Knut B Kjellmark

Född:1866-10-29 – Mariefreds församling, Södermanlands län
Död:1944-06-23 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Arkeolog


Band 21 (1975-1977), sida 225.

Meriter

Kjellmark, Knut Bernhard, f 29 okt 1866 i Mariefred, d 23 juni 1944 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: prosten Bernhard Agathon K o Hildegard Jenny Sofia Broman. Mogenhetsex vid h a l i Örebro ht 87, inskr vid UU 20 sept 88, FK 15 dec 93, extra geolog vid Sveriges geol undersökn 96—00, FL vid UU 27 maj 98, studier vid Ultuna lantbruk-sinst 98—99, lär vid Värmlands läns folkhögsk 99—01, vid Jämtlands läns folkhögsk 01—04, disp vid UU 14 okt 03, FD 31 maj 04, statens folkskolinspektör i Kronobergs län 04—09, folkskolinspektör i Malmö 10— 16, förest för Malmö sem 10—16, led av styr för Malmö museum, statens folkskolinspektör i Sydsmålands mellersta inspektionsområde 18 (tf 16)—31, förest för forntidsavd vid Smålands mus i Växjö 25—31. Arkeolog. — KorrespLVHAA 06.

G 1) 21 sept 01 i Malmö, S:t Petri, m Lydia Tonnyetta Viktoria Hellström, f 30 april 75 där, ibid, d 8 mars 09 i Öjaby, Kron, dtr till kassören Jöns H o Alvilde Emilia Bille; 2) 27 febr 11 i Sthlm, Hedv El, m Johanna (Hanna) Elisabet Rockman, f 23 okt 82 där, ibid, dtr till stadsmissionären Karl Gustaf R o Sofia Jansdtr.

Biografi

Knut K utbildade sig i arkeologi under Oscar Montelius o dåv riksantikvarien Hans Hildebrand. I sin licentiatexamen hade han också de naturvetenskapliga ämnena geologi o botanik, o denna tvärvetenskapliga skolning blev av stor betydelse för hans framtida verksamhet. Han hade gärna velat inrikta sig på arkeologi yrkesmässigt, men kom att verka som skolman.

K:s starka intresse för arkeologi drev honom att på de platser där han tjänstgjorde parallellt med sitt arbete bedriva arkeologisk forskning i form av talrika fältarbeten, som delvis fördes vidare till publikationer. Under sin tid i Jämtland passade han exempelvis på att gräva ut järnåldersgravar på Frösön, o under de två perioder som han bodde i Växjö studerade han fornlämningar o fynd från Småland, vilket resulterade i ett stort antal arbeten, däribland det stora samlingsverket Värends fornminnen. Ett planerat verk om hällkistorna i Kronobergs län, till vilket han samlat ett omfattande material, förblev dock i manuskript. Under sin tid i Malmö hade han på nära håll boplatsområdena vid Järavallen, som tidigare utgjort ämnet för hans doktorsavhandling. Han reste då omkring o gjorde materialinsamlingar o systematiska undersökningar på olika håll i Skåne. Bastanäbbet vid Börringesjön, Råbelövssjön o Kullens fyr är boplatser som blev föremål för hans forskningar. På uppdrag av riksantikvarien företog han mer än 300 besiktningar av fornlämningar 1901—35.

Genom sin naturvetenskapliga utbildning var K särskilt väl rustad för studiet av stenåldern o dess problem. Hans båda huvudarbeten behandlar också denna period. Doktorsavhandlingen om en stenåldersboplats i Järavallen vid Limhamn är klassisk som ett för kännedomen om övergångsskedet mellan äldre o yngre stenåldern bestående arbete. En yxtyp av sten fick namnet Limhamnsyxan. Hans andra stora arbete var utgrävningen o bearbetningen av materialet från boplatskomplexet vid Siretorp på Listerlandet i Blekinge. Han bedrev där fältarbete vid upprepade tillfällen, dels 07 tillsammans med greve Fritz Reventlow, dels 12—15 o även senare. 31—32 o 35 kompletterade han utgrävningarna i samarbete med Axel Bagge. Publikationen om Siretorp kom också till som deras gemensamma arbete o ger en grundläggande kunskap om kronologin i sydskandinavisk yngre stenålder. Resultaten har kunnat användas även av den nutida forskningen o har endast behövt kompletteras på en del punkter, för vilka K själv gav anvisningar.

Efter sin pensionering bosatte sig K i Sthlm o arbetade sedan regelbundet vid Statens historiska museum. Han bearbetade där inte bara Siretorpsmaterialet utan även många andra fyndmaterial, som han utgrävt o insamlat. Omfattande inventariebilagor över dessa är nu en viktig del av museets katalogbestånd.

Författare

Berta Stjernquist



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s rapporter, ms, brev mm i VHAA. Strödda brev från K i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några anmärkningsvärda Salix- och Betula-former. Sthlm 1895. 11 s, 2 pl. (Bihang till VAH, bd 21, afd. 3, n:o 7.)

— Eine Torfmooruntersuchung aus dem nördlichen Nerike (Bulletin of the Geological institution of the University of Upsala, vol 2, 1894—1895, Upsala 1896, s 317—344, pl 16—19; tills med JR Sernander). — Une trouvaille archéologique, faite dans une tour-biére au nord de la Néricie (ibid, 3, 1896— 1897, tr 1898, s 14—26). — Några kalktuffer från Axberg i Nerike (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 19, Sthlm 1897, s 137—152). — Om den forna förekomsten av Trapa natans i norra Nerike (ibid, bd 21, Sthlm 1899, s 651—674, pl 24).

— Om människans första uppträdande i Europa. Föredrag, hållet vid Jämtlands läns folkhögskolas nordiska fäst. Östersund 1902. Fol. (1) s. — Undersökning af vikingagrafvar i Ås socken i Jämtland (Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift, bd 3, 1902—1905, Östersund, s 182—187). — Sveriges urbebyg-gare. Östersund 1903. 4 s. (Folkhögskolans offentliga föreläsningar, [1902—1903,] 5.) — En stenåldersboplats i Järavallen vid Limhamn. Akad afh [Upps]. Sthlm 1903. 142 s, 7 pl. (Antiqvarisk tidskrift utg af VHAA, 17:3.) —• Om några jämtländska kalktuff-och biekeförekomster (Geol fören . . . förh, 26, 1904, s 187—200). — Sveriges äldsta kultur (Hälsning från Jämtlands läns folkhögskola i Ås, årg 2, 1904, Östersund, s 40—43). — Invandringen och utvecklingen af Sveriges växt-och djurvärld efter istiden. Östersund 1904. 2 s. (Folkhögsk off föreläsn 1903—1904, 6.) — Utvecklingen af djur- och växtvärlden under äldre geologiska perioder före istiden. Östersund 1904. 2 s. (Ibid, 7.) — Vikingagraf-varne på Rösthammarn i Ås. Östersund 1904. (3) s. (Ibid, 1904—1905, 1.) — Järnålders-grafvar i Jämtland undersökta 1908 (Jämtl läns fornminncsfören tidskr, 4, 1906—1909, s 145—174). — ... undersökta 1909 (ibid, 5, 1910—1913, s 1—8, 1 pl). — Utkast till beskrivning över Kronobergs läns förhistoriska fornlämningar och fynd. Malmö 1911. 102 s. — Från södra Smålands förhistoriska tid (Ur Värends historia. Bidrag till kunskapen om vår hembygd, Växjö 1912, s 3—24). — Om benredskapen från mossarna på Listerlandet i Blekinge (Studier tillägnade Oscar Almgren 19 9/11 19, Sthlm 1919, 4:o, s 217—226; även i Rig, bd 2, 1919, Sthlm, 4:o, s 217— 226). —• En gravlund och andra fornminnen i hjärtat av Värend (HCÅ, 1920, Växjö, s 19—35). •— Var finnas offerkällor i södra Småland? (ibid, 1922, s 188—197; även sep, 12 s). — Var förekomma "Älvkvarnar" i södra Småland? (ibid, 1923, s 111—143; även sep, 35 s). —¦ Stenåldersboplatsen vid Draf-tinge i Västboås (Meddelanden från Norra Smålands fornminnesförening, d 7, Jönköping

1924, s 73—109; även sep, 41 s). — Fornlämningar och fynd från Urshult (HCÅ,

1925, s 123—142). — Om fornminnesvården i Kronobergs län. Några upplysningar och erinringar. Växjö 1926. 18 s. — Egendomlighe-tcr i Smålands natur. Grottor och märkliga stenblock i södra Småland. Växjö 1931. 15 s. [Ur Smålandsposten.] — Ett nyupptäckt gravfält. [Rubr.] Växjö 1932. 7 s. — Kronobergs läns hällkistor. [Rubr.] Växjö 1932. 7 s. — Naturminnen och naturskydd, d 1—2. [Rubr.] Växjö 1932. 13, 15 s. — Värends fornminnen, d 1—48*. [Rubr.] Växjö 1932—44. 1. 1932. 10 s. [2.] 1932. 22 s. 2[3]. 1933. 13 s. 3/7 [4/8]. 1933. 79 s. 8/11 [9/11]. 1933. 62 s. 12/14. 1934. 61 s. 15. 1934. 75 s. [16.] 1935. 66 s. 17/20. 1935. 90 s. 21. 1936. 60 s. [22/]23. 1936. 87 s. 24/25. 1939. 51 s. 26. 1937. 30 s. 27. 1937. 32 s. [28/J48*. 1938 [-44]. 656 s. [Onumrerade:] Kompletterande uppgifter om fornminnen i Kinnevalds härad / Kompletterande uppgifter om fornminnena i Konga härad [:1]. 1937. 45 s. Kompletterande uppgifter om fornminnen i Konga härad, 2. 1940. 12 s. — Stenåldersboplatserna vid Siretorp i Blekinge. Sthlm 1939 [-40]. 404 s. 3 bil. [VHAA. Arkeologiska monografier; tills med A Bagge.] — Förhistoriska fornlämningar och fynd i Dädesjö socken samt hembygdsgården och dess museala samlingar. Växjö 1943. 83 s. (Sep av Värends fornminnen, 42; Dädesjö hembygdsförenings publika- tioner, 2.) — Bidrag i Ymer, årg 24—26, 1904—1906, 54, 1934, Sthlm, Fornv, årg 1, 1906, 3—4, 1908—1909, 20, 1925, 22—23, 1927—1928, 31—36, 1936—1941, 39, 1944, Sthlm, samt i dagspressen.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Bagge, K K 75 år (SvD 29 okt 1941); dens, K K in memoriam (Fornv 1944); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation ... 1595—1900 (1933); Sv folkskole-matr ... 1910, ed C Gustafsson (1910). — Nekr över K i SvD 25 juni 1944.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut B Kjellmark, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11551, Svenskt biografiskt lexikon (art av Berta Stjernquist), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11551
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut B Kjellmark, urn:sbl:11551, Svenskt biografiskt lexikon (art av Berta Stjernquist), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se