J Amos Kruse

Född:1876-11-15 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1934-12-29 – Johannes församling, Stockholms län

Maskiningenjör, Maskinindustriföreningsledare


Band 21 (1975-1977), sida 613.

Meriter

Kruse, Johan Amos, f 15 nov 1876 i Gbg, Domk, d 29 dec 1934 i Sthlm, Joh. Föräldrar: handl Johan Andersson o Johanna Kristina Kruse. Ex från H Berwalds förbered kurs, Sthlm, 5 sept 95, elev vid KTH:s avd för maskinbyggn o mek teknologi 14 sept 95, avgångsex 10 juni 99, ritare vid Jonsereds fabrikers ab, Partille, Göt, 99—00, konstruktör, ritkontorschef o verkstadsing vid J V Svensons automobilfabrik, Augustendal, Sth, 00— 05, chef för motoravd vid Munktells mek verkstads ab, Eskilstuna, 05—08, övering o dir:assistent där 08—15, led av styr 08—14, ombudsman i Sveriges maskinindustrifören, Sthlm, 15—19, VD från 19, led av styr för statens industrikommissions metallbyrå 15— 20, av statens handelskommissions järnbyrå 15—19, VD i Sv metallimportörers fören 18—20, generalsekr i Sv industriens standardiseringskommission (SIS) 22—31, verkst led i Sveriges standardiseringskommission från 31.

G 17 okt 03 i Sthlm, Jak o Joh (enl vb för Uppsala Domk) m Hildegard (Hildur) Charlotta Åkerström, f 8 nov 76 i Uppsala, d 2 febr 61 i Danderyd, Sth, dtr till Christina Charlotta Burseli o fosterdtr till länsveterinären Henrik Wilhelm A o Louise Pauline Kruse.

Biografi

Efter en kort tid som ritare vid Jonsereds fabrikers ab utanför Gbg anställdes Amos K 1900 som konstruktör vid den nybildade J V Svensons automobilfabrik i Augustendal nära Sthlm. Svenson, som aldrig kom i gång med biltillverkning fastän firmanamnet bibehölls till 08, gav K i uppdrag att framställa en sv fotogenmotor. Som modell togs en tvåtakts tändkulemotor från Mietz & Weis i USA, som observerats på en utställning i Khvn. K:s motor fick första pris på härnösandsutställningen 00 o guldmedalj i Gävle året därpå. Redan i jan 01 expedierades den första motorn till Ryssland o vid en stor lantbruksutställning i S:t Petersburg uppmärksammades den allmänt.

K hade 02 utbildat en sv motortyp, Avance, vitt skild från förebilden o enligt sv smak vertikal. Han konstruerade även motorerna till sv flottans första ubåt, Hajen, byggd 03—04 vid flottans varv i Sthlm. 04 lanserade han en nykonstruerad Avancemotor, som s å erövrade stora Nordiska motorvandringspriset. Avancemotorn, som hela tiden var fabrikens huvudprodukt, blev särskilt eftersökt som båtmotor av fiskare, o agenten B A Hjort & co förde ut den på världsmarknaden. Svenson blev sedermera för en tid mångmiljonär, men K lämnade företaget redan 05. Han engagerades då av Munktells mek verkstads ab i Eskilstuna, där han som chef för motoravdelningen o sedan som överingenjör fortsatte att utveckla tvåtaktsmotorer men nu för råoljedrift. Hans många patent avsåg anordningar vid sådana explosions- o förbränningsmotorer. Motorerna utmärkte sig för god ekonomi o driftsäkerhet. De tilldelades högsta utmärkelserna på många utställningar o gick i stor utsträckning på export.

1 juli 15 blev K ombudsman vid Sveriges maskinindustriförening i Sthlm med rätt att samtidigt utöva konsulterande verksamhet inom branschen. Föreningen hade bildats 11 för att handha de mekaniska verkstädernas gemensamma problem utom de fackliga. Den hade dittills fört en tynande tillvaro men genom K började en intensiv verksam- het, som också var påkallad av krigstiden. Eftersom K var känd förut, åtnjöt han genast fullt förtroende av styrelsen, som bestod av flera industriledare med Hädar Hallström från Köpings mek verkstad på ordförandeposten. Föreningen arbetade som en sektion inom Sveriges industriförbund, i vars fastighet Malmtorgsgatan 10 ombudsmanna-kontoret inrymdes.

Verkstadsindustrin led under kriget brist på främst tackjärn, o redan första året medverkade K till att genom statens förmedling 50 000 ton tackjärn hitfördes från England. Föreningen sände ombud till Amerika i samma ärende o under tiden arbetade K med anskaffandet av tyskt tackjärn samt från olika länder tenn, koppar, bly, antimon o aluminium. K försökte också hindra oskäliga prishöjningar, bl. a. på smörjoljor, skötte ransoneringsåtagandena samt medverkade i industrikommissionens metallbyrå o handelskommissionens järnbyrå. Från 18 sköttes importen av metaller från ententeländerna av Sv metallimportföreningen med K som VD, men på grund av ändrade förhållanden upplöstes den 20.

K hade under sin verkstadstid klart insett vilka vinster standardisering av maskinelementen skulle innebära. 18 inleddes samarbete i denna fråga mellan några av maskinindustriföreningens medlemsverkstäder, bl a Munktells, Köpings, Bofors o SKF. Vid ordförandeskiftet 19, då Hugo Hammar från Götaverken tillträdde, bildade föreningen en standardiseringsavdelning o tillsatte för utvärderingen en kvalificerad kommission med representanter även för flottan o järnvägsstyrelsen. K, som utsågs till föreningens VD, blev primus motor i kommissionen, vars resultat publicerades i tidskriften Verkstäderna. Vid denna tid skapades standardiseringsorgan i många länder, med vilka K sökte kontakt.

På K:s initiativ bildades 27 sept 22 en centralorganisation, Sv industriens standardiseringskommission (SIS), vilken ägde att pröva o fastställa sv standard. K M:t konfirmerade stadgarna o utsåg till ordf kommerserådet Axel F Enström. SIS sorterade direkt under handelsdep o bestod av ledamöter ur försvars-, kommunikations- o handelsdep, statens provningsanstalt, Jernkontoret, IVA m fl institutioner o föreningar. K var generalsekreterare. Han var de första åren SIS:s ende tjänsteman o höll expedition i maskinindustriföreningens lokaler. Föreningens egen kommission kallades därefter Sveriges maskinindustriförenings standardkommitté, SMS, o kom att utföra ett omfattande standardiseringsarbete, vars resultat underställdes SIS:s prövning. K var den "suveränt kunnige fackmannen" o blev en nyckelman för Sverige vid internationell standardisering. Redan 23 representerade han landet vid standardiseringskongressen i Zürich o s å mottog han SIS:s förste utländske gäst i Sthlm, chefen för British Standards Institution, C le Maistre. I nov s å fastställde SIS de 60 första sv standarderna, alla utarbetade av SMS. Verksamheten fick allt större omfattning; från 25 biträddes K av byrådirektören S E Östergren o 26 inrättades specialkommittéer.

27 bildades The International Federation of the National Standardizing Associations, ISA, vars generalsekretariat förlades till Basel, o som snart kom att omfatta ett 20-tal länder varibland Sverige från 28. Det första standardiseringsmötet i Sthlm med en ISA-kommitté organiserades av K 27 med representanter från England, Frankrike, Sovjet, Tjeckoslovakien o Tyskland. Det gällde främst kullager, o Sverige fick sedan som sekretariat handha frågor gällande kullager, normaldiametrar, nyckelvidder för skruvar o muttrar, gänglängder m m. Internationella överenskommelser försvårades först av mängden likartade men tekniskt olika standarder i de olika länderna, men in på 30-talet utvecklade sig samarbetet lugnare. Eftersom SIS:s verksamhet inte enbart gällde industrin, ändrades namnet 21 maj 31 till Sveriges standardiseringskommission med bibehållande av beteckningen SIS. K förblev dess verkställande ledamot o fortsatte att representera Sverige vid de internationella kongresserna till sin död 34. Hans pionjärarbete inom standardiseringen kan knappast överskattas.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Inledningsanförande vid diskussion inom Svenska teknologföreningens afdelning för mekanik (TT, årg 45, 1915, Sthlm, 4:o, veckouppl, s 528—530). — Den svenska maskinindustrien 1921 (ibid, 51, 1921, s 290 £). •— Industriell standardisering (ibid, 53, 1923, allm avd, s 25—28). — [Diskussionsinlägg] (ibid, s 217). -— Något om standardisering och dess betydelse för jordbruket (ibid, 57, 1927, Sthlm (tr Norrköping), s 95—98). — Standardiseringsarbetet under 1927 (ibid, 58, 1928, avd Mekanik, s 73—76).

Källor och litteratur

Källor o litt: A F Enström, A K (Standardiseringar 1934, årsredogör av Sveriges standardiseringskommission SIS, 1935); E Hu-bendick, Förbränningsmotorn (Uppfinningarnas bok, 2, 1925, s 906 ff); K Modin, Sv uppfinnare o industrimän (1947), s 122 f; Munktells mek verkstads ab, Eskilstuna (Baltiska ing:kongressens industribok, 1914); Standardkalendern 1972 (1972); Sv industrien 1918—1919, ed G Sjögren (1918); Sveriges maskinindustrifören 1911—1941 (1941); SvTeknF. — Nekr:er i SvD 30 dec 1934 o i Industritidn Norden, 1, 1935.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Amos Kruse, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11807, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11807
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Amos Kruse, urn:sbl:11807, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se