Jöran J Knorring, von

Född:1657-11-10 – Finland (på Tervalampi, Vichtis, Nyland)
Död:1726-06-03 – Klara församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Arméofficer, Kavalleriofficer


Band 21 (1975-1977), sida 373.

Meriter

1 von Knorring, Jöran Johan (urspr Jurgen Johan), f 10 nov 1657 på Tervalampi, Vichtis, Nyland, Finland, d 3 juni 1726 i Sthlm, Klara. Föräldrar: kaptenen Casper Fredrik K o Catharina Lichton. Naturaliserad sv adelsman 12 sept 72, musketerare vid Upplands reg till fot 74, sergeant 75, fänrik 75, kornett vid överste Robert Lichtons värvade sv kavallerireg 76, kaptenlöjtn vid adelsfanan 76, ryttmästare 77, ryttmästare vid H Ramsvärds värvade kavallerireg 30 nov 79, överstelöjtn vid C G Erskeins sv infanterireg i Holland 30 sept 88, överste där 90—97, överste för Hälsinge reg 13 mars 00—4 dec 08, v guvernör i Kurland 01—02 o 06,  kommendant på Mitau 01—05, deltog i riksdagarna 19—20 (SU 20) o 23, frih 29 jan 20.

G 30 maj 83 i Sthlm, Nik, m Catharina Cronström, f 23 sept 62 i Garpenberg, Kopp, d 29 nov 42 på Harbonäs, Harbo, Vm, dtr till kammarrådet Isaac C o Christina Hanssen.

Biografi

Jöran v K gjorde från 1674 militär karriär såväl i Tyskland som i Nederländerna. Vid de sv hjälptrupper som 88 sändes till generalstaterna avancerade han till överste 90. Han utmärkte sig i många bataljer, bl a i slaget vid Fleurus s å, där han blesserades o tillfångatogs av fransmännen, o vid belägringen av Namur 95. Återkommen till hemlandet utnämndes han till chef för Hälsinge regemente. Han kämpade tappert i slaget vid Narva o ledde 01 regementet vid övergången av Duna, då han blev sårad i foten. S å blev han kommendant på Mitau, där han 05 uthärdade en belägring av tsaren själv i spetsen för en rysk krigshär om 12 000 man (Fortifik 3: 2, s 459) o slutligen lyckades förhandla sig till en kapitulation med fritt avtag för garnisonen till Riga. När den ryska armén sedan drog sig tillbaka, besatte K 06 hela Kurland o delar av Litauen.

Mellan K o A L Lewenhaupt rådde en häftig rivalitet, som slutligen utvecklade sig till hat o fiendskap. En träta mellan de två drogs inför kungen, som 22 nov 01 avgjorde saken till K:s fördel. När generalmajoren C M Stuart i jan 03 ansökte om permission för hälsans vårdande, föreslog han K, som redan tidigare vikarierat som vice guvernör i Kurland, till förnyat vikariat. Lewenhaupt blev så illa berörd av utsikten att få K till chef, att han allvarligt övervägde att ta avsked o återvända till Sverige (Lewenhaupts berättelse, s 47 f). Men Karl XII utnämnde i stället Lewenhaupt till generalmajor o vice guvernör 14 april 03. K, som var äldre såväl i tjänsten som till levnadsåren, blev bitter o försökte genom förtal o intriger svärta ned Lewenhaupt inför kungen, vilket var dömt att misslyckas, eftersom kungen principiellt ogillade dylika metoder.

När den kurländska armén satte sig i rörelse mot Ryssland i aug 08, skaffade sig K permission o återvände till Riga förebärande sjukdom. Orsaken till hans "avhopp" var, att han önskade byta bort sin överstebeställning mot kommendantsplatsen i Riga med generalmajors karaktär. På olika vägar — bl a genom mutor — försökte han nå sitt mål, men då detta misslyckades, begärde han avsked 08, vilket omedelbart beviljades. Då hans efterträdare G Fock emellertid tillfångatogs vid Poltava, åtog sig K 09 att under ett år sköta chefsbefattningen. Därefter fick K aldrig mera något militärt befäl.

Vid förhandlingarna på riddarhuset 19 spelade K en aktiv roll. Han invaldes 6 febr i den av Per Ribbing föreslagna deputation, som skulle reglera generalissimusämbetet o framträdde i maj s å som arvprins Fredriks handgångne man (Thanner). Följande år upphöjdes han — efter ansökan — i friherrligt stånd med rätt för honom o hans arvingar att skriva sig friherrar till Redberga (i Märka, Skar), som han fått med sin hustru o som var kvar i släkten till omkring 1800. Som K framhåller i sin ansökan om att bli friherre hade han gjort ansenliga försträckningar till kronan. Härav framgår att han hade en god privatekonomi, vilket förklaras av hans släktskapsförhållanden. Dels var han systerson till k rådet o generalen greve Robert Lichton, som dog barnlös 92, dels var han svärson till den förmögne industrimannen Isaac Cronström. I egenskap av Lichtons arvinge disponerade K 92—98 Stora o Lilla Rörstrand vid Sthlm, del i Heby i Gåsinge sn, Söd, samt hemmanet Tuvekvarn i Sättersta sn, Söd. Han ägde därjämte flera hus och tomter i Sthlm, bl a i Gamla stan o på Kungsholmen, i vars kyrka hans huvudbaner o anvapen är uppsatta.

K "var oförskräckt i elden, men av ensidig karaktär o intrigant" (Bergström). Hans bana kom att bestämmas av motsättningen till Lewenhaupt. Att han aldrig blev generalmajor grämde honom ofantligt, men när han mot slutet av sin levnad såg tillbaka o konstaterade att han sluppit vara med om "det olyckliga slaget som Grev Lewenhaupts armé kom att lida" (frih-ansökningen), så torde han väl ha frågat sig om han inte i tvekampen med Lewenhaupt till slut ändå drog det längsta strået.

Författare

Pontus Möller



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från K till Nils M:son Posse 02-04 (7 st), E Dahlbergh o AL Lewenhaupt i RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Friherrebrev, vol 5, RR 12 sept 1672, Sköldebrevsaral, KK till K M:t 23 maj 1698, allt i RA; Givilakter 54/1697, 101/1697, 212/1697, 5/1698, 3/1699, 85/1703, 4/1708 o 9/1711, SSA; Ås hds lagfartsprot 9 dec 1718, s 738, Göta hovrätts arkiv, Jönköping; Daga hds originaldombok 12 febr 1694, ULA.

G Adlerfelt, Karl XII:s krigsföretag 1700—1706, ed S E Bring (1919), s 258 o 268 f; AdRP; S Bergh, Drag ur Kungsholmens hist (SSEÅ 1909), s 50; O Bergström, Bidr till Kongl Uplands reg:s hist (1882), s 132; dens, K Hälsinge reg:s chefer 1629— 1909 (1909); Brefvexling mellan konung Carl XII o rådet (HH 14, 1892, s 218); B A En-nes, Biogr minnen af konung Carl XII:s krigare, 1 (1818); S Fahlroth, Horndalsver-ken förr o nu (1891); Fortifik, 3:2 (1911), 6: 2 (1919); Frälseg, 1: 1—2 (1931), 2: 1—2 (1934—35); C Hallendorff, Karl XII o Lewenhaupt år 1708 (UUÅ 1902), s 57—62, 69 f; K Hälsinge reg:s hist (1968); R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); Leon-hard Kaggs dagbok 1698—1722, ed A Lewenhaupt (HH 24, 1912); KKD 1—3 (1901— 07), 6 (1912), 8 (1913); Lewenhaupt; Adam Ludvig Lewenhaupts berättelse (HH 34: 2, 1952); T Melander, Personskrifter hänförande sig till Finland 1562—1713 (Hfors UB:s skrifter 22, 1951); J Nordberg, Konung Carl den XILtes hist, 1, 1682—1709 (1740); M Olsson, Kungsholms kyrka (Sveriges kyrkor, Sthlm, 1920, s 103 f); R Petre o C M Posse, Dagböcker 1702—1709, ed N Herlitz (1921); C G [v] Plåten, K Skånska dragonreg:s hist, 1 (1901), 2 (1911), 4(1947); W Ridderstad, "Gula Gardet" 1526—1903 (1903), s 114; C v Rosen, Bidr till kännedom om de händelser, som närmast föregingo sv stormaktsväl- dets fall, 2 (1936), s 93, 233; C H Stråle, Rörstrands hist o tillverkningar 1726—1850 (1879), s 18; G P Ström, Utkast till Hel-singlands o Helsinge kongl reg:s krigs-hist (1828), s 47 ff; E Söderström, Schönemania-na (Geneal tidskr 1960, s 261, 263); L Than-ner, Revolutionen i Sverige efter Karl XII:s död (1953); Ö Tigerstedt, Kavalkad (Fager-stabrukens hist, 4, 1957); H E Uddgren, Karolinen Adam Ludvig Lewenhaupt, 1 (1919), s 8 f, 14, 29, 48 f, 2 (1950), s 71, 81, 83 not 1, 89 f, 96—98, 130 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jöran J Knorring, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11656, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pontus Möller), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11656
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jöran J Knorring, von, urn:sbl:11656, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pontus Möller), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se