Anders V Kristenson

Född:1888-11-17 – Rönnängs församling, Västra Götalands län
Död:1954-11-07 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Läkare


Band 21 (1975-1977), sida 558.

Meriter

Kristenson, Anders Vilhelm, f 17 nov 1888 i Rönnäng, Göt, d 7 nov 1954 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: folkskollär Anders Johan K o Hilda Sabina (Beria) Lundgren. Mogenhetsex vid Gbgs h latinlärov vt 07, inskr vid UU 15 jan 09, MK där 12 sept 12, fältläkarstipendiat maj 14—nov 17, ML vid Kl 8 sept 17, underläk vid Örebro länslasaretts kir avd 1 nov 17—15 juni 19, bataljonsläk vid Upplands reg 16 maj 19—31 dec 27, bitr lärare i fysikalisk diagnostik i Uppsala 1 juli 20—30 juni 22, 1 sept 27—40 (37—40 tillika laborator), amanuens resp underläk vid med kliniken där 1 sept 22—31 aug 26, disp pro gradu vid UU 10 maj 24, MD 31 maj 24, docent i praktisk med vid UU 3 okt 24—30 april 37, bitr lär i med 1 juli 25—31 aug 27, överläk vid bröstkliniken 1 sept 27— 30 april 37, regementsläk vid Upplands reg 1 jan 28—30 april 37, överläk vid Akad sjukhusets centralsanatorium 1 maj 37 (tf juli 35), prof i med vid Kl o överläk vid Serafimerlasarettets med avd 2 från 1 nov 40, led av styr för Statens inst för folkhälsan 40, medl av med:styr:s vetensk råd från 45, läk vid Sthlms centraldispensär från 45, led av komm för Karol sjukhusets utbyggn från 47.

G 23 okt 17 i Borås m Brita Teresia Hedström, f 26 febr 92 i Norrköping, d 15 febr 72 i Sthlm, Engelbr, dtr till köpmannen John Gustaf H o Theresia Karolina Amalia Ljungblom.

Biografi

Efter ett par år som kirurg kom Anders K till Akademiska sjukhuset i Uppsala, där han verkade i 21 år.. Gustaf Bergmark, som var prof i praktisk medicin, valde med stor omsorg ut de studenter, som skolades till lasarettsläkare eller akademiska lärare inom hans ämne. Den praktiska utbildningen följde Bergmarks linje, men forskningen lät denne med avsikt lärjungarna sköta efter eget huvud. Forskning ansågs vara en privat angelägenhet, o forskarna hade liksom K i regel ej några medförfattare till sina skrifter. De fick själva göra detaljarbetet; det gällde därför att hitta på enkla men sinnrika försöksanordningar. K ägde tekniskt sinne o utvecklade flera nya undersökningsmetoder. Hans metod att räkna trombocyter (blodplättar) var för sin tid den mest exakta o användes ännu i rutinarbetet. Han gjorde originella iakttagelser över blodproppsbildning o studerade blodets koagulation. Efter studier hos W Einthoven i Leiden registrerade K elektrokardiogrammet vid "direkt" avledning från hjärtat på en patient, på vilken hjärtat efter revbensoperation låg direkt under huden. K kunde ge nya synpunkter på tolkningen av EKG. Om hans tålamod vittnar, att han lyckades bestämma läget i halsryggmärgen för kärnan till mellangärdets rörelsenerv. Han blev en mångsidig, originell o vederhäftig detaljforskare.

När K började sin bana, var tuberkulosen ett av de stora samhällsproblemen; när han skulle avgå, var den besegrad. Härtill bidrog K, inte med några djärva insatser, men genom att tränga djupt in i problemen o genom att samla pålitliga kliniska erfarenheter. Han gick allfarvägen o undersökte den unga sjukvårdspersonalen, varvid han fann att de tuberkulinnegativa snart blev infekterade o oftare fick manifest tuberkulos än de som hade varit tuberkulinpositiva vid anställningen. De borde därför vaccineras enl Calmette, o K började 29 använda Arvid Wallgrens metod att ympa BCG. Sedan K nagelfarit sina o andras goda resultat, verkade han ihärdigt för att BCG-vaccinationen skulle tagas i allmänt bruk. När kemo- o antibiotikaterapi mot tuberkulos kom 46, tog K upp den till omsorgsfull prövning. Efter Jacobaeus bortgång 37, o ännu mer sedan K 40 flyttat till Serafimerlasarettet, var han den främste akademiske företrädaren i kampen mot lungtuberkulos, o han hade förtroende o auktoritet bland kollegerna.

K hade en legendarisk observationsförmåga o en lika omtalad virtuositet vid fysikalisk o manuell undersökning av patienterna. Han ändrade sig ej, var konservativ o för de sena- re årens medarbetare tedde han sig gammalmodig. För studenterna föreläste han systematiskt o omständligt o var en fordrande tentator. Hans ståtliga o faderliga yttre, det varma hjärtat o den samvetsgranna vården gav patienterna trygghet o lugn. Troget gick han sina ronder, på söndagarna efter gudstjänsttid. För K förblev barndomens Tjörn livets o världens medelpunkt. Där hade han sin släkt, där var han hemma.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1921—36 se UUM 1936, Upps 1937, s 182 f. — Tuberkulos och kvinnlig sjukvårdspersonal. Sthlm 1937. 7 s. [Sep ur Svenska nationalföreningens mot tuberkulos kvartalsskrift, årg 31, 1936.] — Untersu-chungen iiber die zahlenmässigen Schwan-kungen der Thrombozyten bei und nach Partus (Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, bd 43, arbetsåret 1937—1938, Upps, s 169—206). — Thoracoalgia studiosorum —• en studieåkomma (Ergo, årg 15, 1938, Upps, 4:o, s 1 f). — Erfarenheter rörande tuberku-linreaktionen (Hygiea, bd 100, 1938, Sthlm, halvbd 1, s 879—887). — Tuberkulinunder-sökningar bland folkskolebarn i Uppsala provinsialläkardistrikt (Förhandlingar vid Nordiska tuberkulosläkareföreningens tionde möte i Helsingfors 1—3 juli 1937, Hfors 1938, s 136—145, 2 pl). — Präventive Pneumotho-raxbehandlung bei Pleuritis exsudativa (Acta medica Scandinavica, suppl 123, Sthlm (tr Hfors) 1941, s 246—253). — Allergi och immunitet vid tuberkulos (Sv nationalfören mot tuberkulos kvartalsskr, årg 36, 1941, Sthlm, s 19—27). — Något om rheumatism. [Rubr.] Gbg 1942. (4) s. [Ur GHT s å 23/6.] — Relationen mellan kost och tuberkulosmortalitet (Sv nationalfören mot tuberkulos kvartalsskr, 40, 1945, s 1—23). — Hälsningsord till nordiska tuberkulosläkarmötet. Gbg 1946. (4) s. [Ur GHT s å 26/6.] — Zur Kenntnis der Ul-cuspathogenes (Acta medica Scand, suppl 170, Sthlm (trUpps) 1946, s 31—51). — On the question of the pathogenesis of the cerebral insults (ibid, 196, Sthlm 1947, s 200— 211). — Kemoterapi och antibiotika i tuberkuloskampen (Sv nationalfören mot tuberkulos kvartalsskr, 42, 1947, s 51—61). — The variations in size (the lymphocyte profile) of the lymphocytes circulating in the blood in somc normal and pathological conditions (Acta medica Scand, vol 133, Sthlm (tr Hfors) 1949, s 157—161). — Some observations concerning pathophysiological effects on the human skin caused by stinging jellyfish (Cyanea capillata) (Acta physiologica Scandinavica, vol 18, Sthlm 1949, s 151—156). — A new kind of sense in the skin (Acta psy-chiatrica et neurologica, vol 25, Khvn 1950, s 85—88). — Treatment of cavernous pulmo-nary tuberculosis with a combination of chemotherapy and antibiotics (Acta tubercu-losea Scandinavica, suppl 26, Khvn 1950, s 15 —25, 3 pl-bl). — A new method of determin* ing coagulation time of the blood (Acta medi-ca Scand, suppl 259, Sthlm (tr Hfors) 1951, s 9—17). — Some investigations concerning the genesis of Duroziez's double murmur (ibid, 266, Khvn 1952, s 659 f). — Gustaf Bergmark in memoriam (Acta medica Scand, vol 144, Sthlm 1952—53, s 81—84, 1 portr). — Some investigations concerning the appear-ance of a tendency to bleeding in connection with treatment with Para-Aminosalicylic Acid (P.A.S.) (ibid, 145, Sthlm 1953, s 52—55). — Bidrag i Nordisk medicin, bd 1/3—21/24, 1939—1944, 45/46—51/52, 1951—1954, Sthlm (tr Hfors o Hälsingborg), 4:o, Svenska läkartidningen, årg 36—38, 1939—1941, 41—42, 1944—1945, 46, 1949, 48—51, 1951—1954, Sthlm, Acta tuberculosea Scandinavica, vol 14—16, 1940—1942, 25, 1951, 30, 1955, Khvn, samt i dagspressen.

Utgivit: Kliniska meddelanden från Serafi-merlasarettets medicinska klinik, bd 11—17, Sthlm 1942—54.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konselj handhar 1 nov 1940, nr 19, RA.

C-A Adamson, A K (Sv nationalf ören mot tuberkulos, kvartalsskr, årg 50, 1955); E Ask-Upmark, A K död (DN 8 nov 1954); S Berséus, A K (Nord med, bd 53, 1955, s 434—436); nekr över A K (Acta medica Scandinavica, vol 152, 1955, fase 3, s I—III); SLH 4:3 (1933); N Svartz, A K död (SvD 8 nov 1954); dens, Medicin (KI:s hist, 3:1, 1960): UUM 1926 o 1936.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders V Kristenson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11764, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11764
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders V Kristenson, urn:sbl:11764, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se