Meriter

6 Kleen, Carl William (Willy), bror till K 5, f 31 aug 1884 i Norderhov, Ringerike, Norge, d 7 jan 1966 i Rom (enl db för Danderyd, Sth). Mogenhetsex vid Beskowska skolan i Sthlm vt 03, volontär vid Svea art:reg 2 juni 03, officersex 29 nov 05, underlöjtn i reg 15 dec 05, vid reg 15 aug 06, genomgick art- o ing: högsk 1 okt 07—31 juli 08, löjtn 28 aug 08, genomgick Krigshögsk okt 15—juli 17, kapten 1 dec 17, lär vid Krigshögsk i krigshist, militärgeogr o strategi 1 okt 18—30 sept 22 o 1 okt 25—30 sept 28, sekr hos sakk för utredn o avgivande av förslag till arméns o marinens flygvapen m m 1 jan 19—14 sept 21, kapten vid Generalstaben 13 maj 22, sakk inom försvarsdep o i riksdagsutsk vid utarb av ny härordn okt 23—febr 24 o dec 24—mars 25, major i Generalstaben 1 nov 26, avd:chef vid kommunikationsavd där 25 okt 26—11 nov 32, överstelöjtn i armén 1 juli 30, i Generalstaben 2 okt 31, vid Generalstaben 16 juni 32, vid Svea art:reg 20 jan 33 (förordn 11 nov 32), överste på reservstat vid Östra arméfördeln 17 okt 36, medarb i NDA 36—38, anställd vid Åhlén & Åkerlunds förlags ab 38, försvarsområdesbefälhavare i Norrtälje 39—42, led av styr för Åhlén & Åkerlunds förlags ab från 42, inskr vid UU 11 sept 42, avsked ur armén 1 okt 44, FK vid UU 28 maj 46, FL 29 okt 48. — LKrVA 25.

G 1) 17 jan 12 i Sthlm (enl vb för Vaxholm) m Elsa Anna Elvira Berling, f 11 okt 89 där, Hedv El, d 16 okt 18 där, Svea art, dtr till kaptenen vid Generalst Carl Elvir B o frih Anna Beata Henriette Leuhusen; 2) 11 nov 19 i Ramnäs, Vnl (enl vb för Svea art, Sthlm), m Eva Lagercrantz, f 1 mars 88 i Sthlm, Svea art, dtr till envoyén Herman Ludvig Fabian L o Hedvig Margareta Croneborg.

Biografi

Willy K var kritiskt inställd till sin lynnige o despotiske far o djupt fästad vid sin varmhjärtade mor. I bredden av sina intressen o sitt författarskap liknade han fadern. K kommenderades som ung löjtnant 10—13 till Generalstabens krigshistoriska avd o publicerade 15 en omfattande o vägande undersökning om 1814 års fälttåg i Norge. På rekordtid lyckades han under ny tjänstgöring där 21-—22 färdigställa sista delen av det nära 40 år tidigare av Generalstaben påbörjade arbetet Sveriges krig 1808—1809. Som chef för kommunikationsavd ledde K i nära samarbete med de civila kommunikationsverken upprättandet av ett nytt mobiliseringsverk för militärtransporterna på järnväg. Liksom flera andra generalstabsofficerare anlitades han som expert i försvarsdep o i riksdagen för utredningar före o efter försvarsbeslutet 25. Han skrev också partimotioner åt liberalerna o högern.

K:s talanger som debattör o skribent utnyttjades i försvarsdebatten. I gott samarbete med andra officerare från armén o flottan deltog han i den livliga försvarspropagandan 13—14. Med egen profil framträdde han i agitationen för ett starkare försvar under senare hälften av 20- o 30-talen. Han blev känd genom sitt skarpa motstånd mot flottans anspråk på större fartygstyper, o han räknas till flygvapnets tidigaste förespråkare i Sverige. I broschyren Tankar och teser i försvarsfrågan gav K 35 ett lättillgängligt uttryck för sina åsikter, som i mycket överensstämde med förslaget i försvarskommissionens kort tid därefter framlagda betänkande.

Med undantag av några år som försvars- områdesbefälhavare i Norrtälje ägnade sig K efter 36 helt åt publicistik o vetenskap. Som militärpolitisk medarbetare i NDA blev han känd bl a för sina kommentarer till spanska inbördeskriget. Hos Åhlén & Åkerlund redigerade han flera olika tidskrifter, bl a Flygning (från 43 Flyg) o Teknik och Hobby, vilka på K:s förslag slogs samman till Teknikens Värld. Från 39 var han en mycket läst o uppskattad medarbetare i Vecko-Journalen. Han utmärkte sig som en kunnig o orädd kritiker av nazismen. Hans memoarer innehåller bl a värdefulla uppgifter om försvarsdebatten på 20- o 30-talen o ofta drastiska karakteristiker av de medagerande.

Vid 58 års ålder började K studera historia i Uppsala o kom under starkt inflytande av den några år yngre Erland Hjärnes forskarpersonlighet. Till följd av hjärtsjukdom tvangs han efter lic:ex att avstå från sina planer att disputera. Om K:s omfattande beläsenhet i religionshistoria vittnar hans sista arbete Våra gudar och deras folk.

K var en i många hänseenden storstilad person, präglad av intellektuell skärpa, litterär o vetenskaplig begåvning, moraliskt mod, ridderlig tolerans o generositet, humor o en intagande charm. Han genomskådade humbug o slog ner på dryghet o uppblåsthet. Hans tal var fyllt med drastiska vändningar o kraftuttryck.

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

K:s arkiv i KrA. Brev från honom i flera arkiv där o i KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ålands befrielse från den ryska invasionen 1808 (Vårt försvar, 1912, Sthlm, s 130—142; även i Vårt försvar. Skrifter utg. af Allmänna försvarsföreningen, 1: Åland, Sthlm 1918, s 27—37). — Detaljer ur fälttåget i Norge. Sthlm 1915. 351 s, 16 pl. (Militärlitteratur-föreningens förlag, 119.) — [Rec av V Langlet & C O Nordensvan, Det stora världskriget, bd 1/3, 1914—15] (Det nya Sverige, årg 9, 1915, Sthlm, s 226 f). — Ansvaret (ibid, 11, 1917, s 473—479). — Karl XII:s planläggning av sommarfälttåget 1708 (KrVA, tidskrift, 1917, Sthlm, s 243— 250, 280—286). — Ett genmäle med anledning av broschyren Flottan och försvarsfrågan. Sthlm 1922. 32 s. — Göteborg under världskriget i början av 1800-talet (Göteborgs försvar, årg 5, 1922, Gbg, s 13—20). — Göteborgs strategiska läge (ibid, 6, 1923, s 12—17). — Massan och maskinen i krigföringen (Det nya Sverige, 17, 1923, s 374— 386). — Partsintressen, ortsintressen och riksintressen (Vårt försvar, 1924, s 16—22). — Årsberättelse av föredraganden i krigskonst. Nedrustningsfrågan (KrVAH, 1928, Sthlm, s 51—91). — Sjöfarten och sjöförsvaret (Ny militär tidskrift, årg 4, 1931, Sthlm, 4:o, s 210—213). — Östersjöhandelns omläggande till västerhavshamnar (ibid, s 267—271). — Upprätthållandet av handeln i krig (Göteborgs försvar, 14, 1931, s 64—70). — [Rec av Gustaf II Adolf. Minnesskrift. . .] (KrVA, tidskrift, 1932, s 237—248). — Kungl. Svea artilleriregemente. En återblick. Sthlm 1934. 36 s. [Anon.] — Tankar och teser i försvarsfrågan. Sthlm 1935. 55 s. — [Rec av Militär-wissenschaftliche Rundschau] (KrVA, tidskrift, 1936, s 21—26). — En svensk-finsk högtidlighet (Officersförbundsbladet, årg 9, 1936, Sthlm, 4:o, s 102—104). — Faelles nordiskt Forsvar (Nordiske Kroniker, 6, [Graasten, tr] Sonderborg [1942], s 29—53; omtr ur Berlingske Tidende, 1937). — Nordisk försvarsgemenskap (Nordens förenta stater, Sthlm 1942, s 51—66; 2.-3. uppl s å). — Poltavaslagets strategiska inramning. Några anteckningar (KFÅ, 1949, Sthlm, s 140— 149). —¦ Ur skuggan av min dal. Sthlm 1954. 228 s, 8 pl-bl, 1 portr. — Varför jag utträdde ur statskyrkan [ur Tidsspegeln 14.10.1958] (Röster i radio, arg 25, 1958, Sthlm, 4:o, nr 46, s 25). — Våra gudar och deras folk. Sthlm 1962. 250 s, 2 pl-bl. — Bidrag i bl a Vecko-Journalen, Sthlm, fol, fr 1939 samt i dagspressen.

Redigerat: Sveriges försvar. Historisk översikt av dess allmänna utveckling och de enskilda förbandens liv genom seklerna. D 1—3. Sthlm 1927—28. 4:o. (Tills med EH K:son Björn.) 1. 1927. 280 s, 48 pl-bl, 5 kartor. 2. 1928. 439 s, 87 pl-bl. 3. 1928. 395 s, 87 pl-bl. —- Kriget. Det andra världskriget. Skildrat av sakkunniga. Sthlm 1939[—40]. 4:o. 288 s, 1 karta. (Tills med G Forsler o G Schnitler.)

Utgivit: Flygning. Tidskrift för luftfart, 1939—1943, Sthlm, 4:o, [forts:] Flyg. Flygvapnets tidning, 1943—1947, Sthlm, 4:o; Modellflygaren, årg 1—5, 1944—1948, Sthlm, 4:o; Teknik och hobby, 1944—1946, nr 1, Sthlm, [forts:] Populär-teknik. Utg i samarbete med Populär Science monthly, 1946—1947, Sthlm; Ut, årg 1—2, 1945— 1946, nr 8, Sthlm, [N F:] Ut. Tidskrift för reseliv, 1949, Sthlm; Teknikens värld [forts av Flyg o Populär-teknik], årg 26—27, 1948—1949, nr 10, Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tjänsteförteckn:ar 1934, KrA; klipp ang K i Sveriges pressarkiv, RA.

Generalstaben 1873—1923 (1923); R Lundberg, minnestal (KrVAH 1966); SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C William (Willy) Kleen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11570, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11570
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C William (Willy) Kleen, urn:sbl:11570, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-19.