Johan Fredrik Kryger

Född:1707-08-26 – Tyskland (i Alte Fehr, Rügen)
Död:1777-02-16 – Nikolai församling, Stockholms län

Kanslist, Ekonomisk skriftställare


Band 21 (1975-1977), sida 649.

Meriter

Kryger, Johan Fredrik, f 26 aug 1707 i Alte Fehr på Rügen, d 16 febr 1777 i Sthlm, Nik. Son till kh Friedrich Andreas Krüger. Inskr vid univ i Greifswald 25, informator o handsekr hos presidenten O R Strömfelt 33, co kanslist i kanslikoll 14 febr 43, notarie i sekreta handels- o manufakturdeputationen vid riksdagen 46—47, andre kommissarie i riksens ständers manufakturkontor 29 okt 47, på indragn:stat 16 maj 66, kommerseråd 13 febr 70, led av tabellkommissionen 71, avsked med lönen som pension 26 mars 72. — LVA 55 (preses 58 o 67). — Ekon förf. — Ogift.

Biografi

Efter att ha förlorat båda föräldrarna vid nio års ålder uppfostrades K av sin förmyndare, prosten Buschmann på Rugen. Tillsammans med dennes son kom han 1720 till gymnasiet i Stralsund o efter fem år till Greifswald, där han läste juridik. Till Sthlm anlände han som informator i presidenten O R Strömfelts hus men blev i två år utlånad som lärare i friherrliga familjen Sture. K blev mycket omtyckt av sin arbetsgivare Strömfelt; de två hade gemensamma religiösa o politiska intressen, o han medföljde denne som handsekreterare till Livland 38—39.

K har blivit känd som en av frihetstidens flitigaste författare i ekonomiska frågor. Hans första stora arbete gällde dock teologin. Mellan religion o ekonomi fanns ett djupare samband i hans åskådning. Hans stort upplagda verk Naturlig theologie är typisk för en rationalistisk strömning, som denna tid rymdes inom den ortodoxa kyrkans ram. Det gällde att med förnuftet som vapen försvara kristendomen o överbevisa ateister o upplysningsmän om deras misstag. K använde både en mera strikt logisk bevisföring o en skildring av fysikoteologisk art; största utrymmet ägnades åt att med "physicaliska skäl o bevis" demonstrera Guds existens. Till en del var K influerad av Christian Wolffs filosofiska lära utan att kunna karakteriseras som rättrogen wolffian.

Världen är enligt K uppbyggd av en gudomlig ordning, o människan skall anpassa sig efter denna ordning. Allt skapat har två syften, att ära Gud o tjäna människan till praktisk nytta. Religion o ekonomi är således två sidor av samma sak. K gör i sin bok en detaljerad genomgång av naturens tre riken för att visa hur väl planlagt allting är. Förekomsten av metaller är t ex anpassad efter användbarhet: järnet som är mest användbart finns i rikligare mängd än andra metaller, medan guld o silver är svåråtkom- liga o därför lämpliga som betalningsmedel. Motsvarande tillgångar o utvinningsmöjligheter återfinns i växt- och djurriket. Denna balans i naturen kallar K "den allmänna hushållningen". Här finns också en "ekonomisk rudbeckianism"; K talar som en sann patriot. Sverige har blivit särskild rikt försett med naturrikedomar, o det är invånarnas plikt emot Gud att utvinna dem. Med handeln har Gud gett oss den näring som bäst passar oss. Vi har en rad produkter som är begärliga för utlandet, men själva kan vi undvara de flesta utländska varor. Här företräder K en ren merkantilism, som strävar efter maximal export o minimal import. Vidare hävdar han, att vi i stället för att exportera råvarorna borde förädla dem o på så sätt öka den nationella vinsten; i princip borde vi bli både självförsörjande o en stor handelsnation. Denna K:s världsåskådning lyser igenom också i de rent ekonomiska skrifterna. Som programförklaring i Den wälmenande patrioten (51) skrev han: "Att befordra rikets välmåga efter råd o ämne, det är en skyldighet, som både Guds o Naturens lag pålägger var redelig undersåte." Sann gudsfruktan o klok hushållning var således det centrala i samhället o därmed hos varje individ. Ekonomin borde enligt K vara ett oundgängligt inslag i all barnuppfostran o undervisning; då kunde man få ökad kunskap om landets näringar på längre sikt.

K började som utpräglad merkantilist o anhängare till hattarna men influerades alltmer av nya idéer o tänkesätt. Han hyste förståelse för fysiokratismen men menade, att utvecklingen drivit fram produkter som jordbruket inte kunde framställa. För att slippa köpa dem från utlandet borde vi själva framställa dem. Lantbruket, handaslöjderna o handeln skulle räcka varandra handen. K tog även intryck av den begynnande liberalismens frihetskrav, att följa naturens lag blev för honom att låta näringslivet fritt utveckla sig. I Tankar om swenske fabriquerna (55) framför han med eftertryck kravet på större näringsfrihet. Den fria konkurrensen är nyttig, eftersom den ger bättre o billigare varor. Var o en som vill bör få inrätta fabriker, menar han, men han medger, att vissa inskränkningar ibland måste göras; en oinskränkt frihet kan också leda till monopolbildningar. K:s skrift gav upphov till polemik på flera håll: merkantilisten E Salander ville ha strängare statsdirigering, medan fysiokraten G F Scheffer krävde fullständig näringsfrihet. K visade i olika artiklar o pamfletter besvikelse över hattarnas misslyckade dirigering av näringslivet o sörjde över de uteblivna framgångarna inom industri o handel. Förslagen om att i stället hjälpa upp lantbruket med statliga pengar gick han emellertid emot o föreslog i stället en fri spannmålshandel.

Den ekonomiska friheten skulle hos K följas o stöttas av andra borgerliga frihetskrav, även tanke- o yttrandefrihet. Denna uppfattning, som han framfört redan i den nämnda skriften 55, utvecklade han i tidskriften Den förnuftige fritänkaren (67); titeln har ingen religiös innebörd utan avser ursprungsbetydelsen "fri tänkare". Av alla borgerliga förmåner finns ingen större än friheten, skriver K, o en rätt borgerlig frihet består i att "efter naturens lag få nyttja sin kropp, sin egendom o sina rättigheter" på det sätt man anser förnuftigast, såvida det inte strider mot samhällets bästa. K var också medveten om vetenskapens stora betydelse för industrin. I sitt inträdestal i VA 55 gav han en rad exempel på hur vetenskapen kunde hjälpa "slögderna" o bidra till en god hushållning. Han tillhörde de trogna i akademin o valdes till preses vid två tillfällen. I presidietalet 58 behandlade han folkbristen, ett ämne som var angeläget för fler än merkantilistema denna tid. För att avhjälpa folkbristen föreslog han bl a tidigare äktenskap, bättre barnavård o hjälp åt industrin att skapa arbetstillfällen. På en av akademin utlyst pristävlan 63 om orsakerna till utflyttningen från Sverige svarade K med en analys av främst ekonomiska faktorer. Han vann första pris, men p g a frågans känslighet ville akademin ej trycka hans bidrag. K vägrade då mottaga priset o tryckte själv sin uppsats (64).

K, som från 47 varit kommissarie vid manufakturkontoret, överfördes vid dess sammanslagning med kommerskollegium till indragningsstat (66—70). Under denna tid koncentrerade han sig på sitt skriftställarskap. När han dog, 70 år gammal, hade han fortfarande anseende som en auktoritet i ekonomiska frågor.

Författare

Tore Frängsmyr



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

150 vol ur K:s bibi skänkta till VA. — K:s memorial ang invalsprinciper bif VA:s prot 8 juli 1761, VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Untersuchung des Temperaments einer gantzen Nation, oder ange-stellte Probe iiber Herrn Joh. George Wal-chens . . . ungegriindete Beurtheilung des Naturells der Völcker vorjetzt mit dem Exempel der Schwedischen Nation eröfnet von Johann Friedrich Krüger. Sthlm und Upsal 1737. (24), 263 s. — Naturlig theologie thet är: then uti förnuftet och naturen grundade Guds kännedom och dyrkan. D 1—3. Sthlm 1744— 53. 1, Om Guds varelses nödvändighet. 1744. (28), 248, (10) s. 2. Om Guds väsende och egenskaper. 1745. (6), 314, (24) s. 3. Om människans naturliga tilstånd och medlen til hannes förlorade lycksalighets återvinnande, samt uppenbarelsens nödvändighet och kännemärken. 1753. (14), 262, (10) s. [2. uppl:] Naturlig theologie det är: den . . ., 1783, 1794. (16), 248, (8) s, 328, (8) s; 262 s. — Anmärkningar vid the tre blinda fritrafvare i vårt samhälle. Sthlm 1749. 4:o. 23 s. [Anon.] —• Sveci Anmärkningar vid herr Francisci Påminnelser emot Den välmenande patriotens XXXIII. ark, angående skrå och frimästerskap. [Sthlm 1751.] 4:o. 16 s. [Undert: Sve-cus.] Omtr se nedan 1763. — Sinceri bref til fru N. N. angående barna-upfostran. Sthlm 1753. 32 s. [Undert: Sincerus.] 2. ggn upl 1764. — Sinceri anmärkningar vid den skrift som herr Anders Geist nyligen utgifvit och kalladt: Välmente och oförgripelige tanckar och förslag angående medel och inkomster för fattighusen i Stockholm. Sthlm 1754. 4:o. 20 s. [Pseud.] — Sinceri Enighets önskan til Sveriges välgång. Stockholm den 14 Maji, 1755. Sthlm u å. 4:o. (6) s. [Pseud.] — Inträdes-tal, om vetenskapernas nära förening med alla et rikes hushålls-grenar i gemen, och med handaslögderna i synnerhet; hållit för Kongl. svenska vetensk. academien den 22. nov. 1755. Sthlm u å. 32 s. [Titelvariant s å.] Ref i Phisikalisch-Oekonomische Auszüge aus den neuesten och besten Schriften . . ., Bd 1, Stutgart 1758, s 309. — Tankar om svenska enigheten. Sthlm 1755. 4:o. (16) s. [Anon.]

— En väns bref i Stockholm til sin vän på landet. Sthlm 1755. 4:o. (8) s. [Anon.] A nyo omtr 1769. 8 s. [Anon.] — Tankar om svenske fabriquerne. Sthlm 1755. 56 s. — Svar på anmärkningarne vid Tankar om svenske fabriquerne. Sthlm 1756. 48 s. — Välmente tankar om ost-indiske sidentygernas nyttjande i riket. Sthlm 1756. 26 s. [Anon.]

— Tankar om nybyggen (Den svenska Mer-curius, årg 2, 1756—57, Sthlm, s 519—530 [febr] ). — Tal om folkbristens orsaker, verkan och hjelp, hållit för Kongl. vetenskaps academien vid prsesidii nedläggande den 10 Maji, år 1758. Sthlm 1758. 41 s. [Annan uppl s å.] Övers i Auserlesene Samm-lung zum Vortheil der Staatswirthschaft . . . iibers v G S Gruner, Bd 1, Basel 1763, s 1—38, o i Sammlung verschiedener Schriften, welche in die öconomischen . . . Wissenschaf-ten einschlagen, [utg av D G Schreber,] T 9—10, Halle 1762—63, s 361—394. — Åminnelse-tal, öfver framledne landshöf-dingen . . . Hindric Jacob Wrede af Elime, hållit för Kongl. vetensk. academien den 25 april 1759. Sthlm u å. 32 s. — Åminnelse-tal, öfver framledne commerce-råd och directeur vid Ostindiska compagniet . . . Magnus Lagerström . . . hållit på stora Riddarehus-salen den 20 febr. 1760. Sthlm 1760. 32 s. Bearb övers i Bibliothéque suédoise. . ., [utg av J P Catteau,] T 1, Sthlm 1783, s 75—87. — Åminnelse-tal öfver framledne commerce-rå-det . . . Jonas Alströmer, hållit . . . den 16 sept. 1761. Sthlm 1761. 40 s. — Tankar vid lediga stunder. D 1—3. Sthlm 1761, 1763, 1766. 252, (8), 318, (8), 286 s. — Den välmenande patrioten. N:o 33 [anon] (A Sahl-stedt, Om frihet i näringar, i synnerhet vid svenska fabrikerna och handtvärken; uti sammandrag, Sthlm 1763, s 208—222). — Anmärkningar, vid herr Francisci Påminnelser ... [pseud Svecus] (ibid, s 235—255). — Svar på den, af Kongl. vetenskaps academien, för sistledit år 1763, framstälde frågan: Hvad kan vara orsaken, at sådan myckenhet svenskt folk årligen flytter ur landet? Och genom hvilka författningar kan det bäst förekömmas? Sthlm 1764. 47 s. — Svar på den af Kongl. vetenskaps-academien upgifne fråga: Hvilka äro svenska climatets förmoner och olägenheter, i anseende til allmänna och enskilda hushållningen, i jämförelse emot andra länder? ([J F K o P A Gadd,] Svar på frågan, Hvilka äro . . . ? hvilken . . . blef upgifven, år 1764, Sthlm [1765], s 1—37). Övers i Neue Sammlung verschiedener Schriften der grössten Gelehrten in Schweden, Bd 1, Copenhagen 1774, s 285—332 [= nr 5]. — Åminnelse-tal öfver . . . landshöfdinge . . . Anders Joh. Nordensköld ... hållit den 28 Martii 1764 . . . Sthlm 1764. 30 s. — Åminnelse-tal öfver . . . commerce-råd . .. Ulric Rudensköld, hållit .. . den 29 augusti 1765. Sthlm 1765. 32 s. [Titelvar s å.] — Samtal, imellan en landt-man och en fabriques-idkare, angående svenska fabriquerne. Sthlm 1765. 62 s. [Anon.] —¦ Fortsättning af samtalet imellan en landtman och en fabriques-idkare . . . Sthlm 1765. 54 s. [Anon.] —• Riksens ständers ma-nufacturcontoirs berättelse, angående dess förvaltning, ifrån år 1739 til närvarande tid, på hvad sätt de, på fabriquerne kostade allmänna medel, blifvit använda, och hvad nytta de åstadkommit. Sthlm 1766. 4:o. 53, (7) s. [Anon.] — Handlingar, angående Riksens ständers manufactur-contoirs sista sammanträde ... i anledning af en, uti Inrikes-tidningen införd kungörelse . . . Sthlm 1767. 4:o. 24 s. [Anon utg av K.] —• Oväldug pröfning af några puncter uti en obekant autors Ur-skilning och anmärkningar, öfver betydeliga allmänna skrifter &c. Sthlm 1767. 4:o. 20 s. [Anon.] — Tal om lagarnas och sedernas verkan på borgerliga näringar; hållit . . . vid preesidii nedläggande, den 14 october 1767. Sthlm 1767. 36 s. [Titelvar s å.] Övers i Schwedisches Museum. Hrsg von C. G. und C. H. Gröning, Bd 1, Wismar . . . 1783, s 245—282, o i Neue Gameralschriften, [utg av D G Schreber,] T 12, Halle 1769, s 267— 303. — Åminnelse-tal öfver framledne direc-teuren vid Ost-indiska compagniet . . . Claes Grill; efter Academiens befallning, hållit . . . d. 16 Martii 1768. Sthlm 1768. 44 s. — Tankar om et nationelt interesse i fria stater; och i synnerhet i Sverige. Sthlm 1769. 4:o. 32 s. [Anon.] ¦—¦ Landtbrukets hjelp, genom en fri spannemåls-handel, vördsamst hemstäldt til närmare öfvervägande, vid höglofl. secrete--utskottets betänkande rörande finance-verket. Sthlm 1769. 4:o. (8), 42 s. [Omtr ur Stats- och hushåls-journal, 1767, Sthlm, s 227—301.] (Även intagen i: Riksdags-skrifter, samlade tilhopa uti et band [av C C Gjörwell o J J Schildt], Sthlm 1769.) —-Tankar om brännevin, til hvar förnuftig människas ompröfvande öfverlemnade af Publicola. Sthlm 1769. 4:o. 19 s. [Pseud.] — Undersökning af frågan: om det hädanefter är nödvändigt och nyttigt, at bevilja publique lån och förskotter, til fabri-quers inrättande? Sthlm 1769. 4:o. 8 s. [Anon.] — Ovälduge tankar vid en af trycket utkommen skrift kallad: Project til en förnyad tjenstehjons-ordning vid riksdagen år 1765. Upgifne af Libertus. Sthlm 1770. 4:o. 19 s. [Pseud.] — Åminnelse-tal öfver . . . directeu-ren vid Landmäteri-commissionen i Finland, herr Ephraim Otto Runeberg, hållit d. 3 oct. 1770. Sthlm 1770. 34 s. [Titelvars å.] —Min herre! [Rubr.] Sthlm 1772. 4:o. (4) s. [Undert: Sincerus; svar på Ovälduga tankar, om hvita cattuners . . . införskrifvande . . ., 1772.] — Åminnelse-tal, öfver . . . cancelli-rådet . . . Sten af Rabbe, hållit . . . den 14 Junii 1775. Sthlm 1775. 35 s. [Titelvar s å.] — Svar på frågan: Om svenska folket denna tiden är i af- eller tiltagande i christeliga seder; samt däräst det förra finnes, hvadan det kommer, och hvad däraf vill följa, i anseende till den borgerliga sammanlefnaden? Upsala 1782. (8), 24 s. [Utg av J H Liden, med Företal.] —¦ Allmän pedagogik och hemuppfostran i det slags reformerade Sverige, som förf. kallar Kina (1751). Den wälmenande patrioten. N:o IV . . . (ÅSU, årg 11, årsvol 1 = serievol 32: Tidiga enhetsskoletankar [:3], Lund 1931, s 11—18).

Utgivit (o förf): Den välmenande patrioten, 1751, Sthlm, 4:o, (8), 408 s; Den förnuftige fritänkaren, 1767, Sthlm [17(67—)68], 4:o, 424 s, 2. upl 1771 (endast titelbl nytr); Stats- och hushåls-journal, d [1]—2, 1767, Sthlm, (10), 470, 460 s (nr 1, ark D indrogs), Bihang 1—2, 3—4, 156, 162 s (tills med C C Gjörwell). Se även Tr arb 1767.

Översatt: Marcandier, Beskrifning om sättet at bereda hampa til största finhet . . . för- svänskad och kortare sammandragen K., Sthlm 1761, 32 s (sign).

Källor och litteratur

Källor o litt: Carlander; K Forsman, Studier i det sv 1700-talets ekon litt (SSLF 312, 1947); T Frängsmyr, Wolffianismens genombrott i Uppsala (Acta Universitatis Upsalien-sis, C 26, 1972); dens, Den gudomliga ekonomin (Lychnos 1971—72); E Heckscher, Sveriges ekon hist, 2:2 (1949); S Lindroth, VA:s hist 1739—1818, 1—2 (1967); K Petander, De nationalekon åskådn:arna i Sverige, 1 (1912); E F Runeberg, Åminnelsetal öfver J F K hållet VA 15 nov 1780 (1780).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Fredrik Kryger, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11836, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Frängsmyr), hämtad 2020-03-29.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11836
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Fredrik Kryger, urn:sbl:11836, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Frängsmyr), hämtad 2020-03-29.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se