Biografi

af Klinteberg, släkt, härstammande från kontraktsprosten Paul Klintberg (s 356) i Härslöv, Malm, vars söner överstelöjtnanten Fredric Ludvig Klinteberg (se nedan) o lagmännen Wilhelm Klinteberg (1759—1829) o Svante (enl fdb Sven) Klinteberg (1761—1845) adlades med namnet af K, de båda förstnämnda 1807 o den sistnämnde 1809.

Wilhelm af K var häradshövding i Lane, Tunge, Stångenäs, Sörbygden o Sotenäs (sedermera Sunnervikens domsaga), Göt, 1798—1805 o i Allbo, Kinnevalds o Norrvidinge (sedermera Mellersta o Västra Värends domsagor), Kron, 1805—12. Han var 1806—07 ledamot av den kommitté som vid införandet av sv lag i Pommern skulle genomse o bearbeta den efter tyska förhållanden. 1808 sändes af K till Gotland för att för justitiekanslersämbetets räkning undersöka, om ämbetsmän eller andra svikit sin trohetsplikt i samband med den kortvariga ryska ockupationen av ön. 1809 blev han justitieråd men avsade sig redan efter 11/2 månad (Wedberg), då lönen blev lägre än som utlovats (Halling). Som tf justitiekansler var af K 1810 närvarande vid de första dagarnas förhör med de efter mordet på Axel v Fersen anhållna o tog initiativ till infordrande av rapporter från dem som morddagen haft att vaka över ordningen i Sthlm. Den befälhavande generaladjutanten i staden generalmajor I L Silfversparres ofullständiga rapport föranledde af K, som i annat sammanhang 1809 deklarerat "fiat justitia et pereat mundus" (må rättvisa ske, även om världen går under; Malmström; Wedberg), att infordra närmare förklaring. Silfversparre undandrog sig emellertid — trots förnyade aktioner från af K — detta med hjälp av Karl XIII o kronprins Karl Johan. De avlägsnade 1811 af K från justitiekanslersämbetet genom att förordna honom som landshövding, först i Halland o kort därpå i Malmöhus län, vars föregående landshövding ej ansågs ha varit situationen vuxen under försommarens upplopp. Som ordinarie landshövding i sistnämnda län från 1812 var han mångsidigt o energiskt verksam; "Större arbete har säkert ingen landshövding nedlagt på sitt ämbete" (Halling). Han styrde länet med patriarkalisk myndighet o lär ha blivit känd för att han "i sina kansliförhör lät prygla bönder som slavar" (Ahnfelt). Han blev 1815 friherre enligt RF § 37 o fick 1818 presidents n h o v. Brev från af K finns bl a i RA (104 brev till G F Wirsén), KB (65 brev till L v Engeström) o LUB (91 brev till J De la Gardie).

Hans son Göran Fredrik af K (1796—1867) deltog i fälttågen i Tyskland 1813 o Norge 1814, blev kammarherre 1825 o överstelöjtnant 1855 samt bodde länge i Karlskrona. Fredrik af K var far till hovrättsrådet Fredrik af K (1852—1922) i Sthlm. Dennes äldste farbror, friherre Andreas Magnus af K (1788—1860) på Örsholm i Ör, Kron, var till sin död häradshövding i Allbo, Kinnevald o Norrvidinge efter sin far o fick lagmans n h o v 1825. Magnus af K var far till överste Knut Alfred af K (1834—1905) på Örsholm, som var farfar till f d generalkonsuln o översten för Västerbottens regemente Wilhelm af K (f 1901). Brorson till Knut af K var den i Argentina, Burma o Singapore verksamme ingenjören Svante Edvard af K (1868—1917). Från en kusin till Svante af K härstammar en i USA bosatt gren av släkten.

Författare

Källor och litteratur

Biographica, RA; O R Landelius utlandssv saml: Asien, Sydamerika o USA, SBL:s dep i RA; avskr:er ang den ryska invasionen på Gotland 1808, Gotlands länsbibl, Visby.

PG Ahnfelt, Studentminnen, 2 (1857), s 13, 117, 253; N Alexanderson, Justitieombudsmannen (Sveriges riksdag, 2: 16, 1935), s 52 f, 62; Anjou; Car, Släktklenoder berättar historia (Sydsv dagbl Snällposten 27 dec 1949); HE Charlottas dagbok, 8 (1939); L Dalgren, Sverige o Pommern 1792—1806 (1914), s 131; L v Engeström, Minnen o an-t:ar, 2 (1876); [L Feuk,] Hist skizzer o silhouetter från Carlskrona, af Larifari (1883); A Gullander, Åminnelse-tal öfver . . . Wilh af K (1829); G Hafström, Justitiekanslern o Fersenska mordet (Festskr tillägn . . . Birger Ekeberg, 1950); C Chr Halling, Minnen (Samkar utg för De skånska landskapens hist o arkeolog fören, 7, 1878, tr 1877), särsk s II, 101—05, 111, 135; C Hulthander, Biogr ant: ar från Carlberg 1792—1892 (1892); Lags o doms; S A Lindbask, Fra Karl Johans hof. Indberetninger til Frederik VI af officeren Jo-seph Abrahamson (PHT 1913); Å Malmström, Till frågan om villkor vid fastighetsköp, 1 (1932), s 85, 92 f; F W Morén, 1792—1862 (Ystads hist, 2, 1953); G Qvist, Kvinnofrågan i Sverige 1809—46 (1960); C Sjöström, Skånska nationen före afdelningar-nes tid (1897); SMoK; SPG; C Sprinchorn, Malmöhus läns hushålln:sällskaps hist (1922), s 1, 4, 29, 32, 40 f; N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776—1850 (1950); E Sundberg, Ätten Cronsioe-Sjöcrona (1940); G Utterström, Jordbrukets arbetare (1957), 1, s 181 f, 210, 539, 2, s 277, 280, 334; B Wedberg, Konungens högsta domstol 1809—44 (1940), s 8 f, 13 f, 346—50; P G Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929); dens, Örsholm (Norra Allbo hembygdsfören: Å 1932—33), s 103 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Klinteberg, af, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11640, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11640
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Klinteberg, af, släkt, urn:sbl:11640, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-12.