Meriter

2 Klingspor, Carl Arvid, f 30 mars 1829 på Säby, Aspö, Söd, d 15 juni 1903 på Näsby, Bogsta, Söd. Föräldrar: överstelöjtn Carl Gustaf K o grev Aurore Maria Johanna Posse. Kadett vid krigsskolan på Karlberg 13 febr 43, utex 6 febr 50, underlöjtn vid livreg:s dragonkår 14 febr 50, 2:e löjtn 6 juni 57, 1:e löjtn 13 juli 59, 2:e ryttmästare 26 jan 64, 1:e ryttmästare o chef för Upplands skvadron 1 mars 64, sekr i Upplands fornminnesfören 68—94, utg av dess tidskr 71—93, riksheraldiker 26 nov 80, major i armén o ryttmästare i dragonkårens reserv 6 maj 81, Sveriges ombud vid den internat heraldiska utställn i Berlin 1 april—1 juni 82, avsked ur livreg:s dragonkårs reserv med tillst att kvarstå i kåren 30 mars 94. — LSkS 73, KorrespLVHAA 74.

G 21 okt 57 i Aspö, m Hedvig Ulrika Vilhelmina Lilliestråle, f 17 sept 37 där, d 14 febr 17 på Ribbingshov, N Vi, Ög, dtr till löjtn Vilhelm L o Amalia Vilhelmina Bergström.

Biografi

Ett av K:s exlibris har formen av ett medeltida sigill, som visar en harneskklädd riddare till häst. Riddaren för i sin sköld K:s fädernevapen, o på hästens schabrak syns vapnen för hans farmors, morfars o mormors ätter. Den konstnärligt lyckade framställningen speglar på en gång hans aristokratiska miljö, hans tjänst som kavalleriofficer o hans tidigt grundlagda intresse för genealogi o heraldik.

K blev 1868, när Upplands fornminnesförening bildades, dess förste sekreterare o ett par år senare redaktör för dess tidskrift, där han publicerade omfångsrika personhistoriska anteckningar om kyrkoinventarier o gravstenar m m. Vid sidan därav utgav han i rask följd en rad större o mindre personhistoriska arbeten, många knutna till landskapet Uppland, dess adel o herrgårdar. Några av de viktigaste av dessa utkom i samarbete med Bernhard Schlegel, som en tid tjänstgjort i kammarkollegiet o kände till kammararkivets givande källmaterial. Dit hör verken Uplands herregårdar, Engsö o Den ... ej ... introducerade svenska adelns ättartaflor (med vapenbeskrivningar), "ett försök att tillämpa mer kritiska metoder än som skett i riddarhusgenealogierna" (B Hildebrand 1961) o alltjämt ett standardverk. Han stod ensam som författare till en serie Svenska slott och herresäten (85—87), som efter sekelskiftet skulle efterträdas av den kända serien med samma namn. — Viktig o värdefull är även Sveriges adel under 1600—1700-talen, ett samlat omtryck av de viktigaste adliga likpredikningarna från denna tid.

Sin största betydelse har K som heraldiker, enkannerligen som utgivare av omfattande sv o baltiska vapenbestånd. På detta område fördes han in av sin företrädare som riksheraldiker frih A W Stiernstedt, vars vapenbok, litografi i färgtryck, han fullföljde genom utgivandet av bd 2—5, omfattande de sv introducerade adliga ätterna, sedan Stiernstedt utgivit de högadliga. En förbättrad utgåva av hela den sv adelns vapen, till vilka lades 858 ointroducerade ätters vapen, är hans 90 fullbordade vapenbok i stor folio, där översiktliga register o nödiga källhänvisningar visar K:s vetenskapliga ambitioner. "I likhet med allt annat mänskligt är den ej felfri, men ett vackert arbete byggt på goda förebilder o grundat på samvetsgranna specialforskningar" (A Lewenhaupt 26). Vapenritningarna i 90 års vapenbok, till största delen tecknade av artisten Maria Widebeck, har sedermera använts för klichéerna i adelskalendrarna 99—65 o i Elgenstiernas ättartavlor. Bilderna har därigenom blivit normerande för uppfattningen om de sv adelsvapnens utseende. Det må dock understrykas, att K:s tidsbundna heraldiska doktrin föranlett honom till en stereotypisering, varigenom vissa bilder väl mycket avviker från originalsköldebrevens.

Efter avslutandet av Stiernstedts vapenbok utgav K 81—82 Baltisches Wappenbuch, där vapnen tecknats av prof Ad M Hildebrandt i Berlin. Arbetet överlämnade K personligen till kejsar Alexander III på Peterhof. K:s höga uppskattning av Hildebrandts bedömning av heraldiska frågor o uppgörande av ritningar framgår av en episod från K:s arbete med de sv landskapsvapnen. När UU:s nybyggnad skulle smyckas med landskapsvapen 83, uppdrogs på K:s förslag åt Hildebrandt att uppgöra ritningar till dessa vapen (Scheffer 72). Det är alltså tysken Hildebrandt som från första början svarat för formgivningen av 1880-talets serie av sv landskapsvapen. Sedan dessa på K:s initiativ fastställts av Kungl Maj:t, utgav K 85 för dekorativa syften en serie i färglitografi omfattande riksvapnet, 3 1/2 fot högt, o landskapsvapnen, 2 fot höga. K:s förslag till länsvapen blev däremot ej stadfästa, av allt att döma beroende på det motstånd som restes av riksantikvarien Hans Hildebrand (Scheffer 67).

Som K:s mest betydande insats för att föra ut heraldiken till allmänheten kan nämnas hans 74 i samarbete med Schlegel utgivna handbok Svensk heraldik, som alltjämt kan läsas med behållning som en första introduktion i heraldiken, dess uppkomst o begrepp. 87 utgav K en kort populär sammanfattande framställning, Handbok i praktisk wapenkonst, där han följt sin tyske auktoritet Hildebrandts Wappenfibel så nära att han i vissa fall bibehållit de tyska vapnens sköldformer, hjälmar o hjälmtäcken o endast utbytt själva vapenbilden o hjälmprydnaden mot svenska.

I Svensk heraldik gör han det karaktäristiska uttalandet, att "till den tyska heraldiken sluter sig närmast den svenska". Efter att ha utvecklat denna sats tillägger han, att de "ryska Östersjöprovinsernas adels vapen äro helt å hållet tyska". Det var i de tysktalande länderna som han sökte mycket av sin heraldiska inspiration. I dem rörde han sig hemvant, o där hade han fränder o vänner. Vid ett besök i Reval 81 för att lägga sista handen vid sin baltiska vapenbok begagnade K tillfället att i alfabetiska grupper förteckna domkyrkans huvudbaner, epitafier o gravstenar (förteckn 86 i SAT). Med sina fränder i Tyskland uppehöll K livliga förbindelser markerade främst genom att den i Holstein bosatte frih O M (von) Klingspor, som 21 okt 83 naturaliserades såsom preussisk friherre, adopterade K jämte efterkommande 1 nov så med rättighet (dock ej begagnad) att i preussiska Herolds Amt söka fastställelse av den friherrliga värdigheten. K blev ledamot eller korresponderande ledamot av en rad utländska heraldiska o historiska sällskap.

Författare

C G U Scheffer

Arkivuppgifter

Huvuddelen av K:s efterlämnade ppr hos hans sonson major Woldemar K, Bromma. K:s berättelse över fornforskningar i Uppland 1869—70 o reseanteckn:ar 1870 i VHAA:s arkiv. Hans anteckn:ar från kyrkor o herrgårdar m m: Ett och annat räddat från glömskan (1872) i heraldiska sektionen, RA. Strödda brev från K i KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Om klingsporska släkten] (Svenskt biografiskt lexikon, N F, bd 6, Örebro 1865—68, s 367—401; anon; även sep, 36 s). — Anteckningar under resor i Uppland, sommaren 1869 (UFT, bd 1, Sthlm 1871—76, [h 1] s 11—176, [h 2,] s 9—75, [h 3,] s 3—88, pl 1—5, [h 4,] s 3—80, pl 1 —5, [h 5,] s 3—150). — Svensk heraldik. Upsala 1874. 121 s. (Tills med B Schlegel.) — Anteckningar om Fasterna socken och Mörby slottsruin. Sthlm 1875. 10 s. — Svenska riksregalierna (Sverige. Fosterländska bilder. Originaluppsatser af svenska författare, Sthlm 1876—78, 4:o, s 43 f; tills med B Schlegel). — Konung Erik XIV:s kröning (ibid, s 90—95; d:o.) — Kulturbilder från 1600—1700-talen (ibid, s 162 f, 207 f). — Bidrag till Upplands beskriftning (UFT, bd 2, tr 1877—90, s 3—374), — En gammal karolin [G B Pinelli] (Förr och nu, bd 8, 1877, Sthlm, 4:o, s 230 f). — Ett svenskt riksvapen / Henrik Claesson Totts vapen / Grafminnen i Revals domkyrka (SAT, d 1, 1879—1888, Sthlm 18 [79—]88, s 132—152, 157—162 [1886]; även sep, 28 s). — Om Uplands adel i äldre tider. Upsala 1880. 131 s. [Ur Upsala-posten 1878—80.] — Bjelkenstjernska grafmonumentet i Österhaninge kyrka (Svenska familj-journalen, bd 19, 1880, Sthlm, fol, s 80—83). — Om Belista äldre egare. Sthlm 1881. 16 s. [Ur Stockholms dagblad, 1880, n:r 252.] — Minnen från flydda tider. [Sthlm] 1884. 60 s. — Kulturbilder från flydda tider. 1. En bergtagning (Ny illustrerad tidning, bd 22, 1886, Sthlm, fol, s 367). — Ett drag ur Gustaf II Adolfs lif (ibid, s 375). — Kulturbilder ... 2. Riks-grefvarne von Magni (ibid, s 383). — Kulturbilder ... 3. Obehaglig inqvartering (ibid, s 407). — Ett egendomligt fideikommiss (ibid, 23, 1887, s 43 f). — Landtresan (ibid, s 141). — Handbok i praktisk wapenkonst. Kort populär sammanfattning [a] f de hufvudsakligaste heraldiska och genealogiska reglerna. Sthlm 1887. 78 s. — Löfsund. Nyköping 1893. 19 s. [Ur Södermanlands läns tidning s å.] — Kungl. Södermanlands regementes chefer. [Nyköping] 1893. 50 s. —Extractus der Ao. 1599 im Yxkulschen District ge-haltenen Revision (Jahrbuch fiir Genealogie, Heraldik und Sphragistik, 1895, Mitau 1896, 4:o, s 191 f). — Bidrag i Stockholms dagblad, 1880, Sthlm, fol, n:r 226, 244, 251, 252, 280, samt i Nya dagligt allehanda, 1898, Sthlm, fol, n:o 5.

Matriklar o andra utgivningsarbeten: Sveriges ridderskaps och adels wapenbok. Bd 2—5. Serie 3. Adelsmän. Sthlm (delvis tr Dusseldorf) 1859—79. 2. 1859—75. 3. 1875 —77. 4. 1877—78. 5. 1878—79. Varje del 100 pl, bd 5 även 20 s text. — Upplands fornminnesförenings tidskrift, bd 1—2. Sthlm 1871—90. 1. 1871—76. 176, XI, VI, 75, 88 s, 5 pl, 80, XXIV s, 5 pl, 150, XV s. 2. 1877 —1890. 375, CGCGXLI s. — Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor samlade och utarbetade. Sthlm 1875. 409 s. (Tills med B Schlegel.) — Sveriges adel under 1600— 1700-talen. Samtida minnesteckningar jemte anmärkningar. D 1—2. Upsala 18[75]—77. 1. 18 [75—] 76. IV, 547, s. 2. 1877. 574 s, 1 pl, 1 portr. — Svenska slott. Engsö. Sthlm 1877. 4:o. LXXXXII s, 5 pl. (Tills med B Schlegel.) — Upplands herregårdar. Sthlm 18 [77 —]81. Tv-fol. (515) 41 s, 60 pl. (Tills med B Schlegel.) Uplands herregårdar . . . (Utdrag ur det större planschverket med samma titel.) U ooå. TV-fol. (139) s. [Utdrag:] Åkeshof, Bromma socken, Sollentuna härad, Stockholms län (Bromma hembygdsförenings årsskrift, årg 29, 1958, Bromma (tr Lund), d 2, s 3—17). — Baltisches Wappenbuch. Wappen sämmtlicher, den Ritterschaften von Livland, Estland, Kurland und Oesel zugehöriger Adelsgeschlechter. Sthlm 1882 [—83]. 133 pl, 97 s. — Sveriges riks- och landsvapen jemte Stockholms stads vapen. Sthlm 1885. Fol. 29 pl. — Svenska slott och herresäten. D 1—7. Sthlm 1885—87. 4:o. 1. Tyresö. 1885. 53 s, 2 pl. 2. Högsjögård. 1885. 29 s, 3 pl. 3. Horn, 1885. 22 s, 1 pl. 4. Äs. 1886. 41 s, 1 pl. Tysk övers 1886. 41 s, 1 pl, 1 karta. 5. Ekensberg. 1886. 24 s, 2 pl. 6. Ekenäs. 1887. 20 s, 1 pl. 7 Näsby. 1887. 38 s, 1 pl. — Sveriges ridder-skaps och adels vapenbok. Omfattande alla kända såväl introducerade som ointroducerade ätters vapen. Sthlm 1886—90. Fol. 72 pl-bl, 58 s. — [CG Klingspor,] Ur en krigares minne. Nyköping 1893. 44 s. [Ur Södermanlands läns tidning.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Kabinettet för utrikes brev-växken, konc 1888, vol 3: Ensk personer: 28 juni, vol 5: Sv myndigheter: juni (förslag) o skr till UD från ensk personer, vol 17:5 maj 1888 (alla ang tillämnad ansökan hos preussiska Herolds Amt om fastställelse å adoptionen; jfr K:s egen formulering i Sveriges ridderskaps o adels vapenbok, 1890, Text s 17).

Bortgångne samtida (Alleh 27 juni 1903); B Hildebrand, C A K (SMoK); H Hilde-brand, Heraldiska studier, 2: Landskapens vapen (Antiqvarisk tidskr för Sverige 1887, 9: 1, s 58 ff); A Lewenhaupt, Adelsvapnen o den sv heraldiken (Sveriges riddarhus, 1926), s 508, 512 f; G G U Scheffer, Sv vapenbok för landskap, län o städer (1967), s 14; dens, Restaurering av vapensköldar i Tallins domkyrka (Arte et Marte 1970, s 1 f); dens, Nye kommunevåpen i Norden, Sverige (Heraldisk tidsskr 1972; 3:26), s 287. — Carlander, 4: 1, s 160—165; G Forsstrand, Mina herrgårdsminnen (1928); B Hildebrand, Handbok i släkt- o personforskn, 1 (1961), s 278. — Upplysn:ar av major Jan K, Täby.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Arvid Klingspor, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11613, Svenskt biografiskt lexikon (art av C G U Scheffer), hämtad 2024-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11613
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Arvid Klingspor, urn:sbl:11613, Svenskt biografiskt lexikon (art av C G U Scheffer), hämtad 2024-11-16.