Henning V M Krusenstierna, von

Född:1862-02-19 – Bäve församling, Västra Götalands län (på Nedre Bräcke)
Död:1933-10-30 – Skeppsholms församling, Stockholms län

Sjöofficer, Sjöförsvarsminister


Band 21 (1975-1977), sida 634.

Meriter

5 von Krusenstierna, Henning Vilhelm Mauritz, f 19 febr 1862 på Nedre Bräcke, Bäve, Göt (nu: Uddevalla), d 30 okt 1933 i Sthlm, Skeppsh. Föräldrar: kaptenen Carl Sebastian v K o Selma Amanda Margareta Berggren. Elev vid sjökrigsskolan 30 sept 76, kadettkorpral 3 okt 81, sjöofficersex 1 okt 82, underlöjtn vid flottan 18 okt 82, deltog i fregatten Vanadis världsomsegling 83—85, utex från instruktörskursen vid GCI 15 april 87, löjtn 29 april 87, anställd i italienska örlogsflottan 90—91, tjänstg vid flottans stab 1 okt 91—30 sept 05, kapten 10 aug 92, lär i militär kustgeografi vid sjökrigshögsk 98—06, kommendörkapten av 2 gr 31 okt 03, militär expert vid Karlstadkonferensen sept 05, avd:chef vid flottans stab 1 okt 05—30 sept 06, led av värnpliktskommissionen jan 06—febr 07, chef för sjöförsvarets kommandoexp 1 okt 06—30 sept 09, kommendörkapten av 1 gr 22 jan 09, stabschef hos inspektören för flottans övn:ar till sjöss 1 okt 09, statsråd o chef för sjöförsvars-dep 10 juni 10—7 okt 11, kommendör vid flottan 1 april 12, sakk ang sjöförsvarets ordnande mars—maj 14, konteramiral i flottan o chef för marinstaben 27 juni 16—23 mars 27, led av komm för arméns o marinens flygväsen juni 17—nov 21, ordf i komm rör tjänsten vid flottans stationer maj 18—sept 19, konteramiral vid flottan 6 dec 18, v amiral 22 juni 23, sakk ang flottans ersättn:byggn juni 25—dec 26, avsked med utnämn till amiral i flottans reserv 1 april 27, led av eko-nomisakk dec 28—okt 30, av krigshovrätten 30—32, avgick ur reserven 19 febr 32. — LÖS 97 (HedLÖS 10), LKrVA 05 (styresman 27—29).— Ogift.

Biografi

På sitt femtonde år började Henning v K sin utbildning vid sjökrigsskolan, där han blev kamrat o god vän med sedermera statsministern Arvid Lindman. Båda deltog i fregatten Vanadis jordenruntsegling 1883— 85, vilket ytterligare kom att stärka vänskapen mellan dem. K hade 90—91 anställning i den italienska marinen o tjänstgjorde bl a ombord på skolfartyget Venezia o pansarfartyget Italia. Efter hemkomsten placerades han vid flottans stab (marinstaben), vilken kommendering pågick oavbrutet till 06. Under denna tid var K dels placerad vid lotsstyrelsen för kustgeografiska studier, dels under tiden 04—05 som chef för marinstabens mobiliserings- o statistiska avdelning. Under marinstabstiden fick han även sjökommenderingar, bl a med kanonbåten Svensksund till Norra Ishavet 00, o på korvetten Freja till Västindien 02—03. Vid Karlstadkonferensen 05 tjänstgjorde han som militär expert. Han anlitades för ett stort antal specialuppdrag o utredningar bl a rörande taktik, reglementen o organisationen av det sv kustsignalväsendet. 98—06 var han även lärare vid sjökrigshögskolan. Därefter följde chefskapet för sjöförsvarets kommandoexpedition 06—09 o posten som sjöminister i Arvid Lindmans första ministär 10—11. K:s riksdagsinlägg som statsråd under F-båtsdebatten har karakteriserats som "lugnt, klart o redigt" (Hamilton). Då flottan 14 mobiliserades, blev K divisions- chef, o när dåv marinstabschefen vice amiralen Sidner avgick 16, förordnades han till dennes efterträdare, i vilken befattning han kvarstod till sin avgång ur aktiv tjänst 27.

Redan under förberedelsearbetena till 14 års försvarsordning var K den ledande kraften på det sjömilitära området o medverkade vid utformandet av propositionen. Som marinstabschef handlade han alla viktiga frågor om flottans verksamhet o sjöförsvarets ordnande under o efter kriget. Ett mycket betydelsefullt arbete utförde han vid beredandet av försvarsfrågorna i samband med genomförandet av 25 års försvarsordning. Vid årsskiftet 24—25 fick K på remiss från regeringen ärendet om ev anslutning från Sveriges sida till det s k Benesjprotokollet, som bl a innehöll förbud mot angreppskrig o bestämmelser om sanktioner m m. K ansåg, att Sveriges sjöstridskrafter var otillräckliga för att i en krigssituation kunna bispringa någon östersjöstat som blivit anfallen, i synnerhet som maritim hjälp från stater utanför Östersjön inte kunde påräknas. Frågan föll emellertid, sedan främst England vägrat underteckna protokollet. Efter sin avgång deltog K främst nyåret 31 i en tidningsdebatt i marinpolitiska frågor.

K ägde stor arbetsförmåga o var som yrkesman kunnig, skicklig o intresserad. Han älskade sin bohuslänska födelsebygd, o praktiskt taget hela sitt liv hälsade han en gång om året på sina släktingar o ungdomsvänner där. Under en 25-årsperiod var han också ordf i Bohusläns gille i Sthlm.

Författare

Erik Wikland



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: V. p. m. angående förslag till ny inskrifningsförordning, afgifven den 28 januari 1907, jämförd med nu gällande inskrifningsförordning. [Rubr.] Sthlm 1907. 20 s. [Undert tills med R Torpadie.] — Flottan och näringarna (Ekonomiska studier tillägnade Marcus Wallenberg på hans femtioårsdag den 5 mars 1914, Sthlm 1914, 4:o, s 43—47; 2. uppl så). — Årsberättelse av föredraganden i sjökrigsvetenskap (KrVAH 1914, Sthlm 1915, s 1—27; även sep: Årsberättelse ... år 1913, Sthlm 1913, 27 s). — En kortfattad återblick över vår försvarsfrågas öden under 25-årsperioden 1903—1927, sedda huvudsakligen ur sjömilitär synpunkt (KrVA, tidskrift, årg 95, 1928, Sthlm, s 235—269). — Likheter och olikheter mellan sjökriget på innanhaven och på oceanerna. Sthlm 1930. 124 s. (Marin-litteraturföreningen, n:r 33.) — Bidrag i dagspressen.

Källor och litteratur

Källor o litt: Meritförteckn:ar o Biografica, KrA.

I Anderson, Arvid Lindman o hans tid (1956); H Hamilton, Dagböcker 1911—1916 (1955); Karlstadkonferensen 1905. Prot o aktstycken, ed A Wåhlstrand (1953); G Lil-liehöök, minnesteckn i KrVAH 1933; O Ly-beck, minnesteckn i Tidskr i sjöväsendet 1933. — Nekr:er bl a i NDA (med uttalande av A Lindman) o i SvD 31 okt 1933.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henning V M Krusenstierna, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11821, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2020-06-04.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11821
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henning V M Krusenstierna, von, urn:sbl:11821, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2020-06-04.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se