Albert Kozlovsky

Född:1902-05-20 – Lettland (i Libau)
Död:1974-09-16 – Lidingö församling, Stockholms län

Dansmästare


Band 21 (1975-1977), sida 501.

Meriter

Kozlovsky (Kozlovskis), Albert (Alberts-Jazeps), f 20 maj 1902 i Libau, Lettland, d 16 sept 1974 i Lidingö. Föräldrar: konstfack-skolvaktmästaren Boleslav v K o Marija Sleja. Dansutbildning vid Moskvas konstnärliga balettskola 16—maj 20, dansör vid operan i Riga 20—25, vid internationella balettsällsk i Västeuropa o Sydamerika 25— 31, balettmästare vid stadsteatern i Libau 32—44, bosatt i Sverige från nov 44, innehade privat balettskola i Sthlm från 45, balettmästare vid Oscarsteatern, Sthlm, 47— 48, balettmästare vid K teatern o chef för dess balettelevskola 1 okt 49—68, sv med- borgare 8 febr 52, verksam vid Drottningholmsteatern från 57. — Carina Ari-medaljen 68.

G 24 dec 33 i Libau m solodansösen Malvine (Nina) Anna Marija Kopmanis-Dombrovskis, f 6 juli 08 där, dtr till Jakob D o Elisabeth Kirsten.

Biografi

1914 flyttade Albert K med sina föräldrar från Lettland till Moskva, där han jämsides med sin skolgång fick dansundervisning. I klassisk balett hade han bl a Cikirigin som lärare o i karaktärsdans Karl Bekefi. Efter avslutade studier våren 20 fick K sommarengagemang på Eremitaget o dansade då i La fille mal gardée o Två rövare. När familjen s å återvände till Lettland, fick K anställning som dansör vid operan i Riga.

På ett stipendium reste K 25 till Paris. Han hade erbjudits engagemang i Buenos Aires, o programmet skulle inrepeteras i Paris, men vid framkomsten dit visade sig det hela vara en bluff. Han stannade nu o började studera för pedagogen Olga Preobrazjenska. Av ekonomiska skäl fick han snart avbryta sina studier för att turnera med en liten balettgrupp runt om i Italien. I Venedig fick han tillfälle att träna för den berömde balettmästaren Enrico Cecchetti, som trots sin höga ålder just då gav den blivande franske stordansören Serge Lifar speciell träning. Under en följd av år turnerade sedan K — en tid med den berömda Monte Carlobaletten — i bl a Frankrike, Schweiz, Tyskland, Spanien, Holland o Algeriet. Han deltog tom i en dansakrobatgrupp på cirkus.

I Paris bildades 28 en rysk opera- o balettensemble, Opera de privée, som uppträdde på Théatre des Champs Elysées. K dansade där bl a i operan Furst Igor med koreografi o dansinstudering av Michail Fokin. Med en förminskad del av denna ensemble for K senare till Sydamerika o uppträdde i Rio de Janeiro, Sao Paulo o Montevideo. Efter en tid gick ensemblen i konkurs, o K återvände för en tid till Libau i mars 30.

K avtalade nu om engagemang som balettmästare vid Libaus opera o började hösten 31 från grunden bygga upp en balettkår som sedermera dansade den stora klassiska repertoaren. Han gjorde själv koreografin till ett antal baletter, bl a Flickan med svavelstickorna, o satte tillsammans med sin hustru upp baletten Raymonda, som blev hans sista verk i Lettland. I sept 44 stängde de tyska befälhavarna alla teatrar i Libau, o makarna bestämde sig för att fly till Sverige. Efter en dramatisk resa i en liten öppen fiskebåt med endast värdefulla partitur med balettmusik som bagage nådde de 26 nov 44 Herrvik vid Östergarn på Gotland. I jan 45 flyttades de till flyktinglägret Fagersjö, Sthlm. Snart fick K kontakt med sv dansliv, o genom Bengt Häger, som då arbetade för Rolf de Maré, fick han erbjudande att delta i en internationell koreograftävling (5 mars 45) som representant för Lettland. Redan på hösten öppnade K o hans hustru en privat dansskola i Sthlm, som snart uppmärksammades av dansarna på K teatern. Två år senare satte makarna K upp baletten Don Quijote på Konserthuset med artister från Operan. Under hans säsong 47— 48 som balettmästare på Oscarsteatern uppfördes Svansjön med Elsa-Marianne v Rosen. Prinsessan Christina var från 49 under flera år elev vid K:s dansskola.

K kontaktades snart av dåv operachefen Joel Berglund o balettchefen Anthony Tudor o anställdes från 1 okt 49, först på en månads prov, som balettmästare o chef för K teaterns balettelevskola med sin hustru Nina som assistent. Detta blev början till en upprustning av operans balettskola som resulterade i det stora uppsvinget på 50-talet. De lyckades bredda undervisningen med nya ämnen, balettklasser i grundskolan inrättades o den mycket betydelsefulla föräldraföreningen startades. K:s partitur o förråd av klassisk koreografi utnyttjades för balettskolans uppvisningar. För balettkåren uppsatte han 51 Grand pas de dix Hongrois ur baletten Raymonda o Don Quijote (tills med Nina K). För skolan instuderade han 50 fragment ur La fille mal gardée med bl a dåv premiäreleven Marianne Orlando o vid 60-talets början originalverket Symfoniska etyder (tills med Nina K). Han har också gjort koreografin för barn- o ungdomsprogram i TV.

K fann sig mycket väl till rätta i Sverige. Sedan slutet av 40-talet hade han sitt hem på Lidingö. Han hade också ett sommarhus i Dalarna, som han älskade att bygga på som motvikt till sin konstnärliga verksamhet o han ägnade också stor omsorg åt sin trädgård. K var en hjärtevarm person, som med stor generositet delade med sig av sitt stora kunnande.

Författare

Gösta Svalberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s konseljakter 8 febr 1952, nr 61—62, RA; A K:s o Nina K:s anteckn:ar hos fru Nina K, Lidingö.

B Häger, Balett — klassisk o fri (1946); G Mannberg, Den hårda skolan (Röster i Radio 1963, nr 50); A G Ståhle, A K död (DN 17 sept 1974); G Svalberg, AK (SvD 18 sept 1974).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Albert Kozlovsky, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11737, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Svalberg), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11737
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Albert Kozlovsky, urn:sbl:11737, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Svalberg), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se