Biografi

Klintberg (af Klintberg), släkt, härstammande från hejderidaren (kronojägaren) Sven Pålsson (d 1743, 55 år gammal) i Lavröd, Bosarp, Malm, vars son kontraktsprosten Paul K:s (1723—84) i Härslöv, Malm, söner kallade sig Klinteberg o adlades med namnet af Klinteberg (s 359).

Paul K:s bror Jacob K (1737—98) kom genom sitt äktenskap i besittning av ett färgeri i Gävle o var far till färgerifabrikören o rådmannen Gustaf K (1774—1844) i Gävle. Dennes Son rektor Anders Gustaf K (1816—84) i Gävle var far till rådmannen Carl Theodor K (1853—1928) i Sthlm.

Gustaf K:s äldre bror Carl Peter K (1767—1826) blev auskultant i kommerskollegium 1788 o befordrades där till sekreterare 1802, assessor 1808 o kommerseråd över stat 1813. Vid 1815 års riksdag blev Carl K sekreterare i det särskilda utskott som skulle föreslå åtgärder mot det finansiella nödläget. 1817 blev han statssekreterare i handels- o finansexpeditionen. K adlades 1821 (adelsbrevet antedaterat 1820) enligt RF § 37 o blev 1824 president i kommerskollegium (tf från 1821) samt var ledamot av flera kommittéer. Han var "känd för flit o arbetsamhet" (Carlquist) o ej utan begåvning (HE Charlotta), men hans samarbete med Karl XIV Johan försvårades av brister i hans förmåga att tala franska (Ulfsparre). Brev till honom finns bland Kanslitjänstemäns koncept o mottagna skrivelser, RA. Hans son Wilhelm August K (1802— 58) tillhörde kretsen kring C J L Almqvist i Manhemsförbundet o hade även förbindelse med fosforisterna. Wilhelm K blev 1820 sinnesrubbad, vilket misstänktes bero på hans vänners överspända idéer. Detta föranledde Almqvist att i självförsvar s å publicera Handlingar till upplysning i Manhemsförbundets historia. K:s öde har också ansetts gå igen i Almqvists Amorina. Hans äldre bror prosten Carl Ferdinand af K (1797—1842) i Fasterna, Sth, var far till amiralen August Fredrik Hjalmar K (se nedan). Äldre bror till denne var revisorn Ludvig Ferdinand af K (1833—1908). Ferdinand af K var ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1894—1906 o umgängesvän med Viktor Rydberg. Hans dotter Gertrud Matilda Katarina af K (1866—1927) var lärarinna 1885—92 o föreståndarinna för S Scholanders fotografiska magasin i Sthlm 1894—1901 samt för Föreningens för välgörenhetens ordnande slöjdavdelning 1905— 23. Gertrud af K var bl a ledamot av Sthlms fattigvårdsnämnd 1908—20 o 1921—27 (vice ordf 1925—27) o av Sthlms arbetslöshetskomm 1914—22 o 1923—27, ordf i pensionsnämnden i Sthlms andra distrikt från 1914 o ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1920—23. Hennes bror kapten Carl Ferdinand af K (1873—1939) var g m pianisten Katarina Märta Elisabeth af K, f Westerberg (1880—1940), som blev LMA 1928. Son till Carl o Märta af K är generalmajor Gunnar af K (f 1902). Dennes farbror o svärfar advokat Bengt Hjalmar Axel af K (1880—1957) var far till VD i Sv petroleum institutet Rolf af K (f 1912) o chefsrådmannen o tf ordf i koncessionsnämnden för miljöskydd Lennart af K (f 1915), av vilka den förre är far till intendenten o författaren Bengt af K (f 1938).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Kammarexpeditionens koncept 1821: V—VI (509) o registratur jan— juni 1821, p 1121 ff, RA; Biographica minora, LUB.

J A Almquist, Sthlms stads brandförsäkringskontor 1746—1921 (1921); P G An-dreen, Carl David Skogman (1947), s 17, 24, 26; dens, Politik o finansväsen, 1 (1958); [J Asproth,] Sthlms stadsfullmäktige 1913—38 (1938); [V Beckman,] 30 kusiner o 65 syss-lingar. Eget hus vid sjön för varje släktgren, av Vanni (DN 1 aug 1960); A Bergstrand, Songes (1953); G Carlquist, Landshöfdingen Gustaf Wathier Hamilton o hans ant:ar från Karl Johanstiden (1921); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700—1865 (1949); H E Charlottas dagbok, 9 (1942); S G Dahl, Läroverks-matr för år 1874 (1875); dens, d:o 1885 (1886); N Englund, Hantverkarsläkter i Gefle på 1700-talet (1932); O I Fåhraus, Skildringar ur det offentliga lifvet (1880), s 1 f, 7; S Gerentz, Kommerskoll o näringslivet (1951); H Gull-berg, Justitiematr 1914 (1914); Gävlebor genom tre sekler (1963); G Heckscher, Konung o statsråd i 1809 års författning (1933); W Hedberg o L Arosenius, Sv kvinnor från skilda verksamhetsområden (1914); G Hedin, Manhemsförbundet (1928); E Henning, Skalden "Fjalar" som lärare (Hågk o livsintr, 2, 1922), s 127; G Holmgren, Hemmet med de öppna dörrarna (Hågk o livsintr, 20, 1939), s 178 ff; T T:son Höjer, Carl XIV Johan, 2—3 (1943—60); Kommerskoll; R Liljedahl, Kansliet från 1789 intill departementalrefor-men (K M:ts kanslis hist, 1, 1935); S Lindroth, VA:s hist 1739—1818, 2 (1967); Lunds hm, 2: 7 (1959), s 473 ff; N S Lundström, Sv kvinnor i offentlig verksamhet (1924); V Millqvist, Sthlms stadsfullm 1863—1913 (Minnesskr 1913); Norlind; H Olsson, CJL Almquist före Törnrosens Bok (1927); dens, Nationell göticism o religiös mystik (V Söderberg m fl, Johan August Hazelius, 1936); dens, Carl Jonas Love Almquist till 1836 (1937); HA Olsson, Ministerstyrelse- o kollegialprinciperna i sv reformdiskussion 1812— 40 (1934); G Qvist, Kvinnofrågan i Sverige 1809—46 (1960); H Reuterdahls memoarer (1920); V Rydbergs brev, 1—3 (1923—26); C Sjöström, Skånska nationen (1897); SMoK; Sohlman; SPG; StRR; Sv förfdex, 4—6 (1963—75); P Hj Söderbaum, I skola o på gymnasium i Gävle 1851—58 (Hågk o livsintr, 3, 1923), s 33 f; G Thimon, Matr över Gästrike—Hälsinge nation i Uppsala 1811—1961 (1963); R Tomson, Etik o politik, 1—3 (1962—64); HG Trolle-Wacht-meister, Ant:ar o minnen, 2 (1889); G Ulf-sparre, Från Karl XIV Johans dagar (1907); Uppsala hm, 1 (1842).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Klintberg, Klintberg af, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11634, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11634
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Klintberg, Klintberg af, släkter, urn:sbl:11634, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.