Carl Henrik Klick

Född:1753-09-28 – Finland (trol. i Pojo, Nylands län)
Död:1808-06-23 – Ryssland

Arméofficer, Generalstabsofficer


Band 21 (1975-1977), sida 299.

Meriter

Klick, Carl Henrik, f 28 sept 1753 trol i Pojo, Nylands län, Finland, d 23 juni 1808 i Ryssland. Föräldrar: löjtn Carl Gustaf K o frih Maria Christina Armfeldt. Inskr vid Åbo akad 68, auskultant vid Åbo hovrätt 16 nov 70, sergeant vid Nylands infanterireg 2 april 76, sekundadjutant där 6 maj 78, premiäradjutant 20 juli 78, löjtn 30 april 83, kapten 30 maj 87, major i armén o överadjutant hos konungen 10 juli 88, flydde till Ryssland jan 89, dömd för delaktighet i Anjalaförbundet till förlust av liv, ära o gods 13 okt 89, bosatt i S:t Petersburg 90—92, ägde Kultila i Nykyrka, Viborgs län, 93—99, bosatt i Charkov från 00.

G 20 juli 83 i Lojo, Nylands län, m sin kusin frih Anna Elisabet Armfeldt, f april 61, d 18 juli 27 i Charkov, Ryssland, dtr till generalmajor frih Carl Gustaf A o Antoinette Johanna Morman.

Biografi

K bestämdes mot sin vilja av sina förmyndare för ämbetsmannabanan, "tvangs" att läsa juridik o blev 1770 auskultant vid Åbo hovrätt. Han övergick emellertid snart till den militära banan o tjänstgjorde bl a som generalamiral af Trolles adjutant på Sveaborg. Genom studier av den franska upplysningslitteraturen, där Montesquieu, Raynal o Rousseau var hans favoritförfattare, blev han fängslad av upplysningsidéerna o anslöt sig tidigt till oppositionen mot Gustav III bl a som medarbetare i major P af Lunds tidning Tryckfriheten den Wälsignade. Han var medlem av Walhallaorden, där han i sitt tal 84 till Engelbrekts minne anlade en götisk historiesyn o framförde en av hänsyn till sällskapets rojalism försiktigt hållen opposition mot tyrannväldet. K anslöt sig till den av Sprengtporten ledda självständighetsrörelsen o bedrev även flitiga studier i finska.

Vid krigsutbrottet 88 tjänstgjorde K som överadjutant hos sin svärfader, överbefälhavaren generalmajor C G Armfeldt. Han agiterade redan nu ivrigt mot kungen, o hans litterära förmåga utnyttjades för ströskrifter o paskiller av skiftande slag. Sedan myteriet utbrutit, utformade han, delvis i samarbete med J A Jägerhorn, samtliga Anjalaförbundets akter, såsom Liikalanoten 8 aug, Anjala förbundsakt 12 aug samt breven till kungen 21 o 24 aug o det bland de sv trupperna spridda "avertissementet" 25 aug. K hörde till dem som ivrigt övertalade C G Armfeldt att avsända den ovannämnda noten, likom han flitigt höll Sprengtporten underrättad om läget o uppmanade honom att hos kejsarinnan utverka, att de sv trupperna fick lämna Finland utan att hindras av ryska flottan. Vägledande för K vid denna tid var ej så mycket Finlands självständighet som hatet mot kungen, ådagalagt bl a i K:s hösten 88 tillkomna skrift En finsk officerares försvar för Armén emot utkomne smädeskrifter.

Sedan Anjalaförbundet misslyckats, flydde K tillsammans med G W Ladau i jan 89 till Ryssland. Här svor han kejsarinnan trohetsed o följde Sprengtporten på dennes krigsföretag mot Savolax. Han agiterade härvid ivrigt bland allmogen för anslutning till Ryssland. 13 okt 89 dömdes han in contumaciam av generalrättsdivisionen av krigskollegium till förlust av liv, ära o gods. I två försvarsskrifter försökte K rentvå sig inför allmänheten, men de förblev otryckta. I slutet av året uppmanade K i ett memorial ryska regeringen att avsätta Gustav III o återställa 1720 års regeringsform. Han planerade även en överrumpling av Sveaborg. Hans förslag ignorerades dock av kejsarinnan, som emellertid gav K en gratifikation om 5 000 o en årlig pension om 2 000 rubel.

K ville slå sig ned i ryska Finland, men kejsarinnan, som efter freden i Värälä ej ville stöta sig med Gustav III, tillät ej detta. K bosatte sig därför i S:t Petersburg, dit även hans hustru o barn anlände 91. Våren 92 flyttade K till det inre av Ryssland. Först 93 fick han lov att bosätta sig i ryska Finland, där han inköpte Kultila egendom i Nykyrka i Karelen. 99 flyttade han dock till byn Isjum nära Charkov o följande år till denna stad. Han deltog ej i det offentliga livet, led av hemlängtan o tillägnade sig alltmer Rousseaus ideal om det enkla lantlivets behag. I två memorial om ryska Finlands tillstånd försökte han omkr 02 påverka den då tillsatta kommittén för undersökning av förhållandena i gamla Finland, där han ansåg, att den ryska ekonomiska lagstiftningen åstadkommit stor skada.

Krigsutbrottet 08 väckte hos K förhoppningar om en ny karriär. Han infann sig i S:t Petersburg o avfattade där skrifter till vägledning för de ryska statsmännen, särskilt utrikesminister Rumjantsev, general v Knorring m fl hur de finländska frågorna borde lösas. Finland borde införlivas som en provins i Ryssland, någon överenskommelse borde ej träffas med invånarna o ständerna ej sammankallas. K fick Rumjantsevs tillstånd att agitera i Finland för ryssarna o infann sig 23 mars i Hfors. Han tog jämte Sprengtporten o sin vän Ladau kontakt med A F Jägerhorn m fl på Sveaborg, bl a genom sina bekanta bland officersfruarna i staden o bidrog härigenom indirekt till fästningens kapitulation. I slutet av mars var K åter i S:t Petersburg. I ett memorial till Rumjantsev motsatte han sig på nytt sammankallandet av en lantdag, medan trohetsed däremot borde tagas snarast möjligt av invånarna. Han uppgjorde även förslag till ett kejserligt manifest, vari kejsarens åtgärder till Finlands väl uppräknades. Trohetseden avlades även enligt K:s förslag, o lantdagens sammankallande uppsköts. Nu författade K även sin av hat till Sverige präglade skrift Un mot en son temps, vari han ur finsk-nationell synpunkt ger en återblick på Finlands historia. K erhöll i slutet av maj s å ett erbjudande av Rumjantsev att biträda generallöjtnant Barclay de Tolly som språkkunnig konsult i finländska frågor men K avböjde med hänvisning till sin försvagade hälsa. Kort efteråt avled han i nervfeber.

K framstår som den mest beläste o språkkunnige bland Anjalamännen. Hans stilistiska förmåga kommer till uttryck i förbundsakterna o hans av upplysningsidéerna färgade skrifter, tal o brev. Hans vankelmodiga karaktär o cyniska livsåskådning lät ej hans begåvning komma till sin rätt o gjorde honom oanvändbar för mera krävande uppgifter. Politiskt en frondör o genomsyrad av hat mot "tyrannen" Gustav III synes hans strävan främst ha åsyftat att skada denne o lösrycka Finland från Sverige till vilket pris som helst men ej för att skapa ett självständigt Finland utan för att införliva landet som en provins i Ryssland.

Författare

Erik Birck



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s handhar, brev o skrifter är spridda på olika håll o delvis tr, jfr nedan. Handhar ang Anjalaförb i LUB o i avskr i Furuhjelmska saml, FRA (delvis tr av A R Cederberg). K:s tal o skrifter i Walhallaorden i dess arkiv, FRA. K:s Un mot en son temps tr av J R Danielson-Kalmari 1898 o jämte en del övr skrifter av K av dens 1925, jfr nedan. Brev från K till A N Clewberg (Edelcrantz) i KB (tr av G Rein), till Helena Sofia Glansen- stjerna m fl i FRA (tr av R Hausen 1893 o 1894) o till G M Sprengtporten i Hfors UB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: K. H. Klickin valtiollisia kirjoituksia v. 1808. Julkaissut J. R. Danielson (HArk, d 10, 1889, Helsingissä, s 266— 290). — Bref . . . till fru Helena Sofia Glan-senstjerna. (Meddeladt af R. Hausen) (SSLF 24: Förhandlingar och uppsatser, 7, 1892— 1893, Hfors 1893, s 65—71). — Bref ... (Meddelade af R Hausen) (ibid, 28: För-handl o uppsatser, 8, 1893—1894, tr 1894, s 247—273). Kaarle Henrik Klickin kirjeitä [utg G Rem]. Helsinki 1947. 18 s. (HArk 43: 3) — Div brev tr i J R Danielson—Kalmari, Suomen uudemmasta historiasta, d 1, Helsingissä 1898, s 1—106, passim, dens, Stats- och samhällsliv i Finland. Gustavianska tiden, d 1—2, Hfors 1925, äv sv titeluppl 1926, samt i Historiallisia tutkimuksia, 13: A R Cederberg, Anjalan liiton historialliset läh-teet, Helsinki 1931.

Källor och litteratur

Källor o litt: E L Birck, Till Liikalanotens uppkomsthist (FHT 1946); A R Cederberg, Walhalla-seuran kuningasmielisyydestä (HAik 1937); [C M Creutz,] Anjala-förb . . . af M Malmanen (1848); J R Danielsonf-Kalmari], Anjalamannen K H K i Ryssland (Försvarsvännen 1894—95); dens, Finska kriget o Finlands krigare 1808—1809 (1897); U L Leh-tonen, K H Klickin viimeiset toimet ja kuo-lema (HArk 1916); K G Leinberg, Ordens-sällsk Walhall (SSLF 78 = Förhandl:ar o uppsatser, 20, 1906); B Lesch, Walhallsbro-dern C H K:s äreminne över Engelbrekt (FHT 1935); dens, Kring Valhalla-ideologien (FHT 1937); dens, Jan Anders Jägerhorn (SSLF 288, 1941); P O v Törne, Sällsk Walhall o självständighetsidén i Finland (1781— 1786) (FHT 1935).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Henrik Klick, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11595, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Birck), hämtad 2019-01-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11595
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Henrik Klick, urn:sbl:11595, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Birck), hämtad 2019-01-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se