Biografi

Knorring, von Knorring, släkt, ursprungligen från Eichsfeld i Thüringen, där den på 1100-talet uppträder under namnen von Rusteberg o von Uder — efter olika gods — o från 1264 kan beläggas med namnet Knorr, I Tyskland utslocknade släkten von Knorr på manssidan 1847, men namnet upptogs av den siste manlige släktmedlemmens svärsöner i kombinationerna von Hanstein-Knorr o von Wintzingerode-Knorr.

Från 1441 förekommer personer med namnet Knorre som ordensvasaller i Kurland, där de i varje fall från 1501 fört samma vapen — en dryckesbägare med två handtag — som sina namnar i Thüringen. Till denna kurländska gren hörde den i Estland besuttne Franz Knorr (levde 1586), vars son Georg (ej Georg Johan) K (d 1649) gick i sv krigstjänst. Han blev tillfångatagen i Livland 1626 o befordrades 44 till överste för Nylands regemente. Vid stormningen av Prag sommaren 1648 tog han kyrkokassan o en helgonbild från Strachovklostret men var dödligt sårad o avled på nyåret. Hans son kapten (ej major) Casper Fredrik K (d 1667) på Tervalampi i Vichtis, Nylands län, hade två söner, som naturaliserades som sv adelsmän 1672. Den äldres ättlingar bodde mestadels i Finland, o grenen dog i Sverige ut på manssidan 1876. Flera medlemmar flyttade till Ryssland, där två blev generalmajorer 1883 resp 1894.

Casper Fredrik K:s yngre son, överste Jöran Johan v K (K 1), blev sv friherre 1720. Dennes son kammarherre Wilhelm Henrik v K (1692—1763) blev i äktenskap med en dotter till presidenten Carl Gustaf Frölich (bd 16) stamfar för en släktgren, som i fyra generationer ägde herrgården Harbonäs i Harbo, Vm, o utdog med det sthlmska gatuoriginalet Anton Reinhold Fredrik v K (1809—82). Wilhelm Henrik v K:s äldre bror Jöran Albert Anton v K (1691—1766) på Strömsberg i Ljungarum, Jönk, blev 1733 lagman i Älvsborgs läns lagsaga o var 1749—50 efter dess sammanslagning med Skaraborgs läns lagsaga lagman i hela Västergötland. Denne Jöran v K var 1743 ledamot av den ständerkommission, som dömde C E Lewenhaupt o H M v Buddenbrock (bd 6) till döden. Han blev känd som anhängare av den danske kronprinsens kandidatur inför tronföljarvalet s å. En av honom författad utförlig, men i vissa avseenden felaktig, genealogi över ätten v K finns i UUB (X 16; jfr Möller, s 70—74). Hans son kammarherre Isak v K (1723—98) på Redberga i Märka, Skar, ådrog sig vid riksdagen 1760—62 borgarståndets förbittring genom en skarp granskning av borgmästare O Renhorns försvar av de med anledning av Pommerska kriget anklagade hattråden o genom ett yrkande i bevillningsfrågan. Dennes son Anton v K (1766—1834) deltog i finska kriget 1788 o kriget i Pommern 1805—07 samt befordrades 1805 till överstelöjtnant. Under återtåget från Norge 1808 blev han med sin bataljon överrumplad o lurad att kapitulera vid Prästebakke nära bohuslänsgränsen, varför han 1809 av generalkrigsrätten dömdes till sex månaders suspension o ersättande av två förlorade bergskanoner, vilket straff K M:t 1810 mildrade till två månaders suspension. Handlingar om honom har från hans sätesgård Börstorp i Enåsa, Skar, kommit till UUB. Hans bror Gustaf v K (1772—1823), som blev sårad i striden vid Rosslau i Tyskland 1813, deltog även i kriget i Norge 1814 o fick överstes avsked 1819. Han var även verksam som tecknare o etsare. En tredje broder, major Wilhelm v K (1774—1852), var miniatyrmålare. Deras kusinbarn Sebastian Carl v K (1789—1858), som deltog i fälttågen mot Norge 1808—09 o 1814, blev 1845 överste för Skaraborgs regemente, som han anförde vid kommenderingen till Fyn 1848. Han var gift med författarinnan Sophie Margareta v K, f Zelow (K 3). Kusin till honom var Vollrath v K (1803—82), som var delägare i Älvestorps järnbruk i Grythyttan, Ör, o 1851—70 styresman för Loka hälsobrunn i samma sn samt 1870 fick hovmarskalks titel. Dennes brorson arrendatorn Axel Ivan v K (1850—1930) på Skiringe i Mellösa, Söd, var rdgm i AK 1894—1902 o ordf i Södermanlands läns landsting 1917—24. Som rdgm blev Ivan v K mest känd genom att han 1902 motionerade om rösträtt för jordtorparna o om att större municipalsamhällen o köpingar skulle tillsammans med städer bilda valkretsar, som ej skulle få större relativ valrätt än lantvalkretsarna. Han har karakteriserats som en av "de mest dugande bland Lantmannapartiets yngre medlemmar" (AK inför valen år 1902). Med honom utdog släktens friherrliga gren på manssidan.

Enligt en obestyrkt uppgift från 1669 o något yngre antavlor var den ovannämnde Franz Knorr bror till Johann Knorr (levde 1584), som 1563 var dansk amtman på ön Moon vid Ösel o 1566 kallas K. Dennes sonson Frantz Knorringh (d omkr 1680) gick i sv krigstjänst 1616, deltog i trettioåriga kriget, blev överste 1647 o var kommendant i Narva 1661—71. Han var farfar till översten för Björneborgs regemente Henrik Johan v K (1683—1752), vars söner sedermera majorerna Frans Henrik v K (1712— 84) o Carl Reinhold v K (1717—93) naturaliserades som sv adelsmän 1756. Den förre var far till krigsrådet Carl Fredrik v K (K 2) o till överstarna Henrik Gustaf v K (1753—1833) o Berndt Ulrik v K (1768—1832). Handlingar ur den sistnämndes arkiv finns i KrA. Han var far till skriftställaren överstelöjtnant Eric Oscar v K (K 4). Carl Reinhold v K:s ättlingar har mestadels bott i Finland o Ryssland, men en av dem har flyttat till Sverige, o han och hans söner är numera de enda manliga representanterna för släkten v K på sv riddarhuset.

Frantz Knorringhs bror major Heinrich K (d 1679), som var M G De la Gardies ståthållare på Hapsal i Estland, hade många (K 2) o till överstama Henrik Gustaf v K 1685), deltog bl a i Henrik Horns (bd 19) tåg till Ostpreussen 1678—79. En annan son, överstelöjtnanten o kommendanten i Nyen, lantmarskalken i Ingermanland Frans v K (f 1694), som var morfar till den ovannämnde Henrik Johan v K, blev stamfar för en i Gästrikland o Uppland på manssidan till 1775 fortlevande ointroducerad släktgren (Möller, s 34 f). Brorson till Frans v K och Gustaf K var Frans Gustaf v K, som efter långvarig utländsk krigstjänst i Frankrike o Spanien blev sv generaladjutant 1703, tillfångatogs vid Lesna 1708 o dog i fångenskap i Kostroma 1718. Hans farbror regementskvartermästaren Fromhold K (d 1678) blev farfars far till den ryske överbefälhavaren under senare delen av 1808—09 års finska krig, general Gotthard (Bogdan) Johan v K (1744—1825). Gustaf o Fromhold K:s o Frans v K:s bror kapten Jürgen K (d 1710) var far till Otto Wilhelm v K (1683—1761), som efter deltagande i bl a slagen vid Narva, Kliszów o Holowczyn blev sårad o tillfångatagen vid Poltava 1709, återkom till Sverige 1722, fick överstelöjtnants karaktär 1729 o förde befälet över Dalregementet i finska kriget 1741—42. Från honom härstammar en talrik ointroducerad sv gren av släkten. Hans son major Otto Henrik v K (1729—92) i Leksand, Kopp, var farfar till den excentriske kh Otto Carl v K (1801—66) i Lima, Kopp. En annan son, löjtnanten o livdrabanten Georg Gustaf v K (1733—85) i Äppelbo, Kopp, var farfars farfars far till kapellmästaren Georg v K {l 1926), Gbg. Otto Henrik o Georg Gustaf v K:s bror Carl Johan v K (1731—1815) vann som överstelöjtnant vid Dalregementet segern vid Hirvikoski 1790 o blev 1792 överste i armén. Dennes son Lars Jacob v K (1769—1845, ej 1846) deltog i finska krigen 1788—90 o 1808—09. Under det senare blev han vid det misslyckade landstigningsförsöket vid Vasa 1808 sårad o tillfångatagen. K:s relation om denna strid o hans dagboksanteckningar för 1808—09 har publicerats av Bergenstråhle (s 401 f resp 642—77) efter handskrifter som senare kommit till KrA. 1812—28 var han överste för Västerbottens regemente, o 1814 deltog han i fälttåget mot Norge. 1826 blev K generalmajor, o 1829 köpte han säteriet Målhammar i Björksta, Vm. Hans son kanslirådet Jacob Henrik Edvard v K (1816—92) var gift med den som tecknare, pianist o sångerska verksamma Louise Emerentia v K, i Lagerheim (1819—1905), vilken var associée i MA o är representerad i NM. Jacob Henrik Edvard v K:s bror kabinettskammarherre Otto Mauritz v K (1818—90) på Målhammar var 1865—81 överste för Upplands regemente, blev 1878 generalmajor o var även verksam som tecknare. Söner till Otto v K i äktenskap med en syster till statsministern Louis De Geer (bd 10) var häradshövdingen i Östersysslets domsaga, Värml, Lars Johan v K (1867—1927) o översten Otto Wilhelm v K (1863—1933). Otto v K dy var far till bergsingenjören o direktören Hans v K (f 1903).

Författare

Pontus Möller

Källor och litteratur

Genealogica 110 o 241, Re-duktionskoll:s arkiv A 1:46 o 101, Reduktions- o ekonomikommissionens på Ösel arkiv F I: 1, f 849—52, RA; Riddarhusdeput:s prot o akter 1742—43, RHA; W Smiths ms Carl Magnus Smith, Trelleborg, med förfäder o ättlingar (stencil 1951), Genealog fören:s arkiv, Sthlm; avskr av överstelöjtn C F Schenströms korresp om släkten K:s genealogi hos byggnadsingenjör Lars-Göran v K, Bromma; A Polacks ms om släkten K hos baron Gotthard v K, Hfors.

AK inför valen år 1902 (1902); H Almquist, De ryska fångarna i Sverige 1709— 1714, 1 (KFÅ 1944), s 68; D Almqvist, Johan Eriksson Ehrenskiöld (KFÅ 1948), s 30 —32; T G Aminoff, En gren v K i Ryssland (Gentes Finlandiae 1, 1966); dens, Johann K till Peddast (d:o 2, 1973); Ant:ar om K Svea art:reg 1794—1894 (1898); L Arbusow, Materialien zu kurländischen Guterchroniken (Jahrbuch fiir Genealogie, Heraldik und Sphragistik 1897), s 69; B C:son Barkman, S Lundkvist o L Tersmeden, K Svea livg:s hist, 3:2 (1966); B Beckman, De danska muträ-kenskaperna för år 1743 (HT 1944), s 265; N Belfrage, K Västgöta reg, 1 (1947); E Ben-sow, K Skaraborgs reg:s hist, 3 (1956'); C G A Bergenstråhle, K Västerbottens reg:s krigshist (1917), s 31 o 544 ff; O Bergström, Bidrag till K Uplands reg:s hist (1882); G Billing, Ant:ar från riksdagar o kyrkomöten 1893—1906 (1928); G Björlin, Kriget i Norge 1814 (1893), s 248; C A G Brauner-hjelm, K Lifreg:s till häst hist, 4, 5: 2 (1915 —22); J J Burman o O v Knorring, Hjältar-ne i finska kriget 1808—09 (u å); F F Carlson, Sveriges hist under konungarne af pfalziska huset, 3 (1874), s 277; S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700—1865 (1949); dens, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); Carpelan, 2 (1958); Ehst-und Livländische Brieflade, 2:1—2 (1861— 64); E Engborg, Om Äppelbo (Dalarnas hembygds-förbunds tidskr 1926), s 134; FBH; E v Fircks, Analekta aus kurländischen Brief-Laden (Jahrbuch für Genealogie . . . 1896), s 1 f; K-E Forsslund, Med Dalälven från källorna till havet, 2:4 (1925), s 84, 103; Frälseg; Genealogisches Handbuch der bal-tischen Ritterschaften. Estland, 2—3 (1929— 36); d:o Oesel (1935); Genealogisches Handbuch des Adels, 21 (Freiherrliche Häuser A III, 1959); O Gripenberg, Porträtt o data rör ätten v K. Tre 1700-tals porträtt (Gentes Finlandiae 1, 1966); [S W Gynther,] Lars Jacob v K (KrVAH 1846, s 16 ff); G Hilleström, MA 1771—1971. Matr (1971); W v Hueck, Die Herkunft der ritterschaftlichen Geschlech-ter in Wierland ... (1973); C Hulthander, Biogr ant:ar från Carlberg 1792—1892 (1892); A W Hupel, Materialien zu einer ehstländischen Adelsgeschichte (Nordische Miscellaneen 18—19, 1789), s 168 f; dens, d:o zu einer liefländischen Adelsgeschichte (ibid 15—17, 1788), s 419—27; dens, d:o zu einer öselschen Adelsgeschichte (ibid 20—21, 1790), s 62 f; A Jensen, Sv minnen från Böhmen o Mähren (1910), s 208; Kalender över Ointroducerad adels fören 1970 (1970) o där cit litt; KKD; E H Kneschke, Neues allge-meines Deutsches Adels-Lexicon, 5 (nytr 1930); Lags o doms; Lewenhaupt; E Lindh, K Björneborgs reg (1928); Liv-, Ehst- und Curländisches Urkunden-Buch, 1:9, 2:1 (1889—1900); Lokalf; S Lundkvist m fl, 1632(1611)—60 (K Svea livgardes hist, 3: 2, 1966); Malmström; [V Millqvist,] AK:s män 1897—99 (1899); [dens,] d:o 1900—02; A Moberg, K Göta livg:s officerskår 1741—1939 (1941); A Mollstadius, Karolinska officerare (Genealog tidskr, III, 1952—54), s 240; G Montgomery, Biografi öfver . .. Lars Jacob v K (1846); P Möller, Genealogiska K-problem GSFÅ 38,' 1965); L v Numers, Vinet som ka-niken drack o andra essayer (1967); O M v K t (Sthlms dagblad 9 juli 1890); A Pihl-ström o C Westerlund, K Dalreg:s hist, 3—5 (1906—11); O Posse, Die Siegel des Adels der Wettiner Lande biz zum Jahre 1500, 4—5 (1911-17); Ramsay; W Ridderstad, Gula gardet 1526—1903 (1903); R Rfosén], v K-suku (Kansallinen elämäkerrasto, 3, 1930); G v Rosen, Bidr till kännedom om de händelser, som närmast föregingo sv stormaktsväldets fall, 2 (1936), s 160; S Runestam, Förstakam-marhögem o rösträttsfrågan 1900—07 (1966); C F Schenström, Kring en karolinsk familjesägen (K Dalreg.s kamratförenings medlemsblad, 12, 1940); J Siebmachers grosses und allgemeines Wappenbuch, 3:11:1:1 (1893), s 334 f o 497; Sitzungsberichte der Sektion fur Genealogie, Heraldik und Sphragistik (Jahrbuch fiir Genealogie . . . 1905—06), s 303 f, 320; SKL; S A:son Sparre, K Västmanlands reg:s hist, 5 (1933); SPG, V Spångberg, Polit fysionomier tecknade för valmännen (1902); B Steckzén, Västerbottens reg:s officerare ... (1955); S Stenström, Strömsbergs säteri på lagman Jöran Albert v K:s tid (Medd:n från Jönk:s hembygdsförb 1955); W Swalin, Bidr till K M:ts hofs personalhist . . . (1888); dens, Bidr till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); Sveriges krig åren 1808 o 1809, 6 (1915), 331—83, 7: 1 (1919), s 212; B G Söderberg, Närke. Västmanland (Slott o herresäten i Sverige, 1969), s 337 f, 344; E Söderström, Schönemaniana (Genealog tidskr, 5, 1958—60), särsk s 277—82; E Tegnér, Gustaf Mauritz Armfel t, 3 (2 uppl, 1894; E S Tigerstedt, Biogr ant:ar om Savolax brigadens män 1808—09 (1908); S Tjerneld, Sthlmsliv, 2 (1950); S M Waller, Georg Carl von Döbeln (1947); E v Vegesack, Ett hundrade år eller ant:ar öfver sv furstliga personer samt officerare m fl, hvilka utmärkt sig i de krig som förts från sjuttonhundrade femtiotalet till närvarande tid ... (1850); F Wern-stedt, 1660—1718 (K Svea livgardes hist, 4, 1954); [G Westerlund,] Biogr ant:ar rör officerare m fl vid Dalfrikåren o Dalvargerings-reg 1788—90 (Medd:n 14 från Fören för Sthlms fasta försvar, 1912), s 51; H F Wil-brand, Schenströmmar vid Dalreg (Armborstet 1960), s 136 ff; N Wimarson, Sveriges krig i Tyskland 1675—79, 3 (1912); F U Wrang-el, Sthlmiana, 5 (1916); K A Wrede, Wrede af Elimä-ättens tyska ursprung (Gentes Fin-landiae, 2, 1973); A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941); dens, Regeringsskiftena 1900 o 1902 (1947); Västerås hm, 2—3 (1844—46); d:o N F 2 (1881); O v Zweigbergk, Ung på 80-talet (1951), s 93—101; E Åkerhielm, Sv gods o gårdar (1930), 1, s 337 f, 2, s 124. — A Schmidt, Urkundenbuch des Eichsfeldes, 1 (1933).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knorring; von Knorring, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11653, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pontus Möller), hämtad 2024-10-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11653
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knorring; von Knorring, släkter, urn:sbl:11653, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pontus Möller), hämtad 2024-10-11.