Meriter

af Klinteberg (före adl Klinteberg), Fredric Ludvig, f 21 april 1760 i Härslöv, Malm, d 10 dec 1812 i Karlskrona, Amiralitetsförs. Föräldrar: kontraktsprosten Paul Klintberg o Anna Maria Faxe. Inskr vid LU 9 nov 69, elev vid örlogsflottans skeppsvarv i Karlskrona 77, eo underskeppsbyggmästare där 13 juni 86, underskeppsbyggmästare 9 dec 90, skeppsbyggmästare 11 nov 93, kapten vid flottornas konstruktionskår 27 nov 93, major där 2 jan 95, överstelöjtn 2 maj 04, chef för konstruktionsdep vid örlogsvarvet i Karlskrona 28 juli 04, adl 6 febr 07. — LKrVA 04, LÖS 09.

G 27 febr 07 i Karlskrona, Ty, m grev Ulrica Horn, dp 15 juni 76 där, Amiralitetsförs, d 24 febr 54 där, ibid, dtr till överstelöjtn greve Baltzar Filip H o Gustafva Regina Gersdorff.

Biografi

Då K 1777 antogs som elev vid Karlskrona örlogsvarv, befann sig skeppsbyggeriet i en av sina stora brytningstider. F H af Chapman hade 68 publicerat sitt epokgörande arbete Architectura Navalis Mercatoria, 75 följt av Tractat om skeppsbyggeriet tillika med Förklaring och bevis öfver Architectura Navalis Mercatoria. Chapman hade funnit vissa matematiska samband inom centrala delar av skeppsbyggeriet. Skeppsbyggnadskonsten utvecklades genom hans insatser väsentligt i riktning mot skeppsbyggnadsvetenskapen. En av förutsättningarna för att kunna följa med i utvecklingen var att ha avancerade matematiska kunskaper. K insåg detta o vistades 79—82 vid LU för högre matematiska studier. När han återvände till Karlskrona, pågick där ett hektiskt arbete. Under Chapmans ledning byggdes 82—85 tio linjeskepp o tio fregatter. K uppges redan nu ha fått utföra arbeten under Chapmans direkta ledning o åtnjutit hans undervisning.

Ett för K hedrande uppdrag avslutades 86, då han framlade ritningar över kungafartygen, skonerten Amphion o jakten Amadis (ritningarna skänktes av Gustav III till kungen av Neapel). De äldsta ritningar som påträffats med K:s signering härrör från tiden för ryska kriget 88—90. Chapman konstruerade då några nya fartyg för arméns flotta. Sålunda fick ritningar till ett rekognosceringsfartyg o ett chefsfartyg k stadfästelse 89. Konstruktions- o tackelritningarna hade upprättats av K. Från denna tid stammar också rent självständiga arbeten av honom. Han gjorde 89 tackelritningar till en skonert o till kutterbriggarna Husar o Dragon. S å vann han Patriotiska sällskapets stora pris på 30 dukater för en tävlingsskrift om bästa sättet att inreda ostindiefarare till krigsfartyg, vilken publicerades 90 i Ny Journal uti hushållningen.

I början på 90-talet var K nära medhjälpare till Chapman, när det gällde arbeten på ett antal linjeskepp med varierande antal kanoner. Projekten stadfästes av hertig Karl men kom inte att utföras. Konstruk-tionsritningama bär K:s signatur. 94 var K upptagen med att biträda Chapman i dennes forskningar om problemet kroppars motstånd i vatten. Även släpförsök med modeller gjordes. Ansträngningarna mynnade ut i att Chapman ingav en skrift i ämnet till VA tr 95. Under denna tid utförde K också en del självständiga arbeten. En ritning till en debarkeringsslup 91, ritningar med tillhörande beräkningar för ett hästtransportfartyg 92 o ett vaktskepp för staden Landskrona 93.

95—01 var K i Turkiet som ledare för en grupp sv officerare, som arbetade i konkurrens med en där samtidigt verksam fransk delegation. När K reste hem trött av stridigheter, kunde han blicka tillbaka på ett väl förrättat värv. Han hade spelat en ledande roll vid byggandet av ett 74-kanonskepp, en fregatt o två å tre korvetter. Arbetena på ett 110-kanonskepp avbröts dock bryskt av turkarna, då tre eller fyra bogspant återstod att resa. Väl hemkommen sändes K snart ut på en expedition 02—03, nu till Danmark, Holland o Frankrike, där ett flertal skeppsvarv besöktes.

K:s tid som chef för konstruktionsdepartementet vid örlogsvarvet i Karlskrona inföll under en period av stagnation i fråga om större fartygsbyggen. Ombyggnader o andra förbättringar av större fartyg utfördes dock. Särskilt tycks han ha engagerat sig i linjeskeppet Wasas förändring till dubbel fregatt. Ett flertal ritningar av K från 09 beträffande denna förändring är bevarade. Ritningarna stadfästes av Karl XIII. K upprättade också tackelritningar för briggarna Delfin 01, Vänta litet 03 o Falk eller Den önskade freden 04. Även till ett lastfartyg, Laxen, har K ritat tacklaget (06). 08—09 förfärdigade K ritningar till två lustfartyg för kungen o drottningen. En konstruktionsritning 10 till en armerad skärgårdsskonert tycks vara K:s sista större arbete. Hans namn återfinnes på ett flertal ritningar till kanonslupar, barkasser o jollar.

Författare

Lennart Rosell

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Försök till svar på den i Stockholms Posten n:o 199 d. 27 aug. 1788 framställte fråga: Hvilket är det lämpeligaste och minst kostsamma sätt till de svenske nu brukelige Ost-Indiefarares inredande till krigsbruk? [anon] (Ny journal uti hushållningen, 1790, Sthlm, s 5—16).-

Källor och litteratur

Källor o litt: Turcica vol 88, 89 o 104, Be-skickn:s i Konstantinopel arkiv: huvudser vol 86, 87 o 90, RA; Kungl brev 1793—1816, anciennitetsrullor 1793—1863 o ink handhar 1800—12 i Förvaltn:ens av sjöärendena arkiv : konstruktionskontoret—mariningenjörs-kontoret; rulla på flottans konstruktionskår 1805 i Generaladjutantens för flottan arkiv 1798—1840, K:s ritn:ar ingående i saml Marinens ritn:ar (omslag nr 4, 5, 63, 64, 65, 69, 82, 86, 94, 101, 104, 105, 107 o 171), beräknar av K i ser Icke inordnade accessioner (acc nr 56/1968), KrA; Chapmanarkivet (med några av K:s ritn:ar o handhar), Statens sjöhist mus, Sthlm.

T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); [E Holmberg,] K Örlogsmannasällsk 1771—1921 (1921); S Sjöbohm, biogr i KrVAH 1811—15 (1817).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredric Ludvig Klinteberg, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11641, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Rosell), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11641
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredric Ludvig Klinteberg, af, urn:sbl:11641, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Rosell), hämtad 2024-04-16.