvers af G W v Zweigbergk. 2. uppl. Tillökt med 2:ne hittills otryckta skrifter .. . öfvers af J A K-G. Sthlm 1860. 199 s, 1 pl. 3. uppl 1873. 215 s. — H C L Oberhey, 50 kristliga liknelser. Sthlm 1860. 42 s. ([Omsl:] Boksaml för hemmet, 2.) — P Dolgorukow, Sanningen om Ryssland. Sthlm 1861. 176 s. [Anon.] ([Även:] Ångbåts- och jernvägslek-tyr, 29.) — Kristi kors. Framstäldt af en förening kristna män. Reutling (tr Sthlm) 1862. 38 s, 10 pl. 2.-3. uppl s å. — J H Ingraham, Jesus Kristus, vår frälsare och föredöme. Sthlm 1863. 375 s, 1 pl. 2. uppl 1864. 386 s. — LA de Bast, Täcka taflor. Gefle (tr Sthlm) 1865. 208 s. — [A Guézenec, pseud] A de Bréhat, Äfventyr i Hindustan. Gefle 1865. 217 s. — J van Lennep, Ferdinands äfventyr. Gefle (tr Sthlm) 1865. 255, 255 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Ahnfelt, C J L Almqvist, hans lif o verksamhet (1876); C J L Almqvist, Brev 1803—1866, ed B Romberg (1968); K Aspelin, Poesi o verklighet, 1 (1967); PDA Atterboms o B v Beskows brevväxl, 3 (SAH 1927, 1928); R Bergström, nekr i Post- o Inrikes Tidn:ar 30 okt 1869; E Garlén, Minnen af sv författarlif 1840—1860 (1878); M Cru-senstolpe, Karakteristiker, ur samtidas förtroliga bref o anteckn:ar (1851); T G J Ekelund, J AK, humorist o skald (1879); L Furuland, Statarna i litt:en (1962); R Hjärne, Från det förflutna o det närvarande, 1 (1879); A Kjel-lén, Emilie Flygare-Carlén (1932); E Lindström, Walter Scott o den hist romanen o novellen i Sverige intill 1850 (1925); G Monte-lin, Heinrich Heine i Norden (NT 1936); Sthlms hm; V Söderberg m fl, Johan August Hazelius (1936); L Thorsell, En bortglömd upländsk folklivsskildrare (UNT julbil 1956); Uppsala hm; Örnberg 3.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Julius A Kiellman-Göranson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11469, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Kjellén), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11469
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Julius A Kiellman-Göranson, urn:sbl:11469, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Kjellén), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se