Biografi

Klockhoff, släkt, härstammande från kh Johannes (Hans; ej Hampus) Claudii Klockhovius (d 1684) i Lit, Jämtl, vilken uppges (Tunæus) ha varit född i Mecklenburg o studerat i Khvn samt fått sin tjänst redan innan Jämtland blev svenskt. Hans son komminister Olof K (d 1700, 60 år gammal) i Ragunda, Jämtl, var far till kh Magnus K (d 1746, 66 år gammal) i Skön, Vnl, o morfar till häradsdomaren o rdgm men Olof Jonsson i Arklo, Indal, Vnl. Olof K:s bror komminister Per K (1647—1715) i Lit var i äktenskap med en dotter till släkten Hofverbergs (bd 19) äldste säkert kände stamfar far till postmästaren på Frösön, Jämtl, Hans K (1674—1741, ej 1737), som efterträddes av sin son Salomon K (1715—50). Dennes äldre bror kaplanen Olof K (1709—63) i Eskilsäter, Värml, var far till kh Lars K (1743—1810) i Silbodal, Värml.

Hans K:s bror länsmannen Olof K (1687—1760) i Hov på Frösön var far till komminister Peter K (1715—58) i Helgum, Vnl. Dennes son komminister Olof K (1748—1820) i Nordmaling, Vb, hade en dotter som i äktenskap med postmästaren Hans Christoffer Horney blev stammor för släkten Horneys norrländska gren (bd 19). Hans son kh Jonas K (1787—1851) i Mo, Vnl, var far till brukspredikanten, sedermera disponenten vid Ytterstfors sågverk i Byske, Vb, Olof Daniel K (1812—99), vars son var docenten Daniel K (se nedan).

Olof Daniel K:s bror förste lantmätaren Jonas K (1819—86) i Teg, Teg, Vb, var farfar till kammarrådet Axel Jonas Julius K (1877—1935). Axel K blev känd som medlem av den aktivistiska sammanslutning, som gick under namnet "Palmstiernska klubben", under första världskriget o genom sitt stora verk Danviks hospital. Dess rättsliga ställning, 1—2 (1935).

Olof Daniel och Jonas K:s bror kontraktsprosten Per Magnus K (1815—74) i Mo var far till Oskar K (1850—1929). Denne blev 1877 fil dr o docent i Uppsala på en avhandling om Partalopa saga o 1884 lektor i historia o modersmålet i Sundsvall samt var 1891 (tilltr 1892) — 1916 lektor i modersmålet o filosofi i Linköping. Bland hans övriga skrifter kan nämnas Studier öfver Piöreks saga af Bern (1880) o Studier öfver Eufemiavisorna (1881). 1903—12 var K utgivare av den då nygrundade tidskriften Meddelanden från Östergötlands fornminnesförening. Sonson till honom är överläkaren för audiologiska avdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala docent Ingmar K (f 1923).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Tunsei prästkrönika, p 200, HLA; O C Alströms Biogr ant:ar om norrländska slägter, Jämtlands läns bibi, Östersund; Gottfrid Hintzes ant:ar om personer med namnen K o Klockow, Genealog fören :s arkiv, Sthlm.

H Bengtson, Ur K:arnas krönika (Foravårdaren, 2, 1927); T Bylund, Jämtlänningar o härjedalingar vid Härnösands gymnasium under 200 år, 1 (Jämten 1966), 5 (ibid 1970); Ekstrand; K Fahlgren, Skellefteå stads hist (1945); T Gihl, 1914—19 (Den sv utrikespolitikens hist, 4, 1951); Grape; A A:son Hulphers, Saml:ar til en Beskrifning öfwer Norrland, 2 (1775; omtr 1912): Kort utdrag af . . . H J Tunaei Herda-minne, s 19; Härnösands hm; N Jacobsson, Trettio år som lektor o domkapitelsledamot (Hågk o livsintr 25, 1945); Jämtlands o Härjedalens hist, 2—4 (1945—62); Karlstads hm, 4 (1970); K Kilbom, I hemligt uppdrag (1954); O Klockhoff, Några spridda barn- o ungdomsminnen (Hågk o livsintr 7, 1926); E Kölgren o CG Tengström, Läroverks- o seminarie-matr 1914—15 (1915); C Lindhagens memoarer, 1 (1936), s 56 f; E Modin o EN Söderberg, Matr öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595—1889 (1889); L Mårtensson, Förteckn över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1710—1800 (1937), s 102, 110, 127; JE Nilsson, Tiden 1862—88 (Sundsvalls hist, 5, 1943), s 306; E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); dens, Orostid, 1—2 (1952— 53); SMoK; Sv läkare (1959); Sv släktkal, 7 (1919); E Westerlund, Den äldre Byskein-dustriens hist (Byske socken, 1958), s 189 f; H Wichman, Örnsköldsviks hist 1842—1942 (1943).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Klockhoff, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11643, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-07-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11643
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Klockhoff, släkter, urn:sbl:11643, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-07-27.