Philip O L Klingspor

Född:1845-09-23 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län
Död:1924-01-12 – Stockholms stad (Örtomta församling, Östergötlands län)

Riksdagsledamot, Arméofficer, Landstingspolitiker, Lanthushållare


Band 21 (1975-1977), sida 335.

Meriter

3 Klingspor, Philip Otto Leonard, sonsons son till K 1, f 23 sept 1845 i Norrköping, d 12 jan 1924 i Sthlm (enl db för Örtomta, Ög). Föräldrar: godsäg greve Otto K o Mathilda Ulrica Maria Montgomery. Kadett vid krigsakad på Karlberg 19 maj 62, utex 20 febr 67, underlöjtn vid livreg:s husarkår 8 mars 67, vid 1:a livgrenadjärreg 21 febr 68, löjtn 1 maj 74, ordonnansoff vid 2:a militär-distns stab 10 juli 79—82, led av Östergötlands läns hushålln:sällsk 80 (i förvaltn:utsk 80—04), v ordf där 02—22, löjtn i reg:s reserv 5 maj 82, led av Östergötlands läns landsting 85—98 o 00—22 (v ordf 98 o 00— 12, ordf 13—18), kapten i reserven 18 aug 86, avsked 22 dec 86, led av FK 87—19 (led av tillf utsk 87B, av särsk utsk 89—92 o 18, av lagutsk 90—92, av bevilln:utsk 93— 96, av statsutsk 97—03 o 05—14B, av särsk utsk nr 1 04 o 17—18, v ordf där 18), av läroverkskomm maj 99-dec 02, hovmarskalk 30 nov 01, led av komm rör läkardistrikten juni 04—07, av löneregleringskomm april 07—okt 17, ordf i komm rör lönereglering för lotsverket okt 12—mars 13, ordf i Östgöta hypoteksfören 14—23. — LLA 02.

G 22 aug 71 på Stråisnäs, Åsbo, Ög, m Ida Maria Sjögreen, f 9 jan 49 på Bruzaholm, Edshult, Jönk, d 24 febr 21 i Sthlm (enl db för Örtomta), dtr till bergmästaren Christian Magnus August S o Helena Elisabet Dorotea Waller.

Biografi

Philip K ärvde fideikommisset Grönlund i Östergötland, o jordbruket var hans huvudintresse redan under officerstiden. Han köpte flera egendomar, av vilka den viktigaste var det 1880 förvärvade Ekenäs i Örtomta, där han senare bosatte sig. Han hade då redan gjort sig bemärkt som framsynt o praktisk lanthushållare o blev s å medlem av Östergötlands läns hushållningssällskap. 82 lämnade han den aktiva officersbanan o övergick i reserven. Därmed fick han mera tid över för sitt tidigt väckta intresse för politisk verksamhet, vilket ledde till att han 85 blev ledamot av landstinget. Året därpå tog han som nyutnämnd kapten avsked ur armén o ägnade sig sedan helt åt jordbruket o politiken.

K intog omedelbart en respekterad ställning i landstinget, o då tullstriderna intensifierades utsågs han 86 i egenskap av protektionist till ledamot av FK. Han tillhörde där majoritetspartiets moderata grupp, betraktades som "tystlåten o försynt" (Tingsten), var föga framträdande som motionär o gjorde inga märkliga uttalanden i de större politiska debatterna men blev genom sina erfarenheter under många riksdagsår av betydelse för kontinuiteten i kammarens arbete. Han var allmänt uppskattad för sitt balanserade omdöme o för en saklighet o grundlighet som uteslöt förhastade avgöranden. Därför anlitades han flitigt o gjorde betydande insatser i olika utredningar o i utskotten, framför allt i statsutskottet.

Viktiga frågor borde enligt K gärna uppskjutas från ett år till ett annat innan beslut fattades, så "att man fått se dem från flera sidor". Själv hyste han som sitt parti ursprungligen betänkligheter mot en utjämning av den kommunala rösträtten, men i maj 00 anslöt han sig till lagutskottets sammanjämkningsförslag. Vid rösträttsdiskussionerna 04 hörde han till dem som var för en sammankoppling mellan skatte- o rösträttsfrågorna; han stod då också bland undertecknarna av en motion av Christian Lundeberg angående grundlagsändring av valrätten till AK. Sin mesta tid som riksdagsman ägnade dock K åt frågor rörande statliga tjänster o löner, vilka han hade stor erfarenhet av såsom ledamot 07—17 av den 02 tillsatta stora löneregleringskommittén. Bland hans övriga insatser förtjänar nämnas hans arbete för läroverkens ombildning i läroverkskommittén 99—02 o i läroverksutskottet 04. Han intresserade sig också bl a för jordbruks- o skogsvårdsfrågor — i samband därmed försvarade han fideikommissens existens — liksom för kommunikationsärenden. Han hörde t ex 98 till den minoritet i statsutskottet som yrkade bifall till Ofotenprojektet under hänvisning till järnvägens betydelse för Norrlands kultivering. Däremot var han 08 emot att staten skulle förvärva Strömsholms kanal. Av särskild betydelse blev hans plädering 07 för inrättande av en vattenfallskommission, vilket senare ledde till vattenfallsstyrelsens tillkomst.

K deltog i Allmänna valmansförbundets konstituerande möte 04 o hörde där till dem som var för rösträttsfrågans upptagande på partiprogrammet. Han anslöt sig 12 till den grupp som röstade på Lars Åkerhielm mot Ernst Trygger som nationella partiets ledare.

Författare

Ragnar Amenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s arkiv på Hellekis. Brev från RA o UUB.

Källor och litteratur

Källor litt: S Hadenius, Fosterländsk unionspolitik (1964); H Hamilton, Dagböcker 1911—16 (1955); A Kugelberg, K första livgrenadjärreg:s hist, 5 (1930); V Millqvist, Sv riksdagskal 1903, 1909 (1903, 1909); V Petersson, Östgöta hypoteksförening 1845— 1945 (1945); Riksdagens prot m bih 1887— 1919; S Runestam, Förstakammarhögern o rösträttsfrågan 1900—1907 (1966); H Schött, Östergötlands läns hushålln:sällsk:s hist, 1—2 (1913—14); dens, Östergötlands läns landsting 1863—1912 (1921); L Tingsten, Hågkomster (1938); A Wåhlstrand, Allm val-mansförb:s tillkomst (1946); Östergötlands läns landsting 1863—1962. Porträttgall, ed S G Thulin (1962). — Nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Philip O L Klingspor, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11619, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11619
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Philip O L Klingspor, urn:sbl:11619, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se