Niels Christian Kierkegaard

Född:1817-01-06 – Danmark (i Horsens.)
Död:1869-12-17 – Göteborgs Karl Johans församling, Västra Götalands län

Skeppsbyggmästare


Band 21 (1975-1977), sida 118.

Meriter

Kierkegaard, Niels Christian, f 6 jan 1817 i Horsens, Danmark, d 17 dec 1869 i Gbg, Karl Johan. Föräldrar: köpmannen Morten Andersen K o Birgitte Catharine (Trine) Kieldsen. Två års sjöresa till bl a Brasilien, Ryssland o Spanien, utbildn i skeppsbyggnad vid amiralitetsvarvet i Khvn, skeppsbyggmästare vid Svartviks varv, Njurunda, Vnl, 39—49, vid skeppsvarvet Kusten i Gbg 49—51, Gamla varvet (tillh firma A Landgrens enka, Gbg) från 51.

G 27 juli 43 i Vadstena m Johanna (Jeanna) Cathrina Beckman, f 14 dec 14 på Munkfors, Ransäter, Värml, d 1 jan 00 i Sthlm, Hedv El, dtr till brukspatron Christian B o Anna Margaretha Björnberg.

Biografi

K gick som yngling till sjöss o besökte under en tvåårig resa bl a Brasilien, Ryssland o Spanien. Efter hemkomsten lärde han skeppsbyggen vid amiralitetsvarvet i Khvn, o engagerades 1839 av handelshuset James Dickson & co i Gbg som skeppsbyggmästare i Svartvik vid Ljungans utflöde, en mil söder om Sundsvall. Den dicksonska firman hade försäkrat sig om väldiga skogsarealer utefter Ljungan o anlagt ett stort vattensågverk i Matfors, varifrån tyngre trävaror flottades ned till Svartvik för inlastning till Gbg. Det gällde för K att skapa ett skeppsbyggeri på lastageplatsen, så att firman blev oberoende av andra fartyg.

Den handlingskraftige James Dickson junior (bd 11), som utsetts att sköta norrlandsaffärerna, bodde tidvis på Svartviks forna tullstation, som han förvandlade till herrgård. Där fick även K sin bostad liksom bokhållaren Charles Jean di Lampert. 18 arbetare anställdes, varav 6 bodde på varvet, en smedja anlades vid allmänna landsvägen o en mastkran uppfördes, under vilken två furuskepp om året försågs med master o tackling. Fartygen förde först varorna (även järn) till Majnabbe vid Gbg, varifrån utskeppning skedde till bl a Australien o Ostindien med kolonialvaror som returlast. Trots sin ungdom både konstruerade o ledde K byggandet av skeppen med "en högst ovanlig sakkännedom o omsorg". Han mottog även beställningsarbeten, bland vilka kan nämnas briggen Solide åt firma O Norén, Gbg, o skeppet Zenobia, levererat 43 till handelshuset D Carnegie & co i samma stad.

Genom sitt äktenskap, som ingicks hos svägerskan, borgmästarinnan Sandahl i Vadstena, blev K släkt med familjerna Dickson o Carnegie. Året därpå (44) fullbordades under Dicksons överinseende det präktiga skeppet Prince Oscar, vars snabbseglingsförmåga tycktes "gränsa till otrolighet". När det återkom till Gbg efter sin första londonresa, kallades det i Post- o Inrikes Tidningar "ett av de vackraste fartyg, som Sveriges handelsflotta äger". Man ansåg, att Gbgs skeppsbyggare hade mycket att lära av K o hans norrländska arbetsfolk.

Under tio år drev K skeppsbyggeriet i Svartvik, slutligen med 52 arbetare, o presterade sammanlagt 13 fartyg. Såväl brukspatron Dickson som K lämnade Svartvik 49 o flyttade till Gbg. Denna stad hade nu landets största handelsflotta om 129 fartyg samt tre skeppsvarv, vilka alla anlitade K. De första åren var K knuten till varvet Kusten, som hade egen ångsåg o ägdes av flera intressenter med W Broddy som disponent. Slutligen anställdes han vid det större Gamla varvet i Majorna, som förenats med det närbelägna varvet Viken o ägdes av firma A Landgrens enka men leddes av disponent O P Dahlin. I ett av varvets tre hus bodde K hela tiden med sin familj — även när han utlånades till Lindholmens varv. Varvschefen vid Lindholmen, Theodor Tranchell, hade med hjälp av en engelsman Smith i flera år planlagt tillverkning av ångslupar av jäm o anlagt en mekanisk verkstad 51. K fick i uppdrag att tillsammans med Smith konstruera o bygga en större järnångare med 80 hk ångmaskin o propellerdrift. "Skrufångfartyget sjösattes 1 dec 54 på Lindholmen under namnet Gustaf II Adolf o gjbrde 10 knop. Det gick första åren på traden Gbg-Hamburg men såldes först till Sundsvall o sedermera till Turkiet, där det ännu 1932 var i tjänst.

Kappseglingssporten började komma på modet bland rika köpmän i det viktorianska England, o the Royal Yacht Squadron anordnade internationella tävlingar om the Queen's Cup, som första gången 51 erövrades av den amerikanska skonaren America. David Carnegie, som numera bodde i Skottland, beställde då en kappseglings jakt av K, som följande år under engelsk flagg men med namnet Sverige ställde upp i tävlingen. Jakten (280 ton) fördes av K:s svåger, sjökapten Niclas Beckman, som var kusin till Carnegies hustru. I konkurrens med två snabbgående engelska jakter vann Sverige tävlingen runt ön Wight, som avslutades med prisutdelning 18 sept 52 vid hamnen Cowes nära drottningens residens Osborne House. Animerad av detta beställde kapten Beckman en egen kappseglingsskonert av K, Aurora Borealis (250 ton), byggd av ek vid Gamla varvet, vilken vid tävlingen 53 vann drottningens hederspris. S å bröt Krimkriget ut o kappseglingarna vid Cowes upphörde.

En av K:s fartygsmodeller visades vid världsutställningen i Paris 55 o erhöll pris. 56 byggde K åt gbgsfirman Björck & Engström briggen Galathea, vilken blev bekant för sina snabba färder till Medelhavet. Hon sades vara det enda segelfartyg som kryssat sig ut genom Gibraltar sund. Gamla varvet gick nu en storhetstid till mötes, vari K som snillrik konstruktör hade sin givna del.

Efter ett olycksfall vid varvet i början på 60-talet blev K förlamad i benen. Sittande i rullstol sammanfattade han sitt kunnande i boken Praktisk skeppsbyggnadskonst om 266 sidor jämte 44 av honom ritade o i Khvn tryckta planscher, vilket verk Dickson bekostade. Boken, som även inköptes för statens räkning, vann stort erkännande o blev ett ledande arbete på sitt område. Den såldes särskilt till finska varv, där man länge fortsatte att bygga vackra, snabbgående träskepp. I Sverige gick utvecklingen alltmer mot propellerdrivna järnångare, varför James Dickson & co i slutet av 60-talet sålde hela sin segelflotta, huvudsakligen till Norge, o nedlade Svartviks varv.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Gbgs sjöfartsmus, som nu ligger på Gamla varvets område, har flera av K:s vackra fartygsmodeller, bl a Galathea o Gustaf II Adolf; den sistnämnda också på en måln från 55 i Statens sjöhist mus, Sthlm.

K:s reskontra 1860—70 i Sjöhist mus, Sthlm. Hans efterlämnade papper f ö hos konteramiral C Kierkegaard, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Praktisk skeppsbyggnadskonst. Ett urval af aderton stycken skeppsbyggnadsritningar, med tillhörande tackelrit-ningar, dimensionsförteckningar, beskrifningar m. m. Göteborg (tr Khvn) 18 [62—]64. 8:0. VIII, 266 s. 44 pl (ifol).

Källor och litteratur

Källor o litt: Kommerskollegii fabriksbener 1840, 1845, 1848, RA.

N Ahnlund, Det gamla Medelpad (STFÅ 1939, s 103); W Carlgren, James Dickson (SBL, bd 11, 1945); CR A:son Fredberg, Från vår merkantila o industriela verld, 1—2 (1897—1902); Harmsworth's universal en-cyclopedia, ed J A Hammerton, 1, s 340 (u å); T Herlin, NCK (Sv uppslagsbok, 15, 1950); dens, Sjösportens utveckl, båtbyggeriet (Sjöhist årsb 1957—58, s 206); T Hérnod, En sv industriell storbygd (STFÅ 1939, s 130— 133); B Hildebrand, Till släkten K:s hist (PHT 1933); Hist, geogr o statistiskt lex öfver Sverige, 6 (1865), s 394 ff; M Höjer, Konungariket Sverige, 3 (1883), s 122 o 136; Lindholmens verkstads ab, Gbg (Sveriges industri, dess stormän o befrämjare, ed P B Eklund, 1, 1897); E Lindorm, Ny sv hist. Carl XIV Johan—Carl XV o deras tid 1810—1872 (1942), s 305; Post- o Inrikes Tidn:ar 9 febr 1845; SMoK; Sveriges handelskal 1859— 1860 (1859), 1861—1862 (1861), 1868— 1869 (1868); Sveriges skeppskal för år 1860, ed J Paton, 1860; Sveriges skeppslista 1887 (1887); Sv släktkal 1919; GA Zethelius, Sv skeppsbyggeri under övergångstiden från segel till ånga o från trä till järn (Sjöhist årsb 1959—60). — Nekr över K i GHT 20 dec 1869. ¦—• Meddel från kammarherre J Dickson, Vikaryd.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Niels Christian Kierkegaard, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11471, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11471
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Niels Christian Kierkegaard, urn:sbl:11471, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se