Meriter

2 af Klercker, Jonas Tage Alarik, f 5 sept 1874 i Kristianstad, d 20 jan 1966 i Vadsbro, Söd. Föräldrar: majoren Ernst Fredrik af K o frih Charlotta (Lotten) Wilhelmina Bennet. Volontär vid Svea livg 18 april 93, mogenhetsex vid h a l i Kristianstad maj 93, elev vid krigsskolan på Karlberg 16 aug 94—20 nov 95, underlöjtn vid Svea livg 29 nov 95, löjtn av 2 kl där 5 mars 97, elev vid krigshögsk 24 sept 98—8 juli 00, elev vid infanteriskjutskolan på Rosersberg 02, löjtn av 1 kl vid reg 13 mars 03, reg:adjutant 15 sept 03—30 sept 06, kapten i Svea livg 3 nov 05, K M:ts ombud i styr för Sthlms skytteförb febr 06—juli 15, reg:kvartermästare 1 okt 06—26 mars 09, adjutant hos konungen 15 juni 09—8 febr 26, kapten av 1 kl 31 aug 11, elev vid infanteriskjutskolans på Rosersberg kompanichefskurs maj—juni 12, andre lär i fältmässig skjutning där 1 jan 13—31 dec 14, adjutant hos inspektören för infanteriet jan 15—nov 16, major vid Svea livg 24 nov 16, chef för l:a bataljonen vid reg 24 nov 16—14 mars 18, l:e lär i fältmässig skjutning vid infanteriskjutskolan på Rosersberg 1 jan 17—14 mars 18, chef för denna skola 15 mars 18—30 april 21, kallad att som sakkunnig delta i utarb o omarb av skjutinstruktioner för gevär, karbin o pistol maj 18—okt 20, K M:ts ombud i skytteförbundens överstyr o verkst utsk 13 dec 18— 22 juni 21, chef för krigsskolan på Karlberg o led av krigsunderv:kommissionen 1 maj 21—4 maj 26, överstelöjtn i armén 28 jan 21, överstelöjtn i Svea livg 28 aug 22, överste i armén 5 febr 26, överadjutant hos konungen 8 febr 26—30 sept 34, överste o sekundchef för Göta livg 5 maj 26—6 sept 34, ordf i Sthlms landstormsförb 26—33, tjänstg kommendant i Sthlms garnison 28—-34, generalmajor i generalitetets reserv 28 sept 34, kabinettskammarherre 34. — LKrVA 30.

G 30 april 01 i Sthlm, Hedv El, m statsfrun Märta Ida Amalia Boheman, f 3 jan 82 där, ibid, d 28 jan 69 i Vadsbro, dtr till kanslisekr Carl Rudolf Helmer B o Ellen Gustava Abramson.

Biografi

Efter officersexamen på Karlberg 1895 blev Tage af K underlöjtnant vid Svea livgarde, där han gjorde sin karriär tom överstelöjtnant. Själv var han en mycket god skytt o förvärvade 19—20 arméns skyttemedalj o skyttemärke. Han intresserade också sina regementskamrater, både befäl o meniga, för skyttet, o många av dem deltog med stor framgång i skyttetävlingar såväl militära som arrangerade av den frivilliga skytterörelsen. 15—16 tjänstgjorde han som adjutant hos inspektören för infanteriet. Han fick då bl a till uppgift att studera vilka erfarenheter från det pågående världskriget beträffande stridsskjutningar, fältbefästningar o de nya vapnens egenskaper o användning m m, som kunde tillgodogöras inom den sv armén. K deltog 15 i centralt anordnade befästningsövningar på Karlsborgs fästning. Såsom en följd därav fick han i uppdrag att såsom sakkunnig tillsammans med vissa andra specialister utarbeta förslag till övningar i ställningskrig. Han fick även vid denna tidpunkt uppdrag att utarbeta ny skjutinstruktion. Under tiden 14 juni—20 juli 17 var han kommenderad att tillsammans med en sv militärkommission studera kriget på tyska västfronten.

18—21 var K chef för infanteriskjutskolan. Under denna tid skedde en allmän översyn av skjuttabeller o skjutinstruktioner. Försök med kulsprutegevär o tunga kulsprutor utfördes bl a i avsikt att få fram så bra konstruktioner som möjligt. Sina tekniska kunskaper fick han användning för vid officersutbildningen, då han 21—26 var chef för krigsskolan på Karlberg. K var mycket uppskattad av Gustav V o var från 34 tjänstgörande kabinettskammarherre. Hans maka utnämndes 44 till statsfru.

Författare

Erik Wikland

Källor och litteratur

Källor o litt: Tjänsteförteckn o Biografica, KrA.

Biogr anteckn:ar om officerskåren på aktiv stat vid K Göta livg 1741—1939 (1941); R Lundberg, nekr över K (KrVAH o tidskr 1966, s 331 f); Svenskt skytte 1932 —; T Wennerström, K krigsakad o K krigsskolan åren 1792—1935 (1936). — Nekner i dagspressen 21 o 22 jan 1966.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Tage A Klercker, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11594, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11594
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Tage A Klercker, af, urn:sbl:11594, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-24.