Biografi

von Kræmer, släkt, härstammande från Nils Jönsson (d 1623), vilken namnes som slottsskrivare i Reval 1590—1601 o kamrerare i Estland från 1603. Han var bror (Skölde-brevsaml) till fälttygmästaren Erik Jönsson Kremer (levde 1628) till Bona på Munsö, Sth. Deras far skulle (Peringskiöld) ha varit artillerilöjtnant o hetat Jöns Cramer, men denne har ej återfunnits i samtida handlingar. Erik Jönsson Kremers söner ryttmästarna Johan Cremer (d 1668) o Petter Cremer (d 1673) adlades 1662. Den förre har ansetts (Durchman 1921) som stamfar för en ännu i Finland fortlevande släkt Kræmer, till vilken den genom sitt deltagande i J H Wijkmans spioneri bekante underofficeren Jacob Johan Cremer (f 1725; levde 1776) hörde. Detta har emellertid visats vara oriktigt (Aminoff). Om — o i så fall på vilket sätt — denna släkt var befryndad med släkten K har inte kunnat utredas.

Nils Jönssons son Johan Nilsson Krehmer (levde 1666) blev efter krigstjänst adlad 1652 med namnet Tallefelt men introducerades ej. Han kallade sig senare Dannenfeldt o sålde 1666 (Reduktionskomissionens i Estland arkiv) Ochto i Kegel i Estland, vilket fadern fått som livstidsförläning 1613 o modern köpt 1624, till sin brorson (KK:s underd skr) rådmannen i Reval Gottschalk Krämer (f 1682). Denne var far (KK:s underd skr) till assessorn vid Revals borgrätt Gottschalk Krämer (f 1664; levde 1710), som adlades 1694 men ej heller introducerades. I sköldebrevet uppges han ha härstammat från en adlig ätt i Westfalen.

En annan son (Sköldebrevsaml) till Nils Jönsson var landrichter Casper Krämer (levde 1676), vars son borgmästaren i Arensburg på Ösel Niclas Krämer (levde 1694) 1691 adlades med namnet von Krämer. Dennes son ryttmästaren Fredrik v K (d 1706 i slaget vid Fraustadt) ägde från 1687 Hyömäki i Hauho, Tavastehus län, som kom att ärvas av ättlingar till honom ända till 1852. Han var farfar till Carl Gustaf v K (1738—1801), som deltog i finska kriget 1788—90 o blev överste 1795. Dennes son landshövding Robert Fredric v K (Kl) blev friherre 1837 enl RF § 37, men denna fri-herrliga släktgren utdog redan 1903 med hans son hovmarskalken fil dr Anders Robert v K (K 2) En syster till den senare var författarinnan Charlotta (Lotten) Lovisa v K (K 3). Två av Robert Fredric v K:s äldre bröder var bland de släktmedlemmar som immatrikulerades på Finlands riddarhus 1818. Den äldre av dem, Carl Johan v K (1782—1834) på Hyömäki, som blev tillfångatagen vid Sveaborg 1808 o fick kaptens avsked ur sv tjänst 1810 o överstes avsked ur rysk tjänst 1831, var far till ryske amiralen Johan Fredrik Oscar v K (1829— 1904). Sonson till denne är romanisten prof Erik v K (f 1911) i Helsingfors.

Vid förlusten av Finland 1809 fanns ingen annan medlem av släkten än Robert Fredric v K i Sverige. Kort därpå inflyttade emellertid från Finland hans sysslings son Robert Casper Diedric v K (1799—1880). Denne blev kapten 1838 o var fängelsedirektör i Kalmar 1855—61 samt överkontrollör vid brännvinstillverkningen 1864— 79. Hans son kollegan vid Lidköpings lägre allm lärov Fredrik Robert v K (1836— 1909) utgav tillsammans med C G Starbäck Läsebok i fäderneslandets häfder, 1—4 (1878—83). Dennes bror, löjtnant Gustaf Wilhelm v K (1851—84), var i äktenskap med Anna Mathilda Charlotta Jäderin (bd 6, s 39, o bd 20), sedermera omg m statsminister Hjalmar Branting, far till journalisten o författarinnan Vera Adelaide Sofia v K-Lindblad (K 4) o till ingenjören o författaren Ivan Gustaf Henry v K (1880— 1957).

Robert Casper Diedric v K:s farbror lanträntmästaren i Tavastehus län major Gustaf Wilhelm v K (1772—1855), vars memoarer publicerats i HArk 38:3 (1930), deltog i krigen 1789—90 o 1808—09. En annan farbror, lötnant Anders Johan v K (1770— 1836), som också deltagit i dessa krig o blivit tillfångatagen 1808, var farfar till generalmajoren o guvernören i Åbo o Björneborgs län Wilhelm Teodor v K (1836— 1926). Sonson till denne är Birger v K (f 1908), som var direktör i Mo o Domsjö ab 1964—73.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: RR juli—dec 1613, p 256, mars 1691, f 371—74, Biographica, vol 16 a, Adelsbrev, vol 5, 7, 12, Sköldebrevsaml, KK:s underd skr, vol 45: 13 april 1692, M 1090, Kanslirättens arkiv, vol 13—14, Reduktionskommissionens arkiv F II: 1, f 2113—19, Reduktionskommissionens i Estland arkiv F I: 6, f 725—33, Reduktions- o ekonomikommissionens på Ösel arkiv F I: 2, f 996 f, RA; Rullor 1668: 3, Adelns rusttjänstlängder, vol 19, KrA; Peringskiölds ättebok: Cremer, RHA.

G Adelheim, Revaler Ahnentafeln (1929); V Borg, Juhana Henrik Wijkmanin sukulai-suussuhteita (Genos 3, 1932), s 47, 55; Car-pelan, 2 (1958); S G Dahl, Lärovärks-matr för läsåren 1897—99 (1900); O Durchman, Kolmen ylipäällikön sekä entisen valtionhoi-tajamme keskinäinen sukulaisuus (Genealo-gica 1918); dens, P E Svinhufvudin Esivan-hemmat (ibid); dens, Cremer. Adl ätten n:r 713. En på Sv o Finska Riddarhusen icke upptagen, i Finland fortlevande gren (Kranier) (PHT 1921); Ehst- und Livländische Brieflade, 2: 1—2 (1861—64); B Estlan-der o K Ekman, Från hav o hov. Amiral Oscar v K:s levnadslopp (1931); Frälseg, 1:2 (1931), s 962, 2: 2 (1935), s 579; P E Gadd, Släktkal, 3 (1960); Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften. Teil Oesel (1935); G G[ran]f[el]t, v K (FBH, 1903); H H [orn] b [or] g, v K-suku (Kansallinen elämä-kerrasto, 3, 1930); G Hyltén-Cavallius, Kronobergs reg:s officerskår (1897); Katalog des estländischen Generalgouverneursarchivs aus der schwedischen Zeit (Acta archivi centralis Estoniae, 4, 1936), s 470, 482; Y Koskinen, Juhana Henrik Wijkman'in rikos-asia (HArk 4, 1874), s 47 f, 80, 83, 85; H Laurenty, Die Genealogie der alten Familien Revals (1925); Lewenhaupt; Lokalf, 4, s 262, 269; Malmström, 4, s 4; C J Paucker, Ehstlands Landgiiter und deren Besitzer zur Zeit der Schweden-Herrschaft, 1 (1847); Schlegel o Klingspor; W v Schulmann, Die zivile Staats-beamtenschaft in Estland zur schwedischen Zeit (1939); Sv förf :lex 1900—40, 1 (1942); Sveriges krig åren 1808 o 1809, 3: 1 (1902), bil, s 113, 5:2 (1910), s 270; P Wilstadius, Smålands nation i Uppsala, 2 (1961). — T Aminoff, Släktgrenen Kraemer (Cremer) från Pyttis (Gentes Finlandiae, 2 1973).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kræmer, von, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11738, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-10-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11738
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kræmer, von, släkter, urn:sbl:11738, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-10-15.