Gottlieb Klein

Född:1852-02-18 – Ungern (i Homona)
Död:1914-04-06 – Saltsjöbadens församling, Stockholms län

Religionshistoriker, Rabbin


Band 21 (1975-1977), sida 261.

Meriter

1 Klein, Gottlieb, f 18 febr 1852 i Homonna, d 6 april 1914 i Saltsjöbaden. Föräldrar: köpmannen Samuel K o Malkah (Mali). Studier vid talmudhögsk i Eisenstadt o gymn i Oedenburg 65—68, teol studier i Mainz o Frankfurt am Main 68—70, studier vid univ i Heidelberg 71-—72, studier vid univ i Berlin 72—75, vid Hochschule für die Wissenschaft des Judentums i Berlin till 77, Dr phil i Heidelberg 11 juni 73, diplomerad rabbin 77, rabbin i Schüttenhofen i Böhmen 77—79, studier i filosofi vid univ i Prag 78, rabbin i Elbing, Ostpreussen, 79—83, rabbin i Sthlm april 83, gästföreläsare vid UU 85— 86, prof :s n h o v 26 maj 97.

G 4 juni 79 trol i Elbing m Antonie (Toni) Levy, f 20 aug 57 i Breslau, d 24 maj 40 i Stocksund, dtr till orientalisten o numismatikern prof Moritz Abraham L o Sophie Meyerstein.

Biografi

K föddes i en ungersk småstad som en av de yngsta i en stor syskonkrets. Hemmet, liksom den judiska miljön i övrigt, präglades av ortodox fromhet. Fadern var en stillsam talmudlärd, medan modern, mera praktisk o utåtriktad, i huvudsak skötte den lilla hökarbod, som gav familjen dess knappa försörjning. I hemstadens judiska gosskola, motsvarande en lägre elementarskola, utmärkte sig K genom sin vetgirighet o studiebegåvning o hade i tidiga år klart för sig, att han ville utbilda sig till rabbin. Möjlighet till högre studier, också för den mindre bemedlade, fanns vid denna tid vid den av rabbinen Hildesheimer grundade talmudhögskolan i Eisenstadt nära Wien. Här meddelades även kunskaper i profana läroämnen, f ö något nytt i sitt slag vid en talmudhögskola.

I Eisenstadt kom K för första gången i kontakt med västeuropeisk kultur o klassisk tysk bildning, en erfarenhet som blev avgörande för hans fortsatta studieinriktning: en rabbinutbildning i den nya tidens anda, kombinerad med universitetsstudier o en akademisk grad. Univ i Heidelberg blev därmed det hägrande målet. Till fots, under svåra umbäranden, begav han sig på vandring upp genom Tyskland. K var nu hänvisad att helt sörja för sig själv; för att få det nödvändigaste för uppehälle o studier försörjde han sig tidvis som informator.

I Heidelberg blev det Ferdinand Hitzig som främst introducerade K i den historiskt orienterade bibelforskning, ofta kombinerad med en filologisk metod, som vid denna tidpunkt bildade en ny epok inom tysk protestantisk teologi. K följde här Hitzigs föreläsningar i hebreiska, syriska o Gamla Testamentets exegetik. Hittills synes K ha byggt sitt teologiska vetande o sin fromhetssyn uteslutande på talmudisk grund, men med sin vetenskapliga argumentering torde Hitzig ha starkt påverkat honom till den liberala hållning, som sedermera kom att bli utmärkande för hans teologi. Med den sanningslidelse som var betecknande för K råkade han därför vid denna tid in i en religiös kris, som för någon termin fick honom att lämna teologin för studier i medicin, kemi o fysik — här med sådana auktoriteter som Bunsen o Kirchhoff som lärare. Han skulle livet igenom behålla ett intresse för "de reella kunskaperna", vilket även inbegrep en beundran för Darwin o dennes vetenskapssyn.

Snart nog återgick K emellertid till de teologiska studierna, nu i Berlin som elev till Abraham Geiger, den liberala judendomens förgrundsgestalt i Tyskland o av samma teologiska skola som Hitzig. I sin strävan för judendomens förnyelse o med sin förmåga att anlägga praktiskt-religiösa synpunkter på tidens problem fick Geiger sina unga adepter att lyssna. I sin lärares anda lade K här grunden till sin teologi: judarnas framtida uppgift skulle vara att leva i förskingring bland andra folk, vara judar endast till sin religion, ej som ett särskilt folk. Denna universalistiska tanke har K senare bl a framlagt i Bidrag till Israels religionshistoria men även givit form i ett tidigare arbete, Zur "Judenfrage", Unsere Anforderungen an das Christenthum des Herrn Stöcker, som tillkom, medan K ännu var rabbin i Elbing o föranleddes av den på politiska grunder stigande antisemitismen i Tyskland.

Den liberala hållning K intog till sin religion hade en naturlig komponent i ett engagerat intresse för tidens kulturfrågor o gjorde honom känd som flitig föreläsare o debattör o personlig vän med kristna kyrkomän, däribland främst Nathan Söderblom o S A Fries. Läsåret 85—86 föreläste K vid UU på kallelse av orientalisten Herman Almkvist regelbundet över Talmud för blivande präster; något av ekumenisk anda vilade även över den teologiska studiecirkel (sedermera ombildad till Religionsvetenskapliga sällskapet), som på 90-talet hade sin verksamhet i Sthlm med K o Fries, då komminister i Storkyrkoförsamlingen, som de drivande krafterna. Även den teologiskt intresserade Oscar II förekom stundom i denna krets o lät sig en tid undervisas av K i hebreiska. Som ett uttryck för kungens personliga vänskap o uppskattning erhöll K professors namn.

K blev med tiden en hänförd sv patriot. Att vara svensk av mosaisk tro var för K en självklarhet, en inställning som han torde ha delat med de flesta i sin församling. Han predikade på svenska, o utöver sabbatsgudstjänsten på lördagarna anordnade han även söndagspredikningar för intresserade utomstående. K:s starkt personliga förkunnelse anknöt gärna till aktuella, många gånger profana ämnen. I det hänseendet kan hans predikan vid 25-årsjubileet i ämbetet, Mot ljuset, omnämnas, ett personligt vittnesbörd om ungdomens troskamp o svårigheter, men även en bekännelse till att tro o vetande ej behöver stå i motsatsförhållande till varandra. Den vetenskapliga verksamheten blev för K något av en fromhetsövning: med det forskningsområde han valde till sitt — urkristendomens förhållande till judendomen — såg han i profetismens stora förkunnare o i de rabbinska idealen upprinnelsen till den kristna etiken o kulturen. K gjorde följaktligen i sina arbeten gällande nödvändigheten av att studera den rabbinska litteraturen o göra sig förtrogen med olika strömningar inom judendomen för att förstå evangelierna o Jesu lära. Exempel härpå är det omfångsrika arbetet Den första kristna katekesen samt de små men betydelsefulla skrifterna Fader Vår o Är Jesus en historisk personlighet?, den sistnämnda ett verkningsfullt genmäle till filosofiprofessorn i Karlsruhe, Arthur Drews, en av de främsta företrädarna för den s k mytologiska skolan o författare till Die Christusmythe.

Den internationella religionsvetenskapliga kongressen i Sthlm 97 knöt de vänskapliga banden än fastare mellan K, Söderblom o Fries. Medan K o Fries umgicks nästan dagligen, växlades mellan K o Söderblom 97-—14 sporadiska brev, som talar om en själarnas frändskap i fromhet o vetenskapssyn o i optimistisk framtidstro. Bägge ansågs som frisinnade — utom i moraliska frågor, där de ej hade något till övers för samtidens radikala strävanden. Sålunda stod K i stark opposition till 80-talets kulturradikalism, särskilt till de båda Verdandi-männen H Öhrwall o K Wicksell men även i hög grad till Ellen Key. Här var det främst hennes mycket fria bearbetning av Letourneaus bok Moralens utveckling med avsnittet Judarnas moral, som föranledde K att gå i svaromål.

Mot slutet av sin levnad blev K inblandad i en tidningspolemik med sionismens företrädare i landet. Med sin syn på judarnas förhållande till omvärlden kunde K naturligt nog ej acceptera den tidens sionism med dess blandning av kulturradikalism o nationalism utan ansåg den vara "ett avfall från judendomens bärande idé". Detta var dock ingalunda liktydigt med — som hans motståndare ville göra gällande — en okänslighet för de från Östeuropa flyktande trosfrändernas problematik.

K kom med åren att lida av en alltmer sviktande hälsa; ungdomens umbäranden torde ha bidragit härtill. Ett av hans sista åtaganden blev en medverkan till upprättandet av en professur i allmän religionshistoria vid StH för den nära vännen Torgny Segerstedt.

Författare

Ingrid Marie von Post



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s handhar o brev i ett välordnat arkiv hos prof O Klein, Stocksund (bl a tentamensböcker, rabbinats- o doktorsdiplom, korrespondens med in- o utländska kulturpersoner, däribland den tyske kyrkohistorikem A Harnack, orientalisten I Goldziher i Budapest o F A Fehr). Bland K:s handhar även en klippbok från 1883—1914 samt i ms en levnadsteckn över K, "Festspiel zum 50. Geburtstag", förf av Toni K. Strödda brev till o från K samt brevväxl med N Söderblom i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bemerkungen zu Herrn Dr. Bacher's "Kritischen Untersuchungen zum Prophetentargum (Zeitschrift der deut-schen morgenländischen Gesellschaft, Bd 29, 1875, Leipzig, s 157—161). — "Zur Juden-frage." Unsere Anforderungen an das Chris-tenthum des Herrn Stöcker. Zurich 1880. 23 s. —¦ Die Totaphot nach Bibel und Tradition (Jahrbiicher fiir protestantische Theologie, 7, 1881, Leipzig, s 666—689). — Predikningar. 1*. Sthlm 1886. 69 s. — Griftetal hållet vid predikanten Moses Schönthals begrafning i Norrköping den 20 januari 1890. Sthlm 1890. 7 s. —¦ Morgonpredikan på försoningsdagen 5651—1890. Tryckt på begäran. Sthlm 1890. 14 s. — Står Gamla Testamentets moral verkligen på barbarernas utvecklingsskede? Föredrag öfver Letourneaus bok "Moralens utveckling", hållet i Vetenskapsakademiens hörsal den 13 jan. 1892. Sthlm 1892. 30 s. — Frihetens gamla och nya ideal. Predikan hållen andra påskdagen den 2 april 1893 (Ur judisk litteratur och historia. Tidskr utg af Israelitiska diskussionsfören ..., 1893, Sthlm, s 45 —51; även sep, 8 s). — Morgonpredikan på försoningsdagen 1892 (ibid, s 109—117; även sep, 8 s). — Uber das Buch Judith (Actes du huitiéme congrés international des orienta-listes, tenu en 1889 å Stockholm et å Christia-nia, section 1: sémitique (b), Leide 1893, s 85—105; även sep, 21 s). —¦ Sem och Japhet. Predikan hållen i Stockholms synagoga den 8 december 1894 till firandet af Gustaf II Adolfs 300-åriga minne. Sthlm 1894. 16 s. — Es ist ein Gott! Juden und Christen zugeeig-net. Berlin 1895. 24 s. — Om "den hemliga läran" af madame Blavatsky. Bref till byråin-geniör Karl af Geijerstam . . . [Titelrubr:] Tillägg till "Den afslöjade Isis". Sthlm 1897. 15 s. — Bidrag till Israels religionshistoria. Sex föredrag. Sthlm 1898. 129 s. — Religion och moral. Föredrag hållet vid religionskongressen i Stockholm 1897. Sthlm 1898. 24 s.

— Tal hållet vid gudstjänsten i Stockholms synagoga med anledning af Hans majestät konungens regeringsjubileum. Sthlm 1898. 8 s.

— Rubbar den modärna bibelkritiken vår religiösa tro? Föredrag hållet i föreningen Mi-nerva den 28 november 1898. Jämte diskussionsinlägg . . . [Sthlm, tr] Upps 1899. 30 s. (I vår tids lifsfrågor. Populärvet upps utg af S Alrutz, 10.) — Miscellen. 1) Predigt des Johannes / 2) Hillel / 3) Hosanna in der Hö-he / 4) "Kinder" oder "Werke" Mt 11, 19. Lc. 7, 35 (Zeitschrift fur die neutestament-liche Wissenschaft und die Kunde des Ur-christentums . . ., 2, 1901, Giessen, s 343—¦ 347). — Schem ha-mephorasch (det förborgade gudsnamnet). Ett bidrag till kännedomen om esseismen och urkristendomen. Sthlm 1902. 4:o. 60 s. — Tillägg (S A Fries, Har Deuteronomium XII velat absolut centralisera offerkulten? Till själfförsvar, Sthlm 1902, s 31 f). — [Kappores,] 2 (Zeitschr fiir die neutestamentl Wissensch . .., 4, 1903, s 343 f). —• Zur Erläuterung der Evangelien aus Talmud und Midrasch (ibid, 5, 1904, s 144— 153). —¦ Israels historia. Berättad för ungdomen. 1*. Den bibliska tiden. Sthlm 1904. 145 s. — Israelitiska böner och betraktelser. Sthlm 1905. VII, 197 s. — Fader vår. Ett bidrag till kännedomen om urkristendomen. Sthlm 1905. 48 s. — Mt. 6, 2 (Zeitschr fiir die neutestamentl Wissensch..., 6, 1905, s 203 f). — Die ursprungliche Gestalt des Va-terunsers (ibid, 7, 1906, s 34—50). — Rein und unrein Mt 23, 25. Lc 11, 37. 42 (ibid, s 252—254). — Några ord ägnade minnet af H. m:t konung Oscar II vid gudstjänsterna i Stockholms synagoga den 14 och 22 dec. 1907. Sthlm 1907. 7 s. — Mot ljuset. Predikan till minne af tjugufemårig verksamhet i Mosaiska församlingen i Stockholm. Sthlm 1908. lös. —• Die Gebete in der Didache (Zeitschr fur die neutestamentl Wissensch . . . , 9, 1908, s 132—146). — Den första kristna katekesen. Dess religionshistoriska förutsättningar. En undersökning. Sthlm 1908. XVI, 347 s. Övers [jämte Die ursprungliche Gestalt . . . 1906] : Der älteste christliche Katechismus und die judische Propaganda-Literatur. Berlin 1909. X, 273 s. ¦—• Är Jesus en historisk personlighet? Sthlm 1910. 48 s. Övers: Ist Jesus eine historische Persönlichkeit? Tübingen 1910. 46 s. — Praktische Theologie (Abraham Gei-ger. Leben und Lebenswerk von L Geiger, I Elbogen Berlin 1910, s 277—315). —

Die Propheten Israels, die ersten Verkunder des Weltfriedens. Grundlinien des am 31. Juli 1910 in der Synagoge zu haltenden Vor-trages (XVIII6 congrés universel de la paix å Stockholm du ler au 5 aout 1910, Sthlm 1911, s 331 f; även sep, 1910, (2) s). — Studien iiber Paulus von ... G. Klein. Nach sei-nem Tode hrsg. Sthlm (tr Upps) 1918. IV, 99 s. (Beiträge zur Religionswissenschaft hrsg von der Religionswissenschaftlichen Gesell-schaft in Stockholm, Bd 3.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 26 mars 1897, nr 12, RA; prot: bok 1882, Mosaiska förs:s arkiv, Sthlm; Emil Kronheim, G K, rabbin i Sthlm. Hans liv o hans verk _(Föredrag i Religionshist fören, Sthlm 1 dec 1948).

E Ancker, Torgny Segerstedt 1876—1945 (1962); M Ehrenpreis, Talmud. Fariseism. Urkristendom (1933); dens, Mitt liv mellan öster o väster (1946); Encyclopaedia Judaica, 10, 1971; S A Fries, Öfverrabinen, prof G K (H8D 9 mars 1902); L Geiger, G K. Zum 60. Geburtstag (Allgemeine Zeitung des Juden-tums 1912, nr 7); Grosse Judische National-Biographie, 3 (1928); S Hahn, A Brody o W Furstenberg, Judarnas hist (1970), s 303; R Josephson, Strimmor av liv (1967); Jiidi-sches Lexikon, 3 (1929); O o E Klein, Till 100-årsminnet av G K:s födelse (Förs:blad för Mosaiska förs i Sthlm 1952, nr 1); G Kock, G K (ibid, nr 2); G Lindeskog, Die Jesusfra-ge im neuzeitlichen Judentum (1938), s 107 f, 205 f, 314 f, 346 f; dens, Esséerna o kristendomen (Annales Academiae Regiae Scientia-rum Upsaliensis 1961, nr 5, s 116 f); R Mur-ray, G K o Nathan Söderblom (Vår lösen 1952, nr 3); Religionsvetensk kongressen i Sthlm 1897, ed S A Fries (1897—98); B Sundkler, Nathan Söderblom. His Life and Work (1968), s 23, 25; A Söderblom, På livets trottoir (1948), s 174; The Universal Jewish Encyclopaedia, 6 (1948); L Wahlström, G K en förmedlare mellan judendom o kristendom (GHT 13 juni 1940); H Valentin, Judarnas hist i Sverige (1924); dens, Judarna i Sverige (1964); K Wilhelm, G K — den profetiska judendomens förkunnare (Judisk tidskr 1964, nr 2). — Nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gottlieb Klein, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11574, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingrid Marie von Post), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11574
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gottlieb Klein, urn:sbl:11574, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingrid Marie von Post), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se