Biografi

Kjerrulf, släkt, enligt 1600-talsuppgift (Additamenta 117) härstammande från häradsfogden i Kær hd (norr o öster om Ålborg) på Jylland Anders Kierwlff (levde 1494), vars uppgivne likanämnde far skall ha haft samma ämbete redan 1448 (Ny kgl Saml 746). Han uppges ha varit far till bonden Peder Kierulff (levde 1568) i Öster-Halne i Vadum sn i detta härad. Denne skall genom en son Mårten Kierulff i Öster-Halne ha varit förfader till en sorenskriver i Halland Nils Kierulff (Marks v Würtenberg). Dennes son (SköldebrevsamI) kh Mårten Nilsson Kierulf (d 1690) i Vessige, Hall, fick under 1670-talets krig skattelättnad, sedan han av danskarna förts fången till Khvn o hans hus skövlats för att han gett svenskarna underrätteker. En uppgift, att han av Karl XI även skulle ha fått evärdlig arvsrätt för sina ättlingar till Vessige khtjänst, vilar på ett i mitten av 1700-talet förfalskat brev (utredning av C T Odhner i E I: 3221, RA). Flera av hans söner omkom i Karl XII:s krig. En son, kh Nicolaus Kierulff (1661—1735) i Vessige, var far till Martin Fredric Kierrulff (1717—85), som deltog i slaget vid Villmanstrand 1741, adlades 1772 med namnet Kierrulff von Wolffen o fick överstelöjtnants avsked 1785. I äktenskap med överste Isak Browalds (bd 16, s 740) dotter med Lars Gathenhielms (bd 16) änka blev han stamfar för en adlig släktgren, som utdog på manssidan 1887 o på kvinnosidan 1927.

Nicolaus Kierulffs brorson rådmannen Arvid Kierrulf (1707—83) i Gävle var far till stadsingenjören o rådmannen där Lars Georg Kierrulf (1743—1828). Arvid Kierrulfs bror prosten Mårten Kierrulf (1705— 88) i Tranemo, Älvsb, var far till prosten Johan Christopher Kierrulf (1737—1804) i Vessige. Söner till denne var prostarna Martin K (1792—1862) i Vessige o Isak K (1795—1872) i Länghem, Älvsb. Med den senares son kh Johan Fredrik (Fritz) K (1845—1926) i Sibbarp, Hall, torde denna släktgren ha dött ut på manssidan. Namnet har emellertid upptagits av fyra barn till en av hans systrar.

Kh Olof Nilsson Kierulf (d 1701 enl Genealogica minora; ej 1700) i Veinge, Hall, som uppges (hm) ha varit bror till Mårten Nilsson Kierulf, efterträddes av sin son prosten Nicolaus Kierulf (d 1758, 83 år gammal) o denne av sin son prosten Lars K (1716—76), som var bror till kh Olof Kierrulf (1707—50) i Torup, Hall. Nicolaus Kierulfs bror kh Carl Kierulf (d 1749, 62 år gammal) i Ränneslöv, Hall, var far till kh Elieser Kierrulf (1724—86) i Skredsvik, Göt. Dennes son Carl Gabriel Kierrulff (1767—1838) deltog i finska kriget 1788— 90 o flydde 1794 på grund av sina förbindelser med G M Armfelt o J F Aminoff via Norge till London. Han deltog 1826 i den engelska expeditionen till Portugal o titulerade sig baron. Elieser Kierrulfs äldre bror kh Jacob Kierrulf (1722—90) i Gråmanstorp (nu Klippan), Krist, var far till magister Carl Andreas Kierrulf (f 1755; levde 1800), vilken efter verksamhet som journalist, kollega vid Malmö skola, huspredikant på Bjärsgård o medhjälpare hos sin far rymde utrikes 1789, sedan han blivit anklagad för förgripliga uttalanden från predikstolen mot Gustav III. Han publicerade 1789—90 o 1793 i Khvn broschyrer, som ledde till polisingripanden, o vistades dessemellan i Novgorod. Han har förväxlats (K-n; Sjöström, Blek nationen; Schöldström) med sin ovannämnde kusin Carl Gabriel (Genealogical minora).

Nicolaus o Carl Kierulfs bror prosten Lars Kierulf (f 1683 el 1686; d 1758) i Spekeröd, Göt, var morfar till psalmdiktaren Lars Linderot o far till kh Gabriel Kierrulf (1723—81) i Spekeröd. Dennes son handlanden Gustaf Peter Kierulf (1780—1818) i Uddevalla var far till lasarettsläkaren där Carl Johan K (1812—52) o till brukspatron Gustaf Leonard K (1814—60) på Prästhyttan i Hedemora. Den senare var svärfar till biskop Ernst Keijser (s 109) o far till medicinalrådet Gustaf K (se nedan). Gabriel Kierrulfs dotterdotters sonson järnhandlaren Harald Andersson i Härnösand var far till Harald K (1880—1955), som 1916—20 tidvis var tf prof i rätts- o statsmedicin vid Kl o länge var praktiserande läkare i Sthlm. Han blev med dr 1920 på avhandlingen Har kristiden 1914—19 haft någon inverkan på Sthlms folkskolebarns kroppsliga utveckling?

Till denna släkt uppges den från Grevefejden bekante skeppar Clements mor ha hört (Hancke). Två danska medlemmar av släkten adlades i Danmark 1724 men deras söner dog före dem. Senare framstående representanter för släkten har biograferats i DBL under uppslagsorden Kierulff o Kjerulf o i Norsk biografisk leksikon under uppslagsorden Kierulf o Kjerulf.

Författare

Källor och litteratur

ED:s arkiv E 1:3221, beskickningens i London depescher till kabinettet för utrikes brevväxken 1836, nr 14, justi-tierev:s besvärs- o ansökn:smål 29 aug 1769, nr 79—80, Acta ecclesiastica, vol 6—7: Wes-sige, Sköldebrevsaml, RA; N W Marks v Wiirtenbergs genealogier, RHA; Genealogica minora: G Lennart K:s kompletteringar till Klitgaards Kjaerulfske Studier, LUB; postmästare C AF Hagstedts ms Martin K:s ättlingar 1607—1907 i Govert Indebetous genealog saml på Mörkhulta, Ö Vingåker, Söd; W Lassens Personalhistoriske og genealogiske Samlinger, Bind 23, RA, Oslo; Ny kgl Saml 746 kv (Peder Dyrskjots ms Antiqviteter Wendelboe Stigts ÖfrighedsPersohner Vedkommende), Det kongelige Bibliotek, Khvn; Additamenta 117 fol: Peder Dyrskjots ms Kiervlff Stamme j mit MöderneHerkomst, UB, Khvn.

Y Bogren, Den kyrkl försvenskningen av Skånelandskapen o Bohuslän (1937); C V Bruun, Bibliotheca Danica, 2—3 (1886—96), reg (1931); DAA 40 (1923); Danmarks gamle Personnavne, 2:1 (1949—53); JA Ehrenströms efterl hist ant:ar, 1 (1882), s 326 f; Ekstrand; Gbgs hm; N Hancke, Peder Dyrskjats Breve til Biskop Jens Bircherod i Aalborg (Samlinger til jydsk Historie og Topografi, [Raekke 1], Bind 3, 1870—71), s 258; E Holmberg, Vår flottas fallna o fångna karoliner (KFÅ 1915), s 13 ff; Gustaf Petrus K, Sorgerunor ristade på Lars K:s griftvård (1758); C Klitgaard, Kjerulfske Studier (1914—18); dens, To Kjserulf-Grene (Per-sonalhist Tidsskr, 10 R, 2 Bd, 1935); K-n, En tidsbild från slutet af förra seklet (Sydsv Dagbl Snällposten 3 nov 1890); S Kristiansson, Uddevalla stads hist, 3 (1956); Lewen-haupt; Lunds hm, 4 (1857); L Levin, Ärftlighet (SvD 15 juli 1971); H Th Ohlsson, Biogr matr öfver sv kyrkans prästerskap (1914); dens, d:o. Suppl 1914—34 (1934); L Rabe-nius, Wikmanshytte bruksegendomar o deras ägare genom tiderna (1945), s 162 f; RepD, 2 R, 3—5, 9 (1931—39); B Schöldström, Damer o knektar (1902), s 166—71; C Setter-wall, Minnesteckning över i Gbgs stift mellan prästmötena 1921 o 1927 bortgångna präster (1927); C Sjöström, Blekingska nationen 1697—1900 (1901); dens, Gbgs nation i Lund 1669—1906 (1907); SLH 1:5 (1853), 3: 3 (1933); SMoK; W Stenhamraar, Östgöta kav:reg i Karl XII:s krig (1918). — B Boethius o Å Kromnow, Jernkontorets hist, 3: 1—2 (1955); L v Engeström, Minnen o ant:ar, 1 (1876); T Karlström, Gävle stadsbild (1974); W Zetterberg o H E Uddgren, K Bohusläns reg 1661—1920 (1922).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kjerrulf, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11556, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-10-03.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11556
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kjerrulf, släkter, urn:sbl:11556, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-10-03.