C Rudolf Kolm

Född:1890-06-07
Död:1971-04-29 – Gustav Vasa församling, Stockholms län

Skriftställare, Väg- och vattenbyggnadsingenjör


Band 21 (1975-1977), sida 469.

Meriter

Kolm, Carl Rudolf, f 7 juni 1890 i Gbg, Kristine, d 29 april 1971 i Sthlm, Gust Vasa. Föräldrar: apotekaren Carl Fredrik Vilhelm K o Anna Maria Ekman. Mogenhetsex vid h a reallärov på Norrmalm i Sthlm 8 dec 08, ord elev vid KTH 13 sept 09, avgångsex från dess fackavd för väg- o vattenbyggn:konst 30 april 13, ing:elev vid järnvägsstyr:s banbyrå 13, eo undering där 14—15, undering där 16—19, byråing där 20—34, tf broinspektör i väg- o vattenbyggn: styr 27 maj 30—33, byråchef (brobyrån) o broinspektör där 7 juni 34—46, övering o chef för konstruktionsbyrån där 46—56, led av sv Öresundsdelegationens tekn expertgrupp 54—62, utredningsman åt väg- o vattenbyggn:styr o riksantikvarieämbetet ang bevarande av kulturhistoriskt värdefulla brobyggnader 56—63.

G 30 dec 14 i Sthlm (enl vb för Gust Vasa) m Irma Sällström, f 8 sept 90 där, Finska, d 6 sept 58 där, Gust Vasa, dtr till arkitekten Gustaf Fredrik Vilhelm S o Emma Charlotta Lindblom.

Biografi

Under Rudolf K:s tid på järnvägsstyrelsens brosektion utfördes huvuddelen av järnvägsbroarna, även vid mindre spännvidder, som stålkonstruktioner, o K lärde sig härvid konstruktivt behärska stålet som byggnadsmaterial. Han fick även känsla för betydelsen av att utforma brokonstruktioner så att störningsmomenten för trafiken blev så få som möjligt. För den följande verksamheten vid vägväsendet blev detta av stor betydelse under 30- o 40-talen, då man som regel byggde om eller förbättrade både vägar o broar i befintliga planlägen. Som broinspektör kom han här att inta en central ställning i strävan efter en jämn brostandard över hela landet o till högre kvalitet. 47 års konstruktionsnormer var de första mera omfattande i samlad form utgivna bestämmelserna i Sverige. Genom successiva revideringar o ett nytt av K genomfört upphandlingsförfarande hölls dörren öppen för nya idéer. För entreprenörkåren åstadkoms en konkurrens på lika villkor, vilket vann dess gillande. Den moderna betongtekniken slog igenom i brobyggandet i Sverige ungefär samtidigt med att K kom till vägväsendet. Även här inriktades hans arbete på jämn standard o höjd kvalitet. K drev även med framgång tesen, att underhållssynpunkterna måste få influera på utformningen, ett område där Sverige genom rena o öppna konstruktioner internationellt sett tidigt låg långt framme. K var med om bilismens genombrott o var framsynt nog förkämpe för trafikbelastningsbestämmelser som innehöll marginaler för den kommande utvecklingen.

Andra världskrigets utbrott o beredskapen i Sverige nödvändiggjorde en central överblick över det sv brobeståndets bärighet främst för att klargöra framkomligheten av tunga militära fordon. K startade i samband därmed den s k broliggaren med central tillgång på alla uppgifter om vägväsendets broar. I sitt arbete för bestämmelser o normer kunde K kanske ge intryck av att vilja hejda utvecklingen, men han visade i verkligheten större öppenhet för nyheter än vad samtiden ibland ville tillerkänna honom. När spännbetongen slog igenom på kontinenten, främst i Frankrike o Tyskland i slutet på 40-talet, skärptes konkurrensen mellan stål o betong. K, ehuru från början "stålman", avvisade inte spännbetongens idé, o som ett resultat härav byggdes den första spännbetongbron i Sverige vid Stegeborg i Östergötland. Den blev färdig 51 o var upphandlad från ab Armerad betong efter dess eget förslag. Något senare följde en bro över Österdalälven vid Tunsta enligt ett spännbetongsystem, som utvecklats av ab Skånska cementgjuteriet i samarbete med en tysk partner, då ansett som djärvt o oprövat, numera rutinbetonat. Därefter följde en lång rad liknande broar.

Under K:s tid var brobyggnadsverksamheten i samband med moderniseringen o utbyggnaden av vägnätet, framför allt efter världskriget o bilismens snabba expansion, mycket intensiv i Sverige. Bland de större broföretag, som kom till under K:s ledning, kan nämnas Sandöbron över Ångermanälven 43 •— länge Europas största betongspann — Svinesundsbron mellan Sverige o Norge 46, Hjulstabron över Mälaren 53, Bergnäsbron vid Luleå 54, Tunstabron över Österdalälven 54 o Strömsundsbron 56. Vidare projekterades Alnöbron vid Sundsvall o Tjörn-broarna i Bohuslän, ehuru dessa byggen liksom den inte färdigprojekterade Ölandsbron förverkligades först efter K:s pensionering.

K bedrev en omfattande publicistisk verksamhet i fackpressen om brofrågor. I mönsterverket De tekniska vetenskaperna, var han inom delen Väg- o vattenbyggnader huvudförfattare till bandet Brobyggnader (29). Han svarade även för en lång rad innehållsrika publikationer över utförda brobyggnader, utgivna av väg- o vattenbyggnadsstyrelsen under 40- o 50-talen. Under sina många inspektionsresor kom han alltmer att intressera sig för de kultur- o teknikhistoriskt intressanta gamla stenvalvbroarna ävensom för de ännu bestående träbroarna. Här kom en samverkan med riksantikvariämbetet till stånd som t ex i den av statens vägverk kort efter K:s bortgång utgivna publikationen Lejonströmsbron i Skellefteå (72; offset) med K som författare. Man får här följa de skiftande ödena för den gamla landsvägsbron vid Skellefteå landskyrka alltifrån 1735 till restaureringsarbetena i början av 1960-talet.

K var en viljestark o kunnig man med bestämda åsikter, som inte alltid sammanföll med andras. På sina medarbetare o på de entreprenadförslag som vunnit hans förtroende ställde han stora krav. Han inbjöd härvid ofta till debatt för att seriöst pröva nya idéer, men krävde, sedan väl beslut fattats, obrottslig lojalitet. K har betytt mycket för den sv brobyggnadskonsten o dess internationellt goda anseende under 50- o 60-ta-len.

Författare

Torsten R Åström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Brobyggnader (De tekniska vetenskaperna . . . avd. Väg- och vattenbyggnader, bd 3: Järnvägar, Sthlm 1929, 4:o, s 519—697). ¦—¦ Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund (TT, årg 75, 1945, Sthlm (tr Norrköping), 4:o, s 487—496). — Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund. Sthlm 1946. 25 s. [Anon; tills med J Österman.] —• Broar över Ångermanälven vid Sandö. Sthlm 1949. 70 s, 2 pl-bl. [Anon; d:o.] — Bidrag i bl a TT, årg 49—50, 1919— 1920, 52—54, 1922—1924, 57—60, 1927— 1930, 62, 1932, 69, 1939, 74—75, 1944— 1945, Sthlm, 4:o, o Betong, årg 17, 1932, 21, 1936, 24, 1939, 35—36, 1950—1951, 41, 1956, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: SvTeknF; Väg- o vatten-byggn:styr:s publikationer. — Nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Rudolf Kolm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11710, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torsten R Åström), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11710
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Rudolf Kolm, urn:sbl:11710, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torsten R Åström), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se