Meriter

Kruse, Ole Waldemar Thisenius, f 13 maj 1868 i Haderslev, Danmark, d 29 nov 1948 i Bokenäs, Göt. Föräldrar: målaren Johannes Thisenius Svinton K o Maren Petersen. Utbildning som yrkesmålare i faderns verkstad, gesäll 87, yrkesmålare i Sthlm 96—99, verksam i Gbg 01-—25, i Bokenäs, Göt, från 25. — Konstnär.

G 17 jan 21 i Gbg (borgeri; kyrkligt 22 jan 21 i Kristuskirche, Hamburg, Tyskland) m Sophie Agnes Schlotfeldt, f 2 febr 1879 i Neumunster, Schleswig-Holstein, Tyskland, d 15 maj 1975 i Bokenäs, dtr till snickarmästaren Hans Hinrich Wilhelm S o Sophie Catharine Wessel.

Biografi

De många o långa vandringar Ole K företog i sin ungdom efter gammal hantverkarsed hade till syfte dels yrkesmässig förkovran genom arbete för olika mästare dels konstnärlig stimulans genom studier i skolor o museer. Under denna tid mottog han intryck av Fra Angelicos o Dürers måleri, som han lärt känna under uppehåll i München hösten 1887 på Pinakoteket där. Med undantag av en vandring till Holland o Danmark 98 arbetade han 96—99 hos olika målarmästare i Sthlm. Ett antal akvareller från dessa år med motiv från Djurgården o Gamla stan är utförda i en något stiliserad, nationalromantisk, men dock i huvudsak realistisk stil.

Efter flyttningen till Gbg 01 förändrades hans måleri i antinaturalistisk riktning; när han 02 tecknade Seglora kyrka åstadkom han något förut osett genom att omge exteriören med figurer o tecken, som han sett i kyrkans inre. Hans strävan blev att återföra konsten från "andefattig naturefterhärmning till innebördsrik uttrycksfullhet, att ge symboler av inre o väsentliga ting" (Romdahl). Denna förnyelse hade flera källor: naivt sv allmogemåleri, som han upplevt under sthlmsåren, Joakim Skovgaards o andra danska symbolisters bysantiniserande arkaism samt slutligen men inte minst inflytande från den gbgska konstnärskrets till vilken Gerhard Henning o Ivar Arosenius hörde. I denna krets studerade man bl a Nietzsche, Eddan, folksagor o persiska miniatyrer. Särskilt Arosenius inflytande betydde mycket för frigörelsen av K:s konstnärskap.

I Gbg fick K ett antal uppdragsgivare som blev hans personliga vänner. För Ebbe o Evy Wennerbergs villa i Flöda utanför staden målade han bl a en Jungfru Maria i rosengård. Den stora målningen Livets träd (08—12) tillfördes Gbgs konstmuseum genom skeppsredaren Werner Lundqvist, för vars villa, Soltorpet, i Böö, då utanför Gbg, K 04 utfört delvis dalainspirerade skisser till tak o väggmålningar, ett uppdrag ur vilket utvecklades ett mecenat- o vänskapsförhållande, som Lundqvist institutionaliserade genom att kring K instifta en orden Bröderna i Böödalen. "Bröderna" utgav 15 K:s bok I Dalen ved Bjerget det blåa, präntad o illustrerad av författaren o tryckt som facsimile, ett förfarande som var menat som en protest — förvisso inkonsekvent — mot Gutenbergs uppfinning o därmed all teknologi. I detta verk uppträdde K som förkunnare av ett liv i skönhet o kontemplation, samtidigt som han hyllade den skapande handen; mottot "mane venit" återkommer ständigt på bilderna. I Brödratavlan från 23—26, som är försedd med förklarande text samt devisen "Ora et labora", förenas på nytt en skönhetskult, som har religiösa övertoner, med en skapande verksamhet, ett tempelbygge. Liksom Dalen ved Bjerget det blåa inte var belägen i samma sfär som Böödalen, även om K ville suggerera detta, så sysslar Brödratavlans sju klosterbröder inte med något som kan föra tanken till ordensbrödernas i Böö sällskapliga samvaro. K måste ha funnit materialiserandet av sina visioner besvärande; 25 förvärvade han ett torp i Bokenäs utanför Uddevalla, dit han flyttade med sin hustru. Kontakten med "Bröderna" avbröts därför inte helt; 29 utgav han med deras bistånd o med samma tryckförfarande som förra gången Malerens Bog, i vilken han klär sina tankar i hög, bibliskt klingande språkdräkt. Ytterligare en bok, Fuga, utkom posthumt 52. Både som författare o bildkonstnär arbetade K i dessa verk med stående symboler o tecken fjärran från vardagen. Efter Arosenius död 09 o sedan "De unga", den nya konstnärsgenerationen, stormat in på scenen fjärmade sig K än mer från det naturupplevda. Under de sista åren målade han nästan enbart altartavlor, av vilka en, Kristi förklaring, tre år efter hans död uppställdes i Haderslevs domkyrka.

Genom sin livslånga beundran för de gammaltyska mästarna liksom genom sin inriktning mot en katolskt färgad religiositet framstår K som besläktad med prerafaeliterna o deras tyska motsvarigheter. Ett uttryck för detta är att han i sitt måleri försakade den nya tidens uttrycksmedel, oljefärgen, för medeltidens mer asketiska temperafärg. Som skråbunden yrkesman, som upplevt hotet från den frambrytande industrialismen, tog han sin tillflykt till det försvar för hantverket som Arts and craftrörelsen innebar. I sv konst var K en helt unik företeelse, samtidigt som hans inriktning var ytterst representativ för strömningarna kring sekelskiftet med det då uppflammande intresset för folkliga kulturyttringar, hantverk o stiliserade, ornamentala mönster. Men sedan denna våg runnit undan, kom han att stå som en bittert ensam man.

Författare

Lennart Wærn

Arkivuppgifter

K har utställt bl a på konstavdeln vid Jubi-leumsutställn i Gbg 23 o i Gummesons konsthall, Sthlm, 39. Repr med flera verk i Werner Lundqvists saml, Gbgs konstmus.

K:s arkiv i Gbgs konstmus. Självbiogr uppgifter i brev till A Romdahl, GUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: I Dalen ved Bjerget det blaa. Gbg (tr Sthlm) 1915. Fol. 146 s. — Malerens bog. Näset, Bokenäs (tr Gbg) 1929. Fol. 57 s. —• Ole Kruse's Fuga. Näset, Bokenäs (tr Gbg) 1952. Fol. 129 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Ivar Arosenius, O K, Gerhard Henning. Minnesbilder . . . (1956; bidr av A Linden-Buchman o S Sandström); A Baeckström, O K (Konst o konstnärer, 1913);

0 K. Gummesons konsthall. Utställn: kat (1939); A Romdahl, "Livets träd", märkligt nytt konstverk (H8D 1912, nr 34); dens, O K (OoB 1913); S Roth, Werner Lundqvists saml

1 Gbgs konstmus. Kat (1929); SKL; Västsv konst. Jubileumsutställn i Gbg 1923. Utställn :kat (1923).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ole W T Kruse, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11817, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Wærn), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11817
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ole W T Kruse, urn:sbl:11817, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Wærn), hämtad 2024-04-19.