Meriter

Kullberg, August Fredrik, f 1 maj 1852 på Knapparps gård, N Solberga, Jönk, d 27 febr 1913 i Katrineholm. Föräldrar: bruksägaren August K o Anna Johanna Caroline Wettermark. Vistelse i USA 72—73, fabriksförest för Annebergs tändsticksfabrik, N Solberga, 73—77, deläg där 74—85 o i Annebergs tändsticksfabriks ab 85—94, inneh handelsfirma Aug Kullberg j:r, N Solberga (från 78 i Katrineholm) 77—87, ombud för Sthlms, Gbgs o Malmö köpmannaföremar i Katrineholm 78, led av Katrineholms municipalnämnd 83—93 o av Stora Malms kommunalnämnd 83—08 (v ordf 93—08), förest för Södermanlands ensk banks växlingskassa i Katrineholm 83—89, deläg o huvudman i handelsbolaget Kullberg & co, Katrineholm, från 87, kontrollant vid Södermanlands ensk banks exp:kontor i Katrineholm 89—03, ordf i Katrineholms municipalstämma 92— 03 o från 09, deläg o huvudman i A/S Kullberg & Co:s Maskinforretning i Kristiania o Bergen från 05, led av Södermanlands läns landsting 06—12, led av styr för Grönkvists mek verkstads ab, Katrineholm, från 8 jan 07, led av Södermanlands ensk banks centralstyr från 07, deläg o huvudman för Kullberg & co:s filial i Khvn från 07, för Handelshuset Kullberg & Co, Moskva, från 12, led o ordf i Katrineholms kommunalfullm 09—13, led av styr bl a för Katrineholms fastighets ab från 12.

G 21 aug 77 i Emmislöv, Krist, m Josefina Danielsson, f 23 maj 57 där, d 7 juli 35 i Katrineholm, dtr till lantbrukaren Daniel D o Fredrika Pettersson.

Biografi

Efter skolgång i Eksjö o Jönköping o en tids vistelse i USA övertog August K 1873 ledningen av den av fadern 67 grundade Annebergs tändsticksfabrik. 74 blev K i kompanjonskap med köpmannen Daniel Heyman från Gbg ägare till fabriken. Efter några år överlät han skötseln av denna åt Heyman o ombesörjde själv inköpen på landsbygden av aspvirke för fabrikationen. 77 började K egen handelsrörelse under firma Aug Kullberg j:r o började förmedla aspvirke även till andra tändsticksfabriker. Samtidigt sålde han tändstickor i parti men handlade också med glas o senare spannmål, gödningsämnen m m en gros.

78 flyttade K till Katrineholms unga stationssamhälle, som hade stora utvecklingsmöjligheter, var centralt beläget o låg i en asprik trakt. Han blev där också försäkringsagent o bankombud samt höll kontor med tre anställda. Under sina handelsresor lade K märke till böndernas dåliga jordbruksmaskiner, de flesta utländska, o såg här en stor marknad för bättre inhemska konstruktioner. I Katrineholm hade smeden Gustaf Robert Grönkvist (bd 17) på försök tillverkat en hästräfsa, som K lyckades sälja. Med stöd av K tog Grönkvist upp fabrikationen, vilken utvecklades till den välkända "Katrineholms balansräfsa". På K:s 50-årsdag överlämnade Grönkvist räfsa nr 17605 i miniatyr. Men han tillverkade också ringvältar, harvar m m åt K.

K samarbetade även med andra småindustrier, som han animerade att förkovra sina produkter o skaffa nya modeller, varigenom företagen avsevärt expanderade. Sin egen säljorganisation byggde han upp genom järnhandlarna i landet o värvade ombud bland orternas förtroendemän. Han var också pionjär inom reklamtekniken o annonserade flitigt. Affärerna blev omfattande, men basen var fortfarande stora kontrakt med tändsticksfabrikerna om aspvirkesleveranser.

Ett väldigt parti aspvirke, som K köpt i Finland, försenades under flottningen till Sverige p g a dåligt väder, varigenom virket skadades. Detta, jämte oärliga kommissionärer, åsamkade K så stora förluster, att han 87 måste inställa betalningarna o bjuda ackord. Brodern Karl, som varit apotekare i Washington, inträdde nu som delägare med nytt rörelsekapital i det s å ombildade handelsbolaget Kullberg & co. K förblev huvudman, o Karl reste första åren till Finland o Ryssland som uppköpare av aspvirke. 92 blev Karl kontorschef i bolaget. Då hade alla fordringsägare soulagerats o K var ortens näst högst taxerade person. Södermanlands enskilda bank, vars växlingskontor Kullberg & co handhaft, öppnade 89 egen filial med K som kontrollant i det hus vid Nygatan, där 90 telefonstation inrättades. 01 inköpte K tomten o lät 02— 04 på denna uppföra ett pampigt trevåningshus efter ritningar av arkitekt V Northun, inrymmande Kullberg & co:s kontor på n b o K:s privatvåning en trappa upp. Huset invigdes 04, då länets lantbruksmöte på K:s föranstaltande hölls i Katrineholm.

K:s anseende steg allt mer, o företag efter företag anslöt sig till hans säljorganisation, som växte till Skandinaviens största i lantbruksmaskiner. Filialer inrättades i Norge, Danmark o Ryssland, o K exporterade till en stor del av Europa. Största omsättningen nådde han 08, nära 3 miljoner kr, varav 1 miljon på export. Han var då ensamförsäljare för bl a Grönkvists mek verkstads ab, ab Arvika verkstäder, Aug Stenborgs mek verkstad i Tierp, ab Eskilstuna separatorer, Träförädlingsab Varia i Flen, Marieholms järnverks ab samt från 11 ab Sandbäckens verkstäder i Katrineholm. Vidare var han försäljare åt ab Joh Thermaenius i Hallsberg, ab Baltic-Separator i Södertälje, ab Gefle åkerredskap samt från 12 ab Walla tröskmaskiner. Hos flera företag köpte K hela produktionen, såsom 06 av ab Arvika verkstäder på en gång 3 600 slåttermaskiner, 1 200 skördetröskor o 600 självavläggande skördemaskiner.

Trots lockande anbud från utländska världsfirmor höll sig K till sv tillverkare o det var som förmedlare av deras produkter han gjorde sin största insats. Han gick också i spetsen för Katrineholms utveckling, skänkte tomter, ordnade stadsplan, vattenledning, kyrkogård, kyrka, ålderdomshem osv. Att de vackra lindalléerna kom till var också hans förtjänst.

När Katrineholm 12 firade 50-årsjubileum som stationssamhälle, stannade festtåget framför K:ska huset. K stod på balkongen o hyllades som "municipalfullmäktiges ordförande o samhällets förste man". Det blev hans sista framträdande. Sviterna av en svår influensa, bl a dövhet, jämte firmans tillbakagång under dåliga konjunkturer o ökad utländsk konkurrens, bröt ned honom o bidrog till hans hastiga bortgång. Ryktet om konkurs var dock felaktigt; bouppteckningen visade en behållning på 1 660 000 kr. Arvingarna donerade till "Josefina och August Kullbergs minne" det s k K:ska sjukhuset, som invigdes 1 juni 16 o senare blev länslasarett. 30 maj 59 avtäcktes en porträttbyst av K i parken framför K:ska huset. Minnesstenens inskription lyder: "Han gav svensk plog åt svensk jord och grundval åt framtida stad."

Författare

Rune Kjellander

Arkivuppgifter

K:s affärsarkiv i Katrineholms kommunarkiv.

Källor och litteratur

Källor o litt: Annebergs tändsticksfabrik, Smålands Anneberg (A Wallerström, Smålands näringsliv i ord o bild, 2, 1918); H Hjelmberg, Katrineholm, 3—8 (1967—73); Katrineholms samhälle 50 år (1933); O Kull-berg-Mayer, Katrineholm (Sveriges städer, nu o fordom, ed A Roosval, 5, 1926); SMoK; Sv industrien 1907 (1906), 1918—1919 (1918); Sveriges handelskal. — Nekr över K i Katrineholms tidn 28 febr 1913. — Meddel från stadsarkivet, Katrineholm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
August F Kullberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11848, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11848
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
August F Kullberg, urn:sbl:11848, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-25.