Biografi

Kruse, släkt, härstammande från Sten Sture d y:s fogde i Dalsland Algot K (levde 1517). En uppgift (X 270; Stiemman), att denne skulle ha tillhört en dansk adelssläkt, torde vila på ren namnkombination. Algot K:s son (E 8676; De la Gardieska saml) Sigvard K (t 1571) bar 1556 bud från Erik i Sverige till Gustav I i Finland o 1557 från den senare i Sverige till hertig Johan i Finland. 1558 nämnes han som en av Eriks småsvenner, o 1559 utnämnde denne honom till häradshövding i Södra Möre. Erik skall också ha adlat honom (R 8). Han var slottsfogde på Älvsborg 1561—63 o i Sthlm 1563—69. Kulmen på hans karriär nåddes, då konungen den 9 (ej 16) febr 1567 på Sthlms slott höll hans bröllop med en dotter till riksrådet Måns Johansson (Natt o Dag), men redan ett par månader senare åtalades han inför konungens nämnd. K ställdes till ansvar för några försvunna skepp, för att ha sänt skepp till Norrland utan konungens vetskap o för att några danska fångar flytt. Domstolsförhandlingarna resulterade i en maning att hädanefter bättre ge akt på skeppen, men han hölls en tid fängslad o uppges (HH 20) ha varit nära att bli dödad i samband med Sturemorden en månad senare. 1568 sändes K jämte Klas Fleming med en liten flotta från Sthlm inåt Mälaren några veckor före Eriks tillfångatagande. Johan III befullmäktigade honom 1569 att förbereda kröningen i Uppsala. K:s sätesgård var till en början Västergården i Erikstad, Älvsb, men senare Lundby i Frustuna, Söd, som ärvdes av hans ättlingar ända till 1680. Hans o hans hustrus gravsten påträffades vid ombyggnad av altaret i Frustuna kyrka 1877 (Rosman).

Sigvard K:s son Måns K (d 1621), som oriktigt uppgetts (tidigast hos v Schantz) ha varit lagman i Värmland o Dalsland, grundade säteriet Älghammar i Björnlunda, Söd, efter vilket släkten benämndes vid sin introduktion på riddarhuset. Dennes son Sivert K (d 1624) till Lundby, som oriktigt uppgetts (tidigast hos v Schantz) ha varit överste, var far till Erik K (f 1617 enl egen uppg i X 270 e, ej 1616, som personalierna uppger; d 1665). Denne studerade från 1628 i Strängnäs, från 1630 vid UU o från 1634 (X 270 e) i Nederländerna, bl a i Franeker (Kornerup) o Leiden. Senare deltog han under Torstenson o pfalzgreven Karl Gustav i trettioåriga kriget samt blev överste 1644 (X 270 e), friherre 1653 o generalmajor av kavalleriet 1656 (Likv). K var interimsbefälhavare i Finland från G A Lewen-haupts död i nov 1656 till dennes efterträdare Gustav Horn Evertssons (bd 19) utnämning i jan 1657 o landshövding i Viborgs län 1657—58. 1659 blev han generallöjtnant, o s å förde han rytteri från Finland till Livland. 1664 utnämndes K till guvernör i Bohuslän men tillträdde ej. Enligt friherrebrevet skulle han o hans ättlingar skriva sig till Kaibala i Ingermanland, som 1639 donerats till hans barnlöse morbror riksrådet Erik Ryning, men han bodde på Lundby till 1661, då han flyttade (X 270 e) till Ekhov i Björnlunda. Fragment av K:s arkiv i UUB (Lewenhaupt); i Ericsbergs arkiv, RA, finns ett band (Ms- o avskr:ssaml:en, 84), innehållande jordebok för Ekhov med underlydande samt kopiebok med avskrifter av brev ur hans o hans förfäders arkiv. Den friherrliga släktgrenen utdog på manssidan med hans son generalen Carl Gustaf K (se nedan), o även den adliga grenen torde vara utdöd sedan 1800-talets förra hälft.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: RR 1561 jan—sept, f 82v, 119, 136, 214, 217, okt—dec, f 22v, 1563 jan—aug, f 153, 187v, 1569, f 91, 103, 127, Biographica, Genealogica 41, f 172 1/2, E 4340: brev 6 juli 1564, E 8676 (avskr av Rasmus Ludvigssons stora förlorade släktbok), f 263, R 8: 1635, f 74f, RKB 35: 4—7 o 10, Likv, Red:koll:s arkiv F I: 85, särsk f 70 f, o F I: 94, f 2 o 10, Livl donationskontorets arkiv F IV b 3, nr 5, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, 1, RA; C L v Schantz genealogier, RHA; X 270 d:l (ant:ar om K:ar-nes ursprung), X 270 e:4c (Erik K:s persona-lier o familjeant:ar), UUB, De la Gardieska saml: Ekeblad, vol 1 a: kvartohäfte, f 19, LUB.

AdRP 2 (1905), s 215; N Ahnlund, Över-ståthållarämbetets förhist, uppkomst o grundläggningstid (Överståthållarämbetet 1634—¦ 1934, 1934); Album studiosorum Academiae Lugduno Batavae 1575—1875 (1875), sp 284; J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); dens, Den jordbesittande adeln i Värmland o Dalsland 1562—63 (SoH 1972—73); Ant:ar från åren 1560—81 ur Hogenskild Bjelkes samhar (HH 20, 1905), s 187, 191, 204; W Berg, Elfsborgs slott (Bidrag till kännedom om Göt:s fornminnen o hist, 7, 1904), s 155, 426 f; E Bohrn, Frustuna kyrka (Sörmländska kyrkor, 3: 35, 1943), s 12; BSH 5 (1884); M Carlon, Ryska kriget 1656—58 (1903), s 47, 83, 87 ff, 97, 99, 106, 113; A Douglas, Robert Douglas (1957); J Ekeblads bref, 1—2 (1911—15); Erik XiV:s almanacks-ant:ar (1912); Frälseg 1:1—3:2 (1931—47), 4 (korr, RA); GIR 26—29 (1911—16); L Hallman, Blacksta o Wassbro soknar 1748 o 1759 (1917); I Hammarström, Finansförvaltn o varuhandel 1504—40 (1956); Handhar hörande till konungarne Gustaf I:s o Erik XIV:s hist (HSH 4, 1817), s 50 f; d:o hörande till konung Erik XIV:s hist (HSH 3, 1817), s 84; d:o rör ... Jöran Persson (HSH 29, 1848), s 160; P Hansson, Björkviks brunna medeltidskyrka (Sörmlandsbygden 1970); K E F Ignatius, Finlands hist under Karl X Gustafs regering (1865), s 85, 92, 99 f, 126 f; S Jägerskiöld, Juridik o politik (KFÅ 1963), s 50; B Kentr-schynskyj, Karl X Gustav inför krisen i öster 1654—55 (KFÅ 1956), s 37; K kansliets dia- rium öfver ingångna skrifvelser 1566 (HH 8: 2, 1878), s 5, 53, 80, 84, 106; Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13: 1, 1884), s 108, 265, 295, 311 f; B Kornerup, Hr Hans Poulsen Naestveds Stambog (Kirkehistoriske Samlinger, 7:2, 1954—56), s 20; B Lager, Sthlms befolkn på Johan III:s tid (1962); Lags o doms; E Lewenhaupt, Rosenhaneska handskriftssamhen i UUB (UUB:s minnesskrift 1621—1921, 1921), s 314 f; Lokalf; K Magnell, Pelle i Ramstad, Stårckarna o Elin Jakobsdtr (SoH 1965); Matricula regii colle-gii Strengnensis, 1 (1947), s 11; J Rosén, Studier kring Erik XIV:s höga nämnd (1955); H Rosman, Bjärka-Säby o dess ägare, 2 (1924), s 52 f; C Silfverstolpe, Om Jöran Persson o Konungens Nämnd (HT 1881), s 314, 318; STb, Ny följd, 3—4 (1939—41); A A v Stiernman, Matr öfwer Swea rikes ridderskap o adel, 1 (1754), s 95 f, 224 f; dens, Swea o Götha höfdinga-minne, 1—2 (1835—36); UUM 1 (1900—11), s 56; G Wittrock, Carl X Gustafs testamente (1908), s 310, 331; dens, Karl XI :s förmyndares finanspolitik . . . 1661—67 (1914), s 139, 188, 263; E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland ... (1897); F U Wrangel, Sthlmiana, 1—4 (1912); S Östenson, Randanmärkningar till biskop Hans Brasks släktbok, 29 (PHT 1975). — Fortifik, 6 (1916), s 269, 611; HH 39 (1967—69), s 498.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kruse, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11803, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11803
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kruse, släkter, urn:sbl:11803, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-13.