Frans R Kjellman

Född:1846-11-04 – Torsö församling (R-län), Skaraborgs län (på Bromö.)
Död:1907-04-22 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Gymnasielärare, Botaniker


Band 21 (1975-1977), sida 220.

Meriter

1 Kjellman, Frans Reinhold, f 4 nov 1846 på Bromö, Torso, Skar, d 22 april 1907 i Uppsala. Föräldrar: bruksägaren Johan K o Johanna Lovisa Creutzer. Mogenhetsex i Karlstad vt 66, inskr vid UU 25 sept 68, FK 13 sept 71, amanuens vid botan trädgården ht 71—ht 78,- disp 25 maj 72, FD 31 maj 72, doc i botanik 12 juni 72, allt vid UU, deltog i sv polarexp till Spetsbergen 72—73, huvudlär i naturalhist vid Fjellstedtska skolan i Uppsala ht 73—vt 78, deltog i sv exp till Novaja Zemlja o Sibirien 75, till Finnmarken 76, deltog som botanist i Vegaexp 78— 80, eo prof i botanik vid UU 16 nov 83, tf prof i samma ämne där 1 juni 93—1 juni 97 o okt—dec 99, Borgströmiansk prof i botanik o prakt ekonomi vid UU från 22 dec 99. — KorrespLÖS 80, LVVS 80, LVA 82, LVS 85, LFS 89.

G 14 maj 84 i Sthlm, Klara, m Hildur Evelina Trotzig, f 30 mars 63 där, Kat, d 26 juni 96 i Uppsala, dtr till grosshandl Gustaf Fredrik T o Glaudia Sara Evelina Östman.

Biografi

Efter skolgång i Arvika o Karlstad o några år som predikobiträde o lärare for Frans K 1868 till Uppsala. Hans mål var att utbilda sig till lärare i latin o grekiska, men han övergick efter kort tid till naturalhistorien, påverkad av sin värmländske landsman dåv botanikdocenten Veit Wittrock. Efter endast tre år blev han fil kand med högsta betyg i zoologi o botanik o 72 lade han fram sin gradualavhandling Bidrag till kännedomen om Skandinaviens Ectocarpeer o Tilopterider, i vilken han behandlade systematiken inom ett par algfamiljer. Den togs emot kyligt av K:s lärare algologen J E Areschoug, som med tvekan kallade honom till docent men undanbad sig framtida samarbete. Orsaken var den i avhandlingen använda radikala nomenklaturen, som förpassade flera av Areschoug givna namn till synonymlistorna.

I samband med att K för fortsatta algstudier anhöll om bidrag från VA lärde han känna A E Nordenskiöld, vilken erbjöd honom att som botanist deltaga i en expedition till Spetsbergen. Den startade på sommaren 72 o avsikten var att två av expeditionens tre fartyg o några av forskarna, bl a K, skulle återvända på hösten, men isförhållandena tvingade samtliga deltagare till en strapatsrik övervintring i Mossel bay på n Spetsbergen. Nordenskiöld hade avsett att under vintern med hjälp av medförda lappar o renar söka sig ännu längre mot norr men renarna rymde efter landsättningen. Sträng disciplin hölls i lägret, sömn var förbjuden under dagtid o ledningen sökte hålla alla sysselsatta, vilket gav K möjlighet att grundligt undersöka polarhavets vegetation under vinter o mörker. En stor del av expeditionsmedlemmarna engagerades i regelbundna draggningar o bottenskrapningar, o K kunde så gott som dag för dag följa växtligheten på havsbottnen o påvisa det för vetenskapen dittills okända förhållandet, att storvuxna alger gror o utvecklar reproduktionsorgan även i mörker o temperatur ned till —2°. För de vetenskapliga resultaten redogjorde han senare i VAH, o övervintringen skildrade han i Sv polar-expedi-tionen år 1872—73. Han hade dessförinnan fram till sommaren 75 bearbetat det insamlade materialet, som i vissa fall för bestämning krävde jämförande studier av Bohusläns algvegetation.

75 följde K åter Nordenskiöld på en färd till N Ishavet. På den norska fångstbåten Proven sökte sig expeditionen från Tromsö till Jenisejs mynning i Karahavet. Nordenskiöld fortsatte därifrån hem landvägen över Ryssland, medan Proven med K som chef efter uppehåll vid Novaja Zemljas östkust återvände till Norge. Han lade fram resultatet av iakttagelserna under expeditionen i Redogörelse för Provens färd från Dicksons hamn till Norge o i Bidrag till kännedom af Kariska hafvets algvegetation. Efter hemkomsten fortsatte han sina algundersökningar i Bohuslän o Finnmarken med tyngdpunkten lagd på algernas anatomi, morfologi o fysiologi.

78 anträdde K som deltagare i Vegaexpeditionen sin sista arktiska resa. Under denna var han Nordenskiölds närmaste man i den vetenskapliga staben o fick goda möjligheter till ytterligare algologiska forskningar i arktiska vatten, o under hemresan samlade han alger även i tempererade o tropiska hav. I flera specialavhandlingar redogjorde K för sina fynd, o 83 sammanfattade han sina kunskaper om arktiska alger i The Algae of the Arctic Sea. Det är hans mest betydande o mest uppmärksammade arbete, o han diskuterar här biologiska, växtgeografiska o utvecklingshistoriska spörsmål o framstår i olika sammanhang som tidig anhängare av Darwins teorier.

Under sina docentår hade K på grund av motsättningar till J E Areschoug föga anlitats som undervisare, men sedan han 83 kallats till eo prof blev han en energisk lärare. Han utarbetade praktiska kurser o övningar, som han framgångsrikt genomförde, trots att Uppsala långt fram på 90-talet saknade botaniskt laboratorium o K för sin undervisning var hänvisad till två kyffen i gamla konsistoriehuset vid domkyrkan. Han utarbetade med omsorg sina föreläsningar, som i stor utsträckning var grundade på hans egna undersökningar o experiment, o lade i dem på ett övertygande sätt fram sina ofta originella synpunkter på botaniska problem. "Från den lille fyrkantige mannens röda ansikte, blossande av iver att meddela o klargöra, utstrålade något av den eld som ger forskaren mod att tro på sin uppgift o offra sig för sin gärning" (v Hofsten). Han var känd som en sträng tentator, fruktad av de många medicofilare från Uppsala o Sthlm, som han hade att examinera. De eo professurerna var en olämplig organisationsform, ofördelaktig för det kollegiala samarbetet. Innehavarna av dessa intog i viss mån en underordnad ställning, vilket hade olyckliga verkningar på självständiga naturer. Mellan den ord botanikprof Thore Fries o K uppstod slitningar i mitten av 80-talet, o senare förde K som ord prof en uppmärksammad polemik mot Fries om vården av Linnéminnen i botaniska trädgården.

Trots personliga sorger o depressionsperioder var K vetenskapligt produktiv även under professorsåren. Han gav 89 ut Om Beringhafvets algflora o förberedde en Handbok i Skandinaviens hafsalgflora, varav han fullföljde första delen (90). I flera korta uppsatser skrev han om japanska alger, o året före hans död kom Zur Kenntnis der marinen Algenflora von Jan Mayen. K:s viktigaste arbeten faller inom algologin, men under resorna med Proven o Vega började han att ingående observera även den arktiska fanerogamfloran, särskilt dennas anpassning till polartrakternas ljus- o temperaturförhållanden. Några av hans växtgeografiska o ekologiska fanerogamstudier trycktes i Vegaexpeditionens vetenskapliga iakttagelser bl a Sibiriska nordkustens fanerogamflora (82) o Fanerogamer från Vest-eskimåernas land (83). I Ur polarväxternas lif (84) ger han en målande skildring av den arktiska sommarens blomsterprakt o dess ofta dramatiska slut, o hans populära föreläsningar Om Nordens vårväxter o De nordiska trädens arkitektonik gavs ut i föreningen Heimdals folkskrifter.

Till K:s 60-årsdag utgavs1 festskriften Botaniska studier. Han avled följande år efter en hjärnblödning strax före Linnéjubileet, då han skulle ha promoverats till med hedersdoktor. Algsläktet Kjellmania är uppkallat efter honom.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Huvuddelen av K:s arkiv i UUB (K:s dagböcker under expeditionerna, botan antecknar, föreläsn:anteckn:ar o brevväxl). Självbiogr o ms om fanerogamfloran vid Sibiriens nordkust i VA. Brev från K i KB, LUB (till J Agardh), UUB (bl a till T M Fries) o VA (bla till A E Nordenskiöld).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se N Svedelius, Utgifna skrifter (VAA 1908, Upps .. ., s 294—300).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 16 nov 1883, nr 15, o 22 dec 1899, nr 14.

P Bagge, Studentminnen o andra minnen från Uppsala 1869—1899 (1923); U Danielsson, Darwinismens inträngande i Sverige (Lychnos 1963—64); GB De Toni, FK (La nuova notarisia, 22, 1907); TM Fries, Linnéminnen i Upsaia botaniska trädgård. Antikri-tik (Arkiv för botanik, bd 4:5, 1905); Nv Hofsten, En student från sekelskiftet (Hågk o livsintr, 19, 1938); BD Jackson, FR K (Pro-ceedings of the Linnean Society of London, 120th Session, 1908); LA Jägerskiöld, Upplevt o uppnått (1943); G Kish, North-east passage (1973); A Klinckowström, Klinckans minnen, 1 (1933); Krok; GAM Lindman, FRK (Ymer 1907); AE Nordenskiöld, Vegas färd kring Asien o Europa (1881); N Svedelius, FRK (VAÅ 1908); UUM (1906); N Wille, FK (Naturen, 31, Bergen 1907). — Nekr:er i SvD o UNT 23 april 1907.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frans R Kjellman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11548, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11548
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frans R Kjellman, urn:sbl:11548, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se