Kolmodin, släkter



Band 21 (1975-1977), sida 471.

Biografi

Kolmodin (Kolmodinus), släkt, enligt uppgift (Delidén) härstammande från länsmannen Erik Jonsson (levde 1626) i Koldemo, Arbrå, Gävl. Han skall ha varit far till prosten Ericus Erici (1589 el 1590—1649) i Torshälla, som vid ett tillfälle kan beläggas ha skrivit sig Kolmodinus. Dennes son åbostudenten Ericus Kolmodinus (d 1665) har blivit känd genom sitt 1659 o 1662 uppförda trettondagsspel Genesis aetherea, som dock till största delen endast är en översättning. Hans bror kontraktsprosten Lars Kolmodinus (d 1697) i Torshälla, som var rdgm 1686, hade en dtr som blev stammor för adliga ätten Stiernstam o var farmor till den för delaktighet i revolutionsförsöket 1756 avrättade Gabriel Mozelius. Hennes bror Lars K (f 1677; levde 1743) var kronofogde i Östersysslet i Värmland 1709—19, grundade 1720 ett tegelbruk på sin gård Lassegården i Varnum (nu Kristinehamn) o ägde senare först Övre Lannafors järnbruk i Vintrosa, Ör, o därefter säteriet Irvingsholm i Tysslinge, Ör. Hans son Lars Christian K (1712—71) i Sthlm arbetade mot betalning för den danske kronprinsens kandidatur vid tronföljarvalet 1743, var länge vice stadsfiskal o blev slutligen kämnär. Han var ej sällan åtalad för fylleri o namnes flera gånger i Bellmans skrifter. Hans farbror kh Nicolaus K (1673—1717) i Tumbo, Söd, var far till kontraktsprosten Gabriel K (1707— 79) i Nyköping. Denne var tidigare kh i Björkvik, Söd, varom han författat en beskrivning, känd i avskrift i C G Tessins dagbok 1757 o tryckt i Sörmländska handlingar, 21 (1963), s 9—19. Han var rdgm 1765—72 o en av dem som 1769 förgäves försvarade de tio riksråd som då licentierades på hattarnas initiativ. Hans o Lars Christian K:s farbror kh Abraham K (1681—1737) i Kristinehamn var farfar till bankokommissarien Niklas K (1773—1847) i Sthlm, (rester av hans arkiv i SSA). Dennes brorson bankokommissarien Carl Niklas K (1799—1863) var far till kanslirådet i lantförsvarsdepartementet Edvard Niklas Wilhelm K (1836— 1925) o byråchefen i generalpoststyrelsen Henning Agathon K (1844—1913).

En annan son till stamfadern uppges ha varit kontraktsprosten Michael Kolmodinus (1597—1677) i Simtuna, Upps, som enligt sin gravsten (Rudin) var född i Koldemo. Han var rdgm 1644, 1654 o 1660 samt far till superintendenten Israel K (K 1) o till kontraktsprosten Johan K (1648—1724, ej 1725; se domkap:s prot) i Nysätra, Upps. Söner till den senare i äktenskap med en syster till ärkebiskop Haqvin Spegels hustru var kontraktsprosten Olof K (K 2) o kh Johan K (1692—1758) i Ekerö, Sth. En dtr till K 2 var i äktenskap med prosten Christopher Dahl (bd 9, s 546) i Saleby, Skar, mor till Olof K (1766—1838). Denne blev i Uppsala magister 1791, docent i sv litteraturhistoria 1792 o prof skytteanus 1805. Han skildras som välvillig, hjälpsam, mycket blyg o något maklig o bekväm. K var den siste innehavare av den skytteanska professuren som huvudsakligen föreläste om latinska författare. Mot slutet av sitt liv publicerade han översättningar av arbeten av Livius o Tacitus. K:s nu i UUB deponerade otryckta matrikel med så gott som fullständiga biografier över omkring 5 000 i Uppsala studerande västgötar 1595—1838, grundad huvudsakligen på domkapitels- o konsistorieprotokoll, räkenskaper o svårtillgängliga småtryck, har kommit att utgöra stommen till B V:son Lundqvists Västgöta nation i Uppsala (hittills 2 bd 1928—69; tom 1780). K:s biografiska anteckningar om professores skytteani har publicerats av R Kjellén i StvT 1922, s 291—309. Han har också efterlämnat biografiska anteckningar om vid UU promoverade 1617—1837 (X 183—184, UUB) o om adliga studerande där (X 187—188, UUB), varjämte han fortsatte B Frondins anteckningar om befattningshavare vid UU (X 172—173, UUB) o om magistrar där (X 178—179, UUB). Hans sonson tullbevakningskontrollören Carl Olof Bernhard K (1850—1926) var far till förste bibliotekarien vid Sthlms stadsbibliotek fil lic Olof Torsten K (1885—1963) o fd direktören civilingenjör Gylfe K (f 1893).

K 1:s äldre bror kontraktsprosten Michael Kolmodinus (1640—85) i Simtuna var far till kontraktsprosten Michael K (1680—1751) i Dalhem, Gotl, o kh Carl K (1681—1755) i Kräklingbo, Gotl. Den förres son kontraktsprosten Israel K (1709—80) i Eksta, Gotl, efterträddes som kh av en son, den som ornitolog o naturaliesamlare verksamme Michael K (1745—1805). Dennes son provinsialläkaren i Visby med dr Israel K (1792—1872) var farbror till kh Michael Sixtus K (1834—1918) i Vall, Gotl, o far till provinsialläkaren Carl K (1828—85) i Slite, Gotl, vars son stadsveterinären Johan Gustaf K (1881—1944) i Gbg var far till överläkaren Carl Gustav K (f 1927) i Gällivare. Brorson till provinsialläkaren Carl K var danske vicekonsuln i Visby direktör Carl Israel Gustaf K (1876—1963), som var far till danske vicekonsuln där Carl Olof K (f 1908). Dennes ovannämnde farfars farfar Michael K efterträddes som kh i Eksta av sin bror Gustaf K (1755—1831), som var rdgm 1817—18 o blev kontraktsprost 1819. Den senares son Gustaf Adolf K (1792— 1860), som var rdgm i bondeståndet 1834— 35 o blev kronofogde i Gotlands norra fögderi 1836, var far till rdgm Gustaf K (K 3) o farbror till Lars K (1843—1905), som blev fil dr 1869 o läroverksadjunkt i Visby 1871.

Kh:arna Michael o Gustaf K hade bröderna Mårten K (1746—80), vilken efter verksamhet i holländska ostindiska kompaniets tjänst uppges ha omkommit under jakt i Sydafrika, o Israel K (1749— 1820) som blev handlande i Visby. Den senares dotterson handlanden Carl Johan K (1812—97) i Visby var far till prof Johan Adolf K (K 4), som var far till docenten o diplomaten Johannes Axel K (K 5), högerpartiets riksombudsman Lennart Teofil K (1889—1961), översten Gustaf Adolf K (1893—1975) o generallöjtnanten Rudolf K (f 1896). Brorson till dem är överläkaren docent Göran K (f 1923), Sthlm.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Hälsinglands handl 1625: 2, f 73, Genealogica 176—177 (F o G G Silverstolpe, Biographisk Matrikel öfver Bankens Embetsmän o Betjente, 2—3), J A Almquists lappkataloger Kamerala tjänstemän efter 1630 o Landsstatstjänstemän efter 1630: F 124, RA; Uppsala domkap:s prot 12 aug 1724, Torshälla kyrkoarkiv H: 1: brev 1 maj 1640, ULA; A Hiilphers genealogier, 2, uppslag 98, Västerås SB (filmkopia KB). P G Andreen, Politik o finansväsen . . . , 1 (1958); Anrep, 3 (1875); M Asp, Imago . . . Johannis Kolmodini (1725); B Beckman, Dalupproret 1743 (1930); dens, De danska muträkenskaperna för år 1743 (HT 1944), s 266; C M Bellmans skrifter, 2, 4 (1922— 32); R Björkegren, Något om de prästerliga medlemmarna av släkten K (Julhälsnrar till församl:arna i Visby stift 1925); Garlander; Carl I K (SvD 27 nov 1963); E C [ederber] g, Eerik K (Kansallinen elämäkerrasto, 3, 1930) o där cit litt; Collijn; Consistorii academici aboensis äldre prot:er, 2—3 (1887—98); L Dahlgren, Norrländska släktprofiler, 1 (1911), s 196; C O Delidén, Biographiska ant:ar (Minne af Olof K, 1839); O Dixelius, Den unge Järta (1953); A Ernvik, Socknen vidVarnan (1961); [N W Forsslund,] Sthlms Stor-Skola o UU vid 1800-talets början (PHT 1915), s 19 f; N Frykholm, Sv biografisk veterinär-matr (2 uppl, 1927); G Gerd-ner, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets början (1954); Gustaf K (SvD 20 nov 1975); B H [all] b [er] g, "K:s matrikel" (PHT 1909); T Heldtander, Prästtillsättningar i Sverige under stormaktstiden (1955); J Hjalmarson, Lennart K in memoriam (SvD 15 april 1961); R Hjärne, Från det förflutna o det närvarande, 1 (1879), s 72; A H[ul-tin], Erik K (FBH, 1903); Karlstads hm, 2 (1965); R Kjellén, Johan Skytte o den skyt-teanska professuren (StvT 1922), s 284 f, 309; J Kleberg, Kammarrevisionen—kammarrätten (1940); dens, Statskontoret (1948); Kommerskoll; E Kölgren, Matr öfver rikets allm lärov ... (1905); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); V La-gus, Åbo akademis studentmatr, 1 (1891); O W Lemke, Visby stifts hm (1868); B Lilje-krantz, Benjamin Höijer (1912), s 94, 105, 110, 166 f, 242, 304, 307, 310 f, 315, 321; A E Löf o A Ernvik, Kristinehamns hist, 2—¦ 3 (1949—59); Y Löwegren, En lundensisk borgarsläkt (Det gamla Lund, 27, 1945); dens, Naturaliekabinett i Sverige under 1700-talet (1952); Malmström; Min släkt. Arbrå (1955), s 231; E Nyberg, Gotländsk släktbok (1938); PrRP 1—2, 4 (1949—62); H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); W Rudin, Minne af Olof K (SAH ifrån år 1886, 15, 1900, tr 1901), s 108; H Schiick, Inbjudningsskrift till åhörande af de offentliga föreläsningar med hvilka ...JR Kjellén samt . . . E H C Reuterskiöld tillträda sina ämbeten (1916), s 68 ff, 75; dens, Bidr till kännedomen om 1600-talets dramatik (Saml 1892), s 7; SLH 1:2, 4—5, 2: 1 (1823—73); SMoK; Strängnäs hm, 2—3 (1898—99); W Swalin, Bidr till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); S G Svenson, Studentens klang-o jubeltid (Upsalastudenten genom tiderna, 1950), s 92, 97, 99; Sv släktkal, 14 (1950, tr 1949); D Tilas, Ant:ar o brev från riksdagen 1765—66 (1974); Uppsala hm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kolmodin, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11711, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2018-10-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11711
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kolmodin, släkter, urn:sbl:11711, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2018-10-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se