Krook, släkter



Band 21 (1975-1977), sida 604.

Biografi

Krook (Krok), släkter.

1 Gudmund Petri, som var kh i Hallaryd, Kron, 1568–86, i Vittaryd, Kron, åtminstone 1587–93 o möjligen i Långaryd, Jönk, 1598–1609 (bd 17, s 576), var far till Nils Krok, som skrev sig Nicolaus Krokius (1575–1646). Denne studerade i Uppsala o inskrevs 1601 vid univ i Wittenberg, där han 1602 blev magister. 1604 blev han rektor för Växjö skola, 1607 kh i Växjö ehuru utan titeln domprost, som nu tills vidare försvann, o 1632 biskop där. Han utgav 1623 för Växjö stift en ny upplaga av 1620 års Liber cantus, en numera blott i ytterst få (Johanson) fullständiga exemplar känd mässbok med notskrift, innehållande fullständiga serier av melodier för de av kören vid högmässogudstjänsterna sjungna styckena, växlande för olika kyrkotider. Som biskop blev han särskilt känd genom sitt arbete för inrättande av ett gymnasium i Växjö, vilket tillkom 1643. I övrigt torde han ha visat sig mindre lämplig som stiftschef, vilket 1643 föranledde en aktion hos regeringen på initiativ av kh i Jönköping Johannes Baazius (bd 2), som blev hans efterträdare. Han var gift tre gånger o hade tjugotvå barn, men det oaktat beskylldes han såväl 1615 som 1632 och 1643 för hor. Hans son assessorn vid Åbo hovrätt Andreas Krok (1622–83) adlades 1674 med namnet Gyllenkrook men skrev sig Gyllenkrok o blev stamfar för de adliga o friherrliga ätterna med detta namn (bd 17). Bröder till denne var häradshövdingen i Allbo, Kron, Gudmund Krok (d 1663 el 64) o magister Israel Krok (d 1677), som blev lektor i Växjö 1665, var rdgm 1672 o blev kh i Tolg, Kron, 1674.

Nils Kroks bror kh Peder Krok (d före 1625) i (Södra) Hestra, Jönk, avsattes 1617 jämte en annan präst för att de fällt förböner för några bönder, som ihjälslagit en skrivare. Straffet minskades på prästerskapets initiativ till en tids suspension, men då han förfalskade ett kungabrev för att återfå sin tjänst omedelbart, avsattes han ånyo.

En tredje bror, prosten Jonas Krokius (trol d 1641) i Skirö, Jönk, efterträddes som kh där av sin son Gudmund K (d 1657), som var far till kh Laurentius K (d 1699) i Värnamo, rdgm 1678.

En fjärde bror, kh David Krokius (d 1653) i Villstad, Jönk, efterträddes av sin son Andreas Krokius (d 1681), rdgm 1642. Dennes bror häradshövdingen i Valle o Skånings hd Gudmund K (1613–77) på Torsätra i Hagby, Upps, var far till jägerifiskalen över Närke, Värmland, Dal, Bergslagen, Dalarna o Norrland David K (d 1695) o jägerifiskalen över Uppland, Södermanland, Östergötland, Västergötland o Bohuslän Jacob K (d 1729) på Torsätra. Andreas Krokius efterträddes som kh i Villstad av sin son David K (d 1694). En bror till denne, assessorn i Svea hovrätt Nils K (1663–1715), adlades 1703 med namnet Lagerkrook, men denna släktgren utdog redan med en son till honom. En annan bror var magister Samuel K (1661–1716). Han skrev Swenskt åg runskt calendarium (1690), en av O Rudbecks behandling i Atlantican av de gamla sv runstavarna inspirerad men enligt modern forskning överskattad handledning i hur dessa skulle förstås o hur deras numera föråldrade gyllentalslängd skulle moderniseras. 1691–1716 utgav han årligen almanackor. K blev 1701 prof i matematik i Pernau men tillträdde aldrig. Genom k brev 1705 o 1707 fick han o prof P Elvius (bd 13) i uppdrag att ha överinseende över kalenderväsendet o söka åstadkomma ett samarbete mellan de olika almanacksförfattarna, o 1708 uppdrog kanslikollegiet åt dem att inkomma med förslag till enhetlighet i almanackornas namnlängd. Anteckningar av K finns i KB o UUB.

David o Samuel K:s samt Nils Lagerkrooks äldre halvbror prosten Abrahamus K (1644–1722) i Norra Sandsjö, Jönk, var farfar till apologisten Abraham Krok (1708–62) i Jönköping, som skrev Beskrifning öfwer Jönkiöpings stads kyrkia (utg av Wilstadius). Dennes farbror prosten David Krok (1678–1727) i Urshult, Kron, som var rdgm 1719, var far till fil kand Samuel Krok (1721–54), författare till Om Urshults pastorats inbyggares seder (1768).

Nils o Peder Kroks samt Jonas o David Krokius bror kontraktsprosten Johannes Krokius (d 1645) i Skatelöv, Kron, efterträddes av sin son Ericus Krokius (d 1673). En annan son, kh Israel Krokius (d 1653) i Åker, Jönk, uppges (v Schantz) ha varit farfar till kaptenen vid amiralitetet Petter K (f 1662; levde 1719), som 1715 fick kommendörs avsked, men uppgiften har ej kunnat verifieras o förefaller osäker, då samma källa med orätt uppger, att adliga ätten Ehrenkrook skulle ha härstammat från en bror till Nils Krok o hans bröder.


2 Handlanden Olof Andersson K (d 1698) i Laholm var far till Hans K (d 1731), som var kronofogde i Luggude, Rönneberg o Onsjö, Malm, 1718–19 o i Villand, Gärd o Albo, Krist, från 1727, o till Anders K (1691–1762), som var kronofogde i Torna, Bara o Harjager, Malm, 1714–19 o 1727–33 samt hospitalsföreståndare i Lund 1733. Den senare var far till advokatfiskalen i tullstyrelsen Thomas K (1733–96), som fick assessors titel 1779 o lagmans titel 1787. Dennes äldre bror kh Johan Otto K (1714–69) i Västra Hoby, Malm, var far till kontraktsprostarna Andreas (Anders) Petter K (1760–1822) i Köpinge, Krist, o Hans (Johan) Georg K (1762–1854) i Kvidinge, Krist. Son till den förre var rådmannen Frans Daniel K (1811–96) i Kristianstad. En brorson till denne var farfar till medarbetaren i SvD lektor Hans K (f 1920 [1]).

Johan Otto o Thomas K:s bror häradsskrivaren i Frosta o Färs, Malm, Frans Georg K (d 1768) var far till kronofogden i Oxie o Skytt, Malm, assessor Anders Gabriel K (1747–1823), som efterträddes av sin son Frans Theodor K (1782–1828), vilken fick assessors titel 1822. Dennes bror Thomas Daniel K (1784–1843) fick burskap som handelsman i Ystad 1815 o blev snart en av stadens ledande män. Under många år var han förman för stadens äldste. Vid tullvisitation efter smuggelvaror i hans handelsbod 1835 samlades omkr 300 människor, tillkallade av K:s bodbetjänter, som bjöd på brännvin. Tumult uppstod, varvid de åtta tullmännen överfölls med hugg o slag o de beslagtagna varorna skingrades. Sexton personer häktades, o K dömdes till två års fängelse efter straffnedsättning. Hans son Anders Daniel Gustaf K (1808–75) fortsatte hans rörelse men gjorde konkurs 1848 med 80 000 rdr bko i skulder, ehuru fadern vid sin död efterlämnat 165 000. En annan son var häradshövdningen i Östernärke Adolf Jacob Robert K (1837–1911). En tredje son, överstelöjtnant Carl Fredrik K (1831–91), var far till häradshövdingen i Gästriklands östra domsaga Otto Daniel K (1870–1957). En fjärde son, grosshandlaren Hjalmar K (1843–1917) i Sthlm, var far till Gösta Nils Herman K (1882–1966). Gösta K blev kapten i flottan 1911, tjänstgjorde i Sjökarteverket 1906–12, 1916–20, o 1922–26, var instruktör i sjömätning i Chiles flotta 1912–15, bedrev rederiverksamhet där 1920–22, blev direktör vid L M Ericssons telefonbolag i Smyrna 1927 samt var 1931–32 sv konsul där. 1933–49 var han direktör för Valparaiso stads slakthusbolag.

Anders Gabriel K:s bror tullförvaltaren Frans Georg K (1758–1809) i Ystad, som 1804 fick överinspektörs titel, var far till ryttmästarna Thomas Otto K (1797–1841) o Anders Gabriel K (1800—86), av vilka den förre var far till borgmästaren i Sthlm Frans Gustaf K (1833–1904) o den senare till chefen för Jämtlands hästjägarekår överste Frans Joachim K (1833–1915).

Anders Gabriel o Frans Georg K:s bror tullförvaltaren Carl K (1763–1840) i Karlshamn var far till apotekaren Carl Adolf K (1801–53) i Södertälje. Denne gifte sig med en dotter till sin farbror tf revisorn i statskontorets allmänna magasinskontor Hans K (1761–1834) o blev svärfar till tobaksfabrikören Knut Ljunglöf o far till oljeslageridirektören grosshandlare Carl Hans Napoleon K (1831–1912) i Sthlm. Den sistnämnde var farfar till skådespelerskan Margaretha K (f 1925, d 2001[2]). 

 

3 Inspektören Johan K (d på 1730-talet) i Artjärvi, Nylands län, var far till kontraktsprosten Benedict K (1682–1749) i Hollola, Tavastehus län, som var rdgm 1726–27 o som kh efterträddes av sin son sedermera prosten Jacob K (1717–68). Den sistnämndes bror Benedict K (1720–70) blev docent i Åbo 1745, rektor vid trivialskolan i Rantasalmi 1747 o lektor i Borgå 1753, fick professors n h o v 1755 samt blev kh i Pernå, Nylands län, 1758 o prost 1763. Deras bror Jonas K (1725–63) blev docent i Åbo 1749, rektor i Helsingfors 1750 o kh i Iitti, Tavastehus län, 1759. Deras bror Carl K (1723–76) avlade examen theoreticum in jure (jur kand) 1746 o examen practicum (jur lic) 1747 samt blev följande år sekreterare hos generalguvernören i Finland G F v Rosen. Han var en tid verksam som dubbelagent för Sverige o Ryssland o kom därigenom att 1751 tillsammans med H H Boije (bd 5) avslöja häradshövdingen H H Wijkmans spioneri för rysk räkning. K promoverades 1752 till jur dr i Uppsala efter att ha befriats från att ventilera sin avhandling o blev s å assessor i Åbo hovrätt, 1760 hovrättsråd o 1767 lagman i Söderfinne lagsaga. Hans son Carl Gustaf K (1759–99) blev 1787 häradshövding i Hollola, Tavastehus län. Dennes bror Johan Magnus K (1760–1828) blev landssekreterare i Savolaks o Karelen 1784, fick lagmans nhov 1792 o blev lagman i Österbotten 1793, ledamot av finländska regeringskonseljens justitiedepartement 1811, statsråd 1817 o verkligt statsråd 1822. Deras bror August K (1774–1827) befordrades i Åbo hovrätt till advokatfiskal 1799 o hovrättsråd 1814. Han var far till ryska generalmajorerna Karl August K (1811–68) o Bengt Joakim K (1816–86). Jacob, Benedict, Carl o Jonas K:s bror auditören Gustaf K (1728–90) var farfar till ryske generalmajoren o kommendaten i Warszawa Karl Edvard K (1823–87).

4 Korpralen vid Norra skånska kavalleriregementet Nils Krok (d 1740, 52 år gammal) i Bjuv, Malm, som enligt 1710 års generalmönsterrulla var född i Vist, Ög, var far till kvartermästaren Jonas Krok (1727–91) i Vadensjö, Malm. Dennes son kronolänsmannen i Harjager, Malm, Magnus K (1779–1841) var far till kronolänsmannen i Frosta östra o norra distrikt, Malm, Jonas Teodor K (1805–80), som efterträddes av sin son Georg Bengt Justus K (1836–1910). En bror till Magnus K var farfar till lanträntmästaren i Blekinge Carl Otto K (1849–93). En annan bror var farfar till kusinerna bokhandlaren Nils Gustaf Oscar K (1845–1922) i Vingåker, Söd, o stadsläkaren i Visby Nils Karl Hugo K (1856–1947). Deras farbror Johan Oscar Ansgarius K (1830–1906) grundade 1862 en bok-, musik- o pappershandel i Karlskrona, som från 1901 innehades av hans son Carl Oscar Albin K (1872–1952). 1930 ombildades denna till ab J A K:s bokhandel med Albin K som VD. Denne var ledamot av Karlskrona stadsfullmäktige 1913–36 o v ordf i Sv pappershandlareföreningen 1921–45.

5 se Krok.


Till här behandlade släkter K hör inte de ovan biograferade Axel J E K o Oscar K.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

1 Källor o litt: RR aug—okt 1674, f 372v, Adelsbrev, vol 14, RA; C L v Schantz genealogier: Gyllenkrook, RHA; B Hildebrands saml, LUB.

Anjou; G Annerstedt, UU:s hist, 1, 2:2 (1877—1909); F Arfwidsson, Försvaret av Östersjöprovinserna 1708—10, 1—2: 1 (1936); dens, Förlusten av Ösel 1710 (KFÅ 1942), s 194, 198, 201, 204 ff, 208 f; AOSB 2:12 (1930); C O Arcadius, Ant:ar ur Vexjö allmänna läroverks häfder till år 1724 (1889), s 20, 23 f; J Bergman, Universitetet i Dorpat under sv tiden (1932), s 149; Chr Callmer, Sv studenter i Wittenberg (1976); G Carlsson, I Wittenberg promoverade sv magistrar (Lychnos 1962), s 214; Ff Cnattingius, Den centrala kyrkostyrelsen i Sverige 1611—36 (1939), s 383; Collijn; R D [ahlberg], Ett rart Kalmar-tryck (NTBB 1920); N Fransen, Koralbok till Then swenska ubsalapsalmboken 1645, 1 (1940); Frälseg 1:2 (1931), 4 (korr, RA); T Heldtander, Prästtillsättningar i Sverige under stormaktstiden (1955); KW Her-din, Uppsala på 1600-talet. Rättsväsendet, 1—2 (1926—27); dens, Bygge o bo, 2 (1934); BH[ildebran]d, rec av AOSB 2: 12 (PHT 1932); dens, rec av KA 1930 (ibid); Hj Holmquist, De sv domkapitlens förvandling till lärarekapitel 1571—1687 (1908), s 49, 137; dens, Sv kyrkan under Gustav II Adolf (Sv kyrkans hist, 4: 1, 1938); E O Johanson, Ett fynd i Gränna (Vecko-Journalen 1930, nr 22); [GE Klemming o G Eneström,] Sveriges kalendariska litt, 1 (1878); CA Klingspor, Ant:ar under resor i Uppland sommaren 1869 (UFT 1:1, 1871), s 35; B Kyhlberg, Musiken i Uppsala under stormaktstiden, 1 (1974); JA Lagermark, Försvaret av det egentliga Sveriges östersjökust 1710 (KFÅ 1924), s 171 f; dens, Försvaret av det egentliga Sveriges östersjökust, västra Sverige o Finland 1711 (KFÅ 1928), s 38 f; Lags o doms; Lewenhaupt; F Lindberg, Tiden 1275—1718 (Västerviks hist, 1); A Lindhagen, Om calendaria perpetua efter gamla stilen med rättade gyllental (Arkiv för matematik, astronomi o fysik, 7: 23, 1912), s 10—13, 33; N Lithberg, Rimstavar med rättade gyllental före år 1600 (Fataburen 1920), s 4 f, 22, 24 f; dens, Almanackan (1933), s 18, 56 f; dens, Kalendariska hjälpmedel (Nord kultur, 21, 1934); dens, Computus med särskild hänsyn till runstaven o den borgerliga kalendern (NordMH 29, 1953), s 130 f, 160—63; Z Lundebergius, Funebria . . . Nicolai Krokii (1673); H Lundin, Joannes Baazius kyrkliga reformprogram (1944); GG Molin, Strögods om Smolandi Upsalienses, 1 (Natio Smolan-dica, 12, 1949); dens o P Wilstadius, Smolandi Upsalienses, 1—4 (1955—71); NVE Nordenmark, Sv astronomi o sv astronomer 1700—30 (Arkiv för matematik, astronomi o fysik, 24 A: 2, 1933), s 22, 88—91, 95 f, 101—05; R Ohlsson, Abraham Angermannus (1946), s 476; PrRP 1—3 (1949—56); Sam-zelius; C Sjöström, Smålands nation i Lund 1668—1921 (1922); SMoK; 1 Svalenius, Tiden från 1523 till 1718 (Växjö stads hist. Tiden fram till 1718, 2, 1956); Twå handhar om kh:n i Hestra herr Petrus K (S Loenbom, Uplysmar i sw historien, 3, 1770); P Wiesel-gren, Ny Smålands beskrifning, 2 (1846), s 931 ff; P Wilstadius, Beskrifning öfwer Jön-kiöpings stads kyrkia upsatt åhr 1753 af Abraham K (Mäster Gudmunds gilles årsbok 1941); G Virdestam, Stenbrohults herdaminne (Stenbrohult i forntid o nutid, 3, 1924), s 4, 6 ff, 14 f; P G Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1 (1894), s 160, 176, 181, 254 f, 268; E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland, särdeles under 1600-talet (1897), s 55; Växjö hm.

2 Källor o litt: O R Landelius utlandssv saml: Sydamerika, SBL:s dep i RA.

N Aschan, Otto K död (SvD 7 dec 1957); L Feuk, Miniatur-bilder af bemärkta prestmän i Lunds stift (1893); Frans Joachim K (Ny ill tidn 1892); G Hafström, K sjökrigsskolan 1867—1942, 2 (1942).; I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850—1914 (1970); J Kleberg, Statskontoret 1680—1946 (1948); Lags o doms; O Lindberg, Landsstaten i Malm o Krist  1719—1917 (1919); Lunds hm 4—5 (1857—58); d:o 2:4 (1952); F W Morén, 1792—1862 (Ystads hist, 2, 1953); G Samuelsson, Karlshamns hist, 3:2 (1949); C Sjöström, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1897),  särsk s 201; dens, Gbgs nation i Lund 1669—1906 (1907), särsk s 134; SPG; StRR; Sv:ar i utlandet (1929); Sveriges apotekarhist, 1 (1910); Sv släktkal, 11 (1936; tr 1935); B Waldén, Askers o Sköllersta tingslag (1949), s 73 f; E Wiberg, Bröder o systrar i Sankt Knuts gille i Ystad (1938); C L Wilkens, Minnen från Ystad under 1800-talets förra del (Skr utg av Ystads fornminnesfören, 3, 1932). — G Bergström, Tullförvaltarna i Ystad 1658—1900 (Skr utg av Ystads fornminnesfören, 8, 1961), s 18 f.

 

3 Källor o litt: M Akiander, Hm för fordna Wiborgs o nuvarande Borgå stift, 1—2 (1868—69); C Annerstedt, UU:s hist, 3: 1—2 (1913—14); A Bergholm, Sukukirja, 1—2 (1901); TC[arpelan], K (FBH, 1903); G Hahr, Hinrich Hahr (1966); H Holmberg m fl, Suomen tuomiokunnat ja kihlakunnan-tuomarit (1959); A Jörgensen, Nyländska avdelningens M 1640—1868 (1911); Y Koski-nen, Juhana Henrik Wijkman'in rikos-asia (HArk 4, 1874); Hj Krook, K (Genealogica 1918, s 95 f); dens, Överstarna Karl K o G Aminoff vid Schipka den 8—10 jan 1878 (FHT 1920); A Th Låstbom, Swea o Götha höfdinga-minne sedan 1720, 2 (1843); Malmström; E G Palmen, Ant:ar ur inrikes rådsprotokollen om finske tjenstemäns tillsättande på 1740-talet (HArk 6, 1878), s 202 f; PrRP 7 (1975); J E R[oo]s, K-sukuja (Kan-sallinen elämäkerrasto, 3, 1930); JM Sale-nius, Rantasalmen trivialkoulu vv 1749—88 (HArk 10, 1889), s 44 f; G A Spåre, Biogr an-t:ar om kejserliga regerings-konseljens eller senatens för Finland ordf o ledamöter samt embets- o tjenstemän under åren 1809—59 (1863); A W Westerlund, Åbo hovrätts presidenter, ledamöter o tjänstemän 1623—1923, 1—2 (1923).

4 Källor o litt: Genealog fören:s klippsaml, Sthlm.

I A Bonnier, Ant:ar om sv bokhandlare intill år 1900, 1 (1920); J Bromé, Karlskrona stads hist, 3 (1930); O Lindberg, Landsstaten i Malm o Krist 1719—1917 (1919); E R[yd-ma]n, Carl Oscar Albin K (SMoK 4, 1948); C Sjöström, Skånska nationen före afdelning-arnes tid (1897); dens, d:o 1833—89 (1904), särsk s 170; SLH 3:4, 4:3 (1897—1933); Sveriges äldsta företag (1923); Sv släktkal, 9 (1927; tr 1926).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Dödsår tillagt, 2017-03-13
2. Dödsår tillagt, 2017-03-13


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Krook, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11786, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11786
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Krook, släkter, urn:sbl:11786, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se