Meriter

Koersner, Gustaf Albert, f 7 aug 1872 i Rättvik, Kopp, d 2 okt 1929 i Sthlm, Osc. Föräldrar: läroverksadjunkten FD Per Oskar K o Maria Ulrika Boëthius. Mogenhetsex vid h a l i Falun vt 90, inskr vid UU ht 90, hovrättsex 30 maj 94, eo notarie i Svea hovrätt 94, studerade nationalekonomi, romersk rätt o processrätt vid UU 94—97, jur fil ex där 30 maj 95, prakt advokat i Sthlm 98—18, led av styr för Sveriges advokatsamf:s sthlmsavd 10—18 (ordf 17—18), förordn att upprätthålla undervisn o examinationsskyldigheten, i rättskunskap vid Handelshögsk i Sthlm 25 okt 10, prof i detta ämne 22 dec 11—18 (stadf 2 febr 12), hovauditör 6 mars 12—31 dec 18, led av styr för Sveriges advokatsamf 12—18 (v ordf 18), led av komm rör kommunal upplåning juli 12—jan 15, justitieråd 31 dec 18, ordf i pressens opinionsnämnd från 19, sv red för Tidsskr for Retsvidenskab från 22, led av styr för den sv avd av International Law Association från 24. — Jur hedersdr vid LU 27 sept. 18.

G 3 april 01 i Skara m lärarinnan Hildur Kristina Nordin, f 13 maj 71 i Seglora, Älvsb, d 15 juli 54 i Sthlm, Hedv El, dtr till statens slöjdinstruktör Anders Wilhelm N o Emma Kristina Stohlander.

Biografi

Efter avlagd hovrättsexamen fullgjorde Albert K viss mera sporadisk tjänstgöring inom förvaltning o rättegångsväsen men fortsatte samtidigt sina juridiska studier o gav enskild undervisning i juridik. Som praktiserande advokat i Sthlm 1898—1918 vann han snart anseende som en av de främsta inom sin kår. Han tillhörde i flera år ledningen i Sv advokatsamfundet, där han inträtt 00. En mycket betydande insats i samfundets verksamhet gjorde K, då han utarbetade dess på officiell anmodan avgivna yttrande över den del av lagberedningens förslag till jordabalk, som bl a rörde köp samt lagfarts- o inteckningslagstiftning De erinringar, uppslag o synpunkter som framfördes i den av K författade promemorian i ämnet, huvudsakligen avseende inskrivnings- o registerväsendet, vann livligt erkännande redan av lagförslagets egna auktorer, o K kom att med ens framstå som "en av den svenska juridikens verkligt betydande krafter" (Alexanderson).

Kallad till prof i rättskunskap vid den då nyinrättade Handelshögskolan i Sthlm 11 hade K att som sin första uppgift utstaka riktlinjerna för uppläggandet av den juridiska undervisningen. Skicklig pedagog med stor erfarenhet från studietidens verksamhet som manuduktör ägde K stora förutsättningar att inte endast klarlägga rättsvetenskapens teoretiska aspekter utan också förmedla de studerandes kontakt med den praktiska verkligheten, inte minst på handelslivets område.

K, som med sin professur förenade advokatverksamheten, kom att med åren tagas i anspråk också för åtskilliga andra maktpåliggande uppdrag. Sålunda anlitades han ofta som expert i invecklade handelsrättsliga frågor samt verkställde omfattande utredningar, delvis i samarbete med andra, över handelskutymer, force-majeure-klausuler o valutarättsliga problem.

Från 19 var K justitieråd, den förste som från advokatyrket kallats till ledamot av Högsta domstolen. Som av stort värde har betecknats den kapacitet som K tillförde domstolen genom sina juridiska kunskaper, sin erfarenhet som affärsjurist o sin stora arbetsförmåga. Medan han som praktiserande jurist utmärkts av stor fyndighet att finna utvägar till lösning av intrikata problem, synes han i rättsskipningen ha hört till de mera betänksamma.

K:s vetenskapliga produktion tog inte formen av större självständiga verk utan nedlades huvudsakligen i en mängd utredningar o lagkommentarer, artiklar i fackpressen o föredrag. Bland hans arbeten må framhållas en i anslutning till ovannämnda granskning av förslaget till jordabalk utgiven skrift rörande lagfart o inteckning, vidare hans omfattande, visserligen ofta i samarbete utförda utredningar rörande moratorielagstiftningen o hans skrifter på krigshandelslagstiftningens område.

Personligen varmhjärtad, försynt o anspråkslös mötte K sina medmänniskor med "smittande hjärtlighet och glättighet" (Alexanderson). Hans livliga människointresse tog sig uttryck också i en "rikt flödande o vackert utövad hjälpsamhet i ... ekonomiska o ömtåligt personliga angelägenheter", o han var en flitigt anlitad rådgivare o homme d'affaires.

Författare

Einar Sprinchorn

Arkivuppgifter

Strödda brev från K i KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om de föreslagna reformerna af vårt lagfarts- och inteckningsväsen och hvad därmed har samband. Anteckningar ur och med anledning af lagberedningens förslag till jordabalk m. m. Sthlm 1910. 200, 4 s. — Några synpunkter på de föreslagna vattendomstolarna och den s. k. skifteskommitténs förslag till omorganisation af ägodel-ningsrätterna. Inledning till diskussion hos Sveriges advokatsamfunds storstockholmsaf-delning. Sthlm 1913. 37 s. — Kan försäkringsbolag utan vederbörande försäkringstagares samtycke överlåta sina rättigheter och skyldigheter enligt träffade försäkringsaftal på ett nytt bolag? (Gjallarhornet, årg 23, 1913, Sthlm, fol, s 302—304; även sep, 8:o, 15 s, ny uppl 1914.) — Ett och annat om s. k. handelskutymer och deras fixerande (Förhandlingarna vid Sveriges advokatsamfunds jubileumsmöte . . . 1912, Sthlm 1913, s 65—93; även sep, 31 s). — Till frågan om handelskamrarnas verksamhet för fixerande af handelskutymer (Ekonomiska studier tillägnade Marcus Wallenberg . . . , Sthlm 1914, 4:o, s 472—510; 2. uppl s å; även sep, 39 s). — Promemoria angående mobiliserad lagstadd tjänares rätt till löneförmåner (Svenska landtarbetsgifvareföreningens tidskrift, årg 5, 1914, Sthlm, fol, s 241—249; även sep, 8:o, 24 s). ¦— Moratorium. Lagstiftning om betalningsanstånd samt annan extraordinär lagstiftning under kriget 1914—1915. I urval. D 1—5. Sthlm 1915—22. 4:o. (Tills med C Dickson.) 1. 1915. XVI, 708 s. 2. 1915. 455 s. 3. 1916. 570 s. 4. 1917. 854 s. 5. 1922. [Suppl till föreg.] (Skrifter, utg av Svenska bankföreningen, 7.) •— Obligationsrättskom-mitténs förslag till lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. En redogörelse med några erinringar . . . Sthlm 1915. 84 s. (Förh vid Sv advokatsamfundets årsmöte ... 1914, Sthlm 1915, bilaga.) — Till frågan om rättegångsreformen (ibid, 1915, tr 1916, s 55—67; även sep, 15 s). — Ett och annat om handeln med värdepapper med hänsyn till den nya kommissionslagen. I något utvidgad form tryckt föredrag vid 1915 års ordinarie bankmöte. Sthlm 1916. 38 s. (Skr, utg av Sv bankför, 11.) — Några grunddrag af krigets moratorielagstiftning och Sveriges lärdomar häraf. Föredrag vid 1917 års ordinarie bankmöte. Sthlm 1918. 26 s. (Ibid, 18.) — Om moratorium. Några bidrag till kännedom om dess begrepp och användning. Sthlm 1923. 4:o. XII, 216 s. (Ibid, 33; tills med N Rabenius.) — Några förmögenhetsrättsliga spörsmål. Studier med anledning av Berndt Hasselrots författarskap. Sthlm (tr Oslo) 1927. 89 s. [Ur Tidsskrift for Retsvi-denskab s å.] — Étude de la question des changes. Le soidisant "probléme de la con-version". Mémoire présenté å la conférence de 1'International law association å Vienne en 1926. Sthlm 1926. 43 s. — Nationens Zorn-fonder. Några minnesanteckningar (Västmanlands-Dala nations skriftserie, d 1, Upps 1928, s 7—15; även sep, 9 s). — Ett och annat om inlösen av i mark utställda obligationer. Sthlm (tr Oslo) 1929. 47 s. [Sep ur Tidsskr for Rets-videnskab s å.] — Om aktiebok, inregistrering av aktier och aktieförvärv. Sthlm 1929. XII, 126 s. (Sveriges industriförbund [avd Lagstiftning, 17].) — Bidrag i Svensk juristtidning, årg 1—4, 1916—1919, 6, 1921, 11, 1926, 13, 1928, Sthlm.

Utgivit: Lag om skogsaccis gifven den 18 sept. 1909. Sthlm 1910. 143 s. — Lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, given den 30 maj 1916 jämte tillhörande författningar med utdrag ur förarbetena, anvisningar och vissa formulär. Sthlm 1916. 134 s. [Sveriges industriförbund, avd Lagstiftning, 13.] — Den s. k. krigshandelslagen (lag angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m. den 17 april 1916) och därmed sammanhängande författningar. Med motiver och förklarande anmärkningar utg. av Stockholms handelskammare, Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund genom A K. Sthlm 1916. 88 s.

Redigerat: I redaktionskomm för Tidsskrift for Retsvidenskab, aarg 35—40, 1922—1929, Oslo (tills med Ö Undén m fl).

Källor och litteratur

Källor o litt: N Alexanderson, A K t (SvJT 1929; även i dens, Juristprofiler . . . , 1948); T Forssner, AK, (Tidsskr for Retsvidenskab 1930); Justitiematr (1928); SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Albert Kôersner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11706, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11706
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Albert Kôersner, urn:sbl:11706, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2024-04-16.