Klingenstierna, släkter



Band 21 (1975-1977), sida 317.

Biografi

Klingenstierna (före adl Klingius), släkt, enligt uppgift (Anrep) härstammande från klockaren Jöns (levde 1599) i Hidinge, Ör, vilken enligt tiondelängderna innehade sitt ämbete åtminstone från 1573. Han skall ha varit far till kh Laurentius Johannis (d 1652) i Kräcklinge, Ör, vars i hm o ättartavlorna förekommande tillnamn Hidingius ej kunnat beläggas i samtida handlingar. Denne uppges (Kräcklinge kyrkoarkiv) ha varit farbror till sin efterträdare Lars Klingius, som genom en 1719 adlad sonson blev stamfar för släkten Klingfelt, men hm:s o ättartavlornas uppgift, att Lars Klingius far skulle ha hetat Hans Jönsson o varit klockare i Kräcklinge, är osäker, eftersom han enligt en annan uppgift (Karlson) hette Hans Persson (jfr Strängnäs hm, 2, 1964); ingendera uppgiften har kunnat verifieras i det kamerala källmaterialet, som först senare redovisar namn på klockarna i Kräcklinge.

Laurentius Johannis son Zacharias Laurentii (d 1671) antog någon gång mellan 1633 (UUM) o 1639 (UU. Akad konsist:s prot) namnet Klingius. Han blev magister vid UU 1639 men råkade såsom ärkebiskop Laurentius Paulinus Gothus skyddsling illa ut i konflikten mellan denne o uppsalaprofessorerna, vilka gick så långt, att de sökte utestänga honom från magisterpromotionen. Från 1642 studerade Klingius i Königsberg, där han var lärjunge till den ortodoxe prof Abraham Calovius. Sedan han 1647 blivit teol dr i Wittenberg, sökte Axel Oxenstierna genomdriva utnämning av honom till teol prof i Uppsala, men drottning Kristina föredrog synkretisten Johannes Terserus. S å ville borgarna i Klara församling i Sthlm kalla Klingius till kh där, men domkapitlet reagerade mot att bli förbigånget o genomdrev utnämning av Samuel Hammarinus (bd 18). Klingius blev s å hovpredikant, kh i Nyköpings västra församling (tilltr 1648) o prost o befordrades 1650 till generalsuperintendent i Dorpat (tilltr 1651). Vid tronskiftet 1654 besökte han Sverige o gick hos Axel Oxenstierna o Per Brahe till angrepp mot Terserus bibelarbete, men Karl X Gustav o den nye universitetskanslern M G De la Gardie tog Terserus parti, o Klingius återvände inom kort till Dorpat. Där kom han i konflikt med prästerskapet, som anförde bittra klagomål över honom, bl a om otidigheter o hot om stryk. Vid ryssarnas intagande av staden 1656 miste Klingius all sin egendom o flydde över Reval till Sthlm. Han blev då generalfältsuperintendent o fungerade under den sv ockupationen av Själland som biskop där. 1661 blev han kh i Riddarholmsförsamlingen i Sthlm, där han undanträngde sin företrädares änka från en del av nådåret o kom i konflikt med konsistoriet på grund av sin vägran att undervisa som lektor i teologi vid Sthlms gymnasium, trots att han uppbar lön för denna syssla, som brukat åligga församlingens kh:r. Han valdes 1664 till biskop i Åbo men avsade sig. Då superintendenturen i Gbg 1665 blev ledig, accepterade Klingius ett erbjudande om denna under förutsättning att den förändrades till en biskopstjänst, vilket gick igenom, o 1666 adlades han med namnet K. 1667 genomdrev han avsättning av kh Göran Friis i Breared, Hall, såsom kättare med anledning av att denne i en skrift hämtat stoff från den av de ortodoxa ogillade Melanchthon. På riksdagen 1668 kritiserades denna åtgärd i prästeståndet, varför K M:t ogillade anklagelserna mot Friis o ånyo gjorde denne till kh.

I äktenskap med en halvsyster till sedermera landshövdingen o friherren Salomon von Ottér var K far till Carsten K (1651— 1713). Denne uppges ha kunnat tala tolv språk o deltog i L Fabritius (bd 14) resa till Persien 1683—87. 1697 sändes han som kurir till Moskva med 300 kanoner, som Karl XI före sin död förärat den ryske tsaren. K anlände dit i jan 1698 o stannade kvar hela våren för att spionera på den danske ministern Heins verksamhet där, som förmodades vara riktad mot Sverige, men återvände under sommaren till Narva. 1701 blev han kammarherre hos Karl XII, som han följde i fält, där han engagerades i den ekonomiska förvaltningen (Grauers) o som tolk. 1709 var han en av de tre som Karl XII utsåg till kommissarier för att döma i tvisten om kvarlåtenskapen efter kosackhetmanen Mazepa. K dog i Demotika i Grekland.

Hans bror Zacharias K (1657—1707) deltog i Karl XI :s danska krig o från 1702 i Karl XII:s fälttåg, blev major s å o dog i Sachsen. Han var far till prof Samuel K (se nedan), vars son Erik Gustaf K (1732—92) deltog i Pommerska kriget o blev överstelöjtnant 1783. Denne var svärfar till prof:erna E M Fant (bd 15) o P Sjöbring samt far till Samuel K (1785—1862). Han deltog i krigen i Pommern 1806—07, mot Norge 1808 o på Åland 1809, expeditionen till Västerbotten s å samt fälttågen i Tyskland o Norge 1813—14 o blev major 1823. Samuel K dy:s son Erik Gustaf K (1822—94) var informationsofficer i befästningskonst vid krigsakademin (från 1862 krigsskolan) 1849—70 o styresman för övre avdelningen där 1857—67 samt skrev Utkast till ett exercisreglemente för broslagning (1852) o Handbok för fältarbeten (uppl:or 1858 o 1869). Erik K blev överstelöjtnant i fortifikationen 1869 o överste i armén 1880. Från 1882 till sin död var han ordf i Likbränningsföreningen i Sthlm (från 1883 Sv lik-bränningsföreningen). K verkade med iver o framgång för införande av eldbegängelse i Sverige o konstruerade likbränningsugnar vid det provisoriska krematorium, som 1887 öppnades nära Hagalund vid Sthlm, samt vid krematorierna i Gbg 1889 o i Heidelberg o Offenbach 1892. Hans talrika brev till familjen från 1830-talet till 1880 finns i KrA. Hans brorson Claes Axel K (1875— 1966) blev överste för Västmanlands regemente 1923 o Värmlands regemente 1928 samt generalmajor i generalitetets reserv 1935. Axel K har författat skrifterna: Vårt infanteris utbildning (49), En ny giv i försvarsfrågan (50) o Vår truppförbandsutbildning (51) samt medverkat med uppsatser i tidningar o militära tidskrifter. Han var livligt verksam inom skytte-, landstorms-, idrotts-, scout- o rotaryrörelserna. Son till honom är överste Carl A:son K (f 1907).

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: RR juli—aug 1697, f 325, jan

1698, f 547, kommerskoll:s underd skr 7 febr

1699, Muscovitica, vol 116—117, Närkes handl 1573: 15, f 204, o 1599: 1: tiondelängd, f 227v, likv, RA; Kräcklinge kyrkoarkiv K I: 2, ULA.

H Almquist, Gbgs hist, 1—2 (1929—35); dens, Scener från Ryssland år 1699 (KFÅ 1937), s 18, 31; G Anrep, Sv adelns ättarta-flor, 2 (u å ); T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); H H Bantysj-Kamenskij, Obzor vnesjnich snosjenij Rosii, 4 (1902); J Bergman, Univ:et i Dorpat under sv tiden (1932), s 116 ff; B Bowallius, Minnesbilder (1901); G Brandeli, Sv undervisningsväsendets o uppfostrans hist, 2 (1931); E Carlson, Karl XII, 3 (Sveriges hist under konungarne af pfalziska huset, 8, 1910), s 288; DGA 9 (1837), s 115 f; En fanatisk Gbgsbiskop för 230 år tillbaka (Förr o nu 1889, s 84—88); P H Enger, Personal. Fältförh:en 1811—1900 (K fortif:s hist, 5:1, 1952); O v Feilitzen, Carl XV o Jefferson Davis (PHT 1949); Frälseg, 3 (1947); Gbgs hm; C Chr Gjörwell, Det sw biblioteket, 2 (1758), s 371 f; dens, KB:s tidn:ar om lärda saker 1767: 1, s 190; S Grauers, Med Karl XII i fält under de första krigsåren (KFÅ 1964), s 125, 143, 149; B Gärtner, Stiftsstyr i Gbg under 1600-talet (KÅ 1952), s 106, 108, 117, 121 f, 125; S Göransson, Ortodoxi o synkretism i Sverige 1647—60 (1950); dens, Den synkretistiska striden i Sverige 1660-—64 (1952); dens, Den europeiska konfessionspolitikens upplösning 1654—60 (1956); T Heldtander, Prästtillsättningar i Sverige under stormaktstiden (1955); C Hulthander, Biogr ant:ar från Carlberg 1792—1892 (1892); A Isberg, Propaganda o fakta om slaget vid Narva (KFÅ 1963), s 115; A Kaempfer, Am Hofe des persischen Grosskönigs (1940); K F Karlson, Blad ur Örebro skolas hist, särsk 5 (1900), s CLXX; KKD 2—5, 12 (1903—18); J Kempe, K sw envoijen Ludwich Fabritii lefwerne (1762), s 115 f, 127; S Kjöllerström, Biskopstillsättningar i Sverige 1531—1951 (1952); dens, "Sätt till att ordinera en vald biskop" 1561— 1942 (1974); A Kugelberg, Biogr ant:ar om officerare med vederlikar 1619—1927 (K första livgrenadjärreg:s hist, 5, 1930); K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands reg:s hist, 3 (1919); S Leijonhufvud, Sophie Ad-lersparre, 2 (1923); Lewenhaupt; P L[indell], Erik Gustaf K (Medd:n från Sv likbrännings-fören, 18, 1894); [R Lundberg,] Generalma-joren Axel K (KrVAH 1967, s 155 f); E Lundström, Bidrag till Livlands kyrkohist under den sv tidens första skede (1914), s 140 f, 145 ff; H Lundström, Laurentius Paulinus Gothus, 3 (1898), s 127 f; K Meier-Lemgo, Engelbert Kaempfer (1651—1716) erforscht das seltsame Asien (1960); F H Morssing, Närkes präster under den äldre Vasatiden (PHT 1936), s 49; J Nordberg, Konung Carl den XILtes hist, 1—2 (1740); G Petri, Östgöta infanterireg under Karl XI o Karl XII (K första livgrenadjärreg:s hist, 3, 1958); PrRP 1—3 (1949—56); N Runeby, Monar-chia mixta (1962); C M Schybergson, Per Brahe o Åbo akademi, 1 (1915), s 135; SMoK; S A:son Sparre, Biogr ant:ar om officerare o vederlikar anställda 1780—1926 (K Västmanlands reg:s hist, 5, 1933); SPG; Sthlms hm; Strängnäs hm, 2, 4 (1898— 1901), 2 (1964), s 378, 384; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 9 (1922), bil, s 98; [O F Taube,] Eric Gustaf K (KrVAH 1894, s 199—207); UU. Akad konsistoriets prot, 2 (1969); UUM 1 (1900), s 63; L Wahlström, Nils Reuterholm till Jakob Cronstedt 1706—• 07 (PHT 1908), s 155 f, 175, 186 f; J V[a-sar], Zacharias Klingius (Eesti biograafilise leksikoni täiendusköide, 1940); Th Wenner-ström, K krigsakad o K krigsskolan åren 1792—1935 (1936); A Westén, Sv k hofcle-riciets hist, 1 (1799); F Westling, Bidrag till Livlands kyrkohist 1621—56 (KÅ 1900), s 135 f, 138; G Wittrock, Carl X Gustafs testa- mente (1908), s 25, 55; E Zeeh, K Värmlands reg:s hist (1951); O Övden, Eldbegäng-elsens hist i Sverige (1932).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Klingenstierna, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11604, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2022-09-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11604
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Klingenstierna, släkter, urn:sbl:11604, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2022-09-28.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se