Carl Knutberg

Född:1712-11-20 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1780-12-29 – Lidingö församling, Stockholms län (på Hersby gård)

Ingenjörsofficer


Band 21 (1975-1977), sida 389.

Meriter

Knutberg, Carl, f 20 nov 1712 i Sthlm, d 29 dec 1780 på Hersby gård, Lidingö. Föräldrar: sillpackaren Johan K o Anna Karlsdtr Nordström. Inskr vid UU 25 sept 29, disp pro exercitio där 4 nov 38, eo kammarskrivare vid krigskollegium 38—41, elev hos Christopher Polhem 41, studieresa till Tyskland, Holland, Frankrike o England 42—44, biträdde Polhem vid slussbyggnaden i Sthlm 44—47, ledde administrationen av en slipinrättning i Söderström 45—46, kapten-mekanikus o inspektör vid kronans strömverk från 47, lär vid K modellkammaren från 29 juni 56. — Ämnessven i VA 11 mars 49, LVA 54 (preses 62).

G 23 sept 59 i Sthlm, Ty, m Elisabeth Worster, dp 15 juli 20 där, ibid, d 30 aug 89 på Hersby gård, dtr till köpmannen Samuel W o Margaretha Luther samt förut g m kapten-mekanikus Mårten Triewaldh.

Biografi

Efter studier i Uppsala anställdes K 1738 som eo kammarskrivare vid artillerikontoret under krigskollegium. Detta kontor handhade räkenskaperna bl a för gevärsfaktorierna, krut- o styckebruken. Faktorierna hade efter rysshärjningarna delvis återuppbyggts o förbättrats av strömverksinspektören, kapten-mekanikus Birger Elfving, en lärjunge till Christopher Polhem, som en gång konstruerat de förstörda borr- o beredningsverken. K:s första uppdrag blev att se över de mekaniska inrättningarna vid verkstäderna. Resultatet blev främst en ombyggnad av borrhuset o dess strömverksdrift vid Norrtälje faktori.

K undervisades 41 av den 80-årige Polhem, vars "laboratorium mechanicum" i Gripenhielmska huset på Kungsholmen från 38 åter erhöll statsanslag. 42 utsändes han till Tyskland, Holland, Frankrike o England för att inrapportera tekniska nyheter. Genom att muta arbetarna skaffade han sig upplysningar om krutkvarnar i Holland, salpeterverk o vattenpumpar i Paris med närliggande lustslott osv. Han fann att låssmidet vid gevärsfaktorierna i Suhla, Charleville o Maubeuge uppdelats på flera hantverkare, som i samma rum arbetade ur hand i hand (dvs tempoarbete). Vintern 43—44 åhörde han föreläsningar i artillerikunskap vid militärskolan i Paris o lärde känna fysikern de Réaumur. I London studerade han bl a svarvning av grova kanoner, laddanordning för skeppskanoner samt eldmaskiner.

Efter hemkomsten 44 o några år framåt biträdde K Polhem med slussbyggnaden i Söderström. Denna blev ett av Polhems svåraste arbeten, därför att graven ej kunde hållas läns, trots att Roslagens o Sörmlands allmoge uppbådats för pumpning. Själva slussen hoptimrades i stället på land som en väldig pråm o nedsänktes därefter på plats under stor ceremoni. K, som då kallade sig slussbyggmästare, bildade 45 ett bolag o anlade en slipverksinrättning i Söderström för polering av bas-reliefs, gravering av kopparplåtar o slipning av glas m m. Verket måste dock snart nedläggas på grund av processer om vattenrätten. Efter Elfvings död 47 utnämndes K till kapten-mekanikus o strömverksinspektör för rikets alla gevärsfaktorier: Huskvarna, Norrköping, Norrtälje, Söderhamn o Örebro.

Vid Söderhamn utförde K snabbt o med stor skicklighet en nästan total ombyggnad. I forsen i Söderhamnsån byggde han ett stort, inbrädat vattenhjul, som drev arbetsmaskinerna samtidigt eller var för sig i det däröver uppförda faktorihuset. Ett av K ritat borrhus av originell konstruktion med pyramidtak, vilande på hörnbjälkar, togs redan 48 i bruk (nu museum). Stadens två mil långa inlopp var grunt o farligt, varför K på borgerskapets bekostnad konstruerade o byggde en mekanisk mudderpråm med öppning i botten för vertikalt mudderverk (VA:s handl 49, modellen nu i Tekn mus, Sthlm, nr 1901).

Under 48 års riksdag hade riksens ständer diskuterat gevärsfaktoriernas o vapenhandelns utveckling o 52 tillsattes två "deputerade för den nya gevärsinrättningen" ur vardera krigs- o kommerskollegiema. Dessa ämbetsmän befullmäktigade i sin tur K att jämte rustmästaren Lorens Biörkman genomföra ökad mekanisering o rationalisering vid bruken (k brev till krigskoll 3 juni 53). Söderhamns faktori erhöll då två vattendrivna vällhammare o en bajonettsmedja med slipverk. Vid Snavlunda, 1/4 mil från Örebro, byggde K ett nytt vattenverk samt borr- o sliphus. För att uppnå effektivare arbetsmetoder uppdelade K tillverkningen i flera moment, vart o ett utfört av därtill utbildade specialister. Fackutbildningen utsträcktes snart till samtliga faktorier.

Även i vidare sammanhang verkade K ivrigt för teknisk utbildning. Då han 16 nov 54 inträdde som ledamot i VA, föreslog han, att "laboratorium mechanicum" skulle återupprättas o ställas under VA:s överinseende. K:s framställning jämte ett utlåtande av överintendenten greve Carl Johan Cronstedt föranledde SU att 12 juni 56 föreslå bildandet av K modellkammaren såsom ett undervisningsverk i mekaniken, o 29 juni fastställdes stat o arbetsformer av K M:t. Direktör-mekanikus Gabriel Polhem blev föreståndare o skulle jämte K hålla offentliga föreläsningar i Sthlm årligen från medio okt till 20 dec o från medio jan till 1 maj två gånger i veckan i ren matematik o i experimentalfysik, vad gällde rörelselagarnas demonstration, varvid modellkammarens 29 apparater (nu i Tekn mus, Sthlm) skulle användas. Ur detta undervisningsverk bildades 98 Mekaniska skolan (1825 K teknologiska inst, från 1877 KTH).

K var med 1/4 lott av 22 lotter delägare i Kungsholmens glasbruk, som under Peter Falkensons ledning nyskapats o 62 stod på sin höjdpunkt med 100 arbetare o en förnämlig produktion. Ett år före sin död köpte K Hersby gård på Lidingön, sedan han sålt sin fastighet i Klara förs o sin gård Åva i Tyresö.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några smärre skrifter o yttranden av K i seknarkivet, VA. 2 brev från K till P War-gentin i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tal om nyttan af et laboratorium mechanicum, hållit . . . den 16 november 1754. Sthlm 1754. 19 s. — Upmunt-ran til allehanda, vid Lands- och stadshushållningen nyttiga ämnens samlande; tal, hållet för Kongl. Vetensk. academien. Vid praesi-dii nedläggande, den 5. Majii 1762. Sthlm 1762. 26 s. ¦— Anmärkningar, vid de tvänne föregående af baron [J] Brauner ingifne af-handlingar (Samling af rön och af handlingar rörande landtbruket, som til Kongl. vetenskaps academien blifvit ingifne, tom. 1, Sthlm 1775, s 83—116). — Bidrag i VAH 10, 1749, 12, 1751, 16, 1755, 21, 1760, 25, 1764, 29—30, 1768—1769, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Krigskollegii brevbok 1741: 1: 147 o 1747: 11: 235, KrA; div akt-saml 1745, SSA; hfl 1780—95 för Lidingö (mikrofilm), Sthlms länsbibi, Lidingö.

A Backström, Kongl modellkammaren (Daedalus 1959); S Bring, Sv boklex 1700— 1829. RättegångshandLar (1958); S Carl-qvist, Mudderpråm från år 1749 (Daedalus 1937); C-F Corin, C K (SMoK); P R Ferlin, Sthlms stad i juridiskt, administrativt, statistiskt o borgerligt hänseende, 2 (1858); P Henriques, Skildringar ur KTH:s hist, 1 (1917), s 55—59; K Hildebrand, Sthlms hist (Sthlm, Sveriges hufvudstad. . ., ed E W Dahlgren, 1, 1897), s 179 f; S Lindroth, VA:s hist 1739—1818, 1—2 (1967); D Löfberg, Det nationalekon motivet i sv pedagogik under 1700-talet (1949); Y Löwegren, Natura-liekabinett i Sverige under 1700-talet (1952); Å Meyerson, C K (Daedalus 1937); dens, Rationaliseringssträvanden vid sv gevärsfaktorier under 1700-talets mitt (ibid); A Munthe, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); Sthlms stads calender för skott-året 1776 (1774);d:o för året 1778 (1777); GH Stråle, Alingsås manufakturverk. Ett bidr till den sv industriens hist under frihetstiden (1884); A Swab o CM Robsahm, Journal under en resa genom Gästrikland, Hälsingland o Härjedalen till Röros kopparverk i Norge . .. 1796 .. ., ed H Richter (1940); E Tuneld, Inledn til geographien öfwer Sweri-ges rike (1762); Uppfinningarnas bok, 9 (1906), s 41; B Wedberg, Lidingöliv i gamla dar (1924).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Knutberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11664, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11664
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Knutberg, urn:sbl:11664, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se