Carl Kullberg

Född:1742-08-13 – Helsingborgs Maria församling, Skåne län
Död:1808-02-17 – Västra Karups församling, Kristianstads län

Präst, Herrnhutare


Band 21 (1975-1977), sida 669.

Meriter

1 Kullberg, Carl, f 13 aug 1742 i Helsingborg, d 17 febr 1808 i Västra Karup, Krist. Föräldrar: snickaren Anders Larsson o Margareta Juliana Engelholm. Inskr vid LU 7 juli 61, prästv 14 dec 65, pastoralex 1 febr 68, disp pro gradu phil vid LU 12 mars 68, mag däT 29 juni 68, kh i Östra Strö o Skarhult, Malm, 9 maj 70, titulärprost 80, disp för teol kand-ex vid LU 22 juni 81, teol lic-ex 29 sept 81, disp för teol drsgrad 20 okt 81, TD 16 febr 82, allt vid LU, häradsprost i Frosta hd, Krist, 14 jan 95, kh i V Karup o Hov 9 mars 02.

G 29 juni 70 i Skarhult m Johanna Wallstedt, f 3 aug 54 där, d 31 dec 34 i Båstad, Krist, dtr till inspektören o kornetten Olof W o Johanna Schwartz.

Biografi

Uppvuxen i ett fattigt hantverkarhem o faderlös i nioårsåldern kunde K endast tack vare kostdagar i välbärgade familjer fullgöra sin skolgång i Helsingborgs o därefter Landskrona trivialskolor. Efter teologiska studier vid LU prästvigdes han 1765. Han disputerade 68 inom fil fakulteten för magistergraden o kallades efter pastoralexamen av patronus, grevinnan Christina Piper, g Brahe, s å till Ö Strö o Skarhults pastorat, men då det fattades honom två år i den för innehav av kyrkoherdetjänst föreskrivna åldern, fick han inte domkapitlets kollationsbrev. Efter att ha tjänstgjort som vice pastor blev han efter förnyad kallelse utnämnd 70. Som ett erkännande av hans akademiska meriter får ses, att han utsågs till en av respondenterna vid prästmötet i Lund 70 på en avhandling med prof S J Munthe som preses o att han vid prästmötet 80 fungerade som vice preses. Vid sidan av församlingstjänsten bedrev K fortsatta teologiska studier o erövrade 82 den efter avlagda prov sällsynta teol doktorsgraden. Han förvärvade anseende för grundlig lärdom, o enligt en minnestecknare tycktes han "mera ämnad till katedern än till predikstolen". Det var dock som församlingspräst han kom att verka under hela sitt liv; försök att vinna akademisk befordran gjorde han aldrig.

K synes redan vid början av 70-talet eller ännu tidigare ha anslutit sig till den herrnhutiska rörelsen. Möjligt är att han i ungdomen rönt påverkan av kyrkoherde J Sundius i Allerum, banbrytaren för rörelsen inom Lunds stift. Som kontaktman mellan K o den från Herrnhut utsände diasporaarbetaren C Green, som 76 började sin verksamhet i Sydsverige, har K:s bror, guldsmeden Christian K i Ystad, fungerat. Green kom därefter ofta på besök i ö Strö o understödde där den verksamhet i herrnhutisk anda, som K upptagit o som ledde till att pastoratet blev det enda på den sydskånska landsbygden, där det uppstod en omfattande o djupgående väckelse med upptill 100-talet anhängare. K upprätthöll livliga förbindelser med trosfränder i Nordskåne, vilka stundom samlades till "sällskap" för inbördes tröst o uppmuntran. Trots K:s varma nit för herrnhutismens sak var hans attityd mot rörelsen en aning reserverad, o någon okritisk anhängare var han inte.

Vid den 84 uppkomna vakansen på domprostbefattningen i Gbg kallades bl a K att provpredika. Hans predikan betecknades i en rapport till Herrnhut som "ein gutes Zeugniss vom Heilande". K stöddes av en grupp inom brödraförsamlingen under ledning av de ansedda handlandena G B Santesson o J Kjellberg (bd 21). Han erhöll också majoritet vid valet, men enligt kungens uttalade önskan åtog sig biskop J Wingård även domprostämbetet o förklarades trots protester vald. Utnämningen av Wingård åstadkom en schism inom brödraförsamlingen i Gbg, vilken ledde till att K alltmera fjärmade sig från den herrnhutiska åskådningen. Hans kritik mot herrnhutismen röjer påverkan av den tyske bibelteologen J A Bengel. När den egentliga brytningen skedde kan inte fastställas. K:s avfall väckte stort uppseende o fick vittgående konsekvenser. Flera följde i K:s spår. I varje fall indirekt torde det ha påverkat H Schartau.

K var uppförd på förslagsrum till flera pastorat, innan han 02 fick befordran till V Karup, ett av stiftets rangpastorat. Han har, säkerligen inte utan skäl, fått eftermälet: "en verklig teolog o av de på en gång lärdaste o frommaste på sin tid" (Skarstedt).

Författare

Krister Gierow



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från K till J J Sundius (avskr) i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den stora hufvudsaken uti Christendomen: at veta hvad Jesus Christus vår och hela världens frälsare har gjort oss syndare, uti prof-predikan på söndagen sep-tuagesima 1785 för Helsingborg, Wälluf och Råns[!] församlingar förestäldt . . . Götheborg 1785. 62 s. — Herrans med salighet beklädde präster, förestäldt uti prof-predikan, efter kallelse hållen på påskdagen 1785 uti Götheborgs domkyrka och något förökt ... til trycket lämnad. Lund 1785. 64 s. ¦—¦ Genom Jesu blod tilfridsställda själars saliga hvila vid Jesu kors och styrka deraf, under deras vandring genom jämmerdalen, förestäldt uti en enfaldig . . . lik-predikan öfver comministern . . . Paul Westerberg, som . . . af led den 21 juni 1785 och begrofs den 1 julii nästföljande. Götheborg 1785. 56 s. — En ny sång af helgonen förestäld då prosten .. . Pehr W. Stevenius . . . begrofs den 18 mardi 1789 uti Harlösa kyrka. Götheborg 1789. 44 s. — Ett anti-hermhutiskt bref af år 1790 .. . till en tru [fru] i Göteborg [meddel av C S Lindblad] (Julhälsningar till församlingarna från präster i Göteborgs stift, årg 4, 1914, Gbg, s 37—40).

Översatt: J A Bengel, Sextio uppbyggeliga tal öfver Johannis eller fastmer Jesu Ghristi uppenbarelse ...Dl*. Götheborg 1791. XX, 588 s. [Ny uppl:] D 1—2. 1797. XVI, 640, 616, (16) s. [Anon.] [Ny uppl] 1841—44. XVI, 589, 581 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Lunds domkap:s arkiv, LLA; Teol fak:s arkiv, LUB; W Fast, Likpredikan, Ik 13: 1, KB.

Bidr till Lunds stifts hm (1846); Biogr lex, 7 (ny uppl, 1876); Lunds hm, 4 (1857); E Newman, Nordskånska väckelserörelser under 1800-talet, 1 (1925); H Pleijel, Herrnhutismen i Sydsverige (1925); G W S[karstedt], Det theologiska doktoratet i Sverige resp 1593—1893 (1893); [J J] Thomaeus, Minne af ... C K (Nord kyrkotidn, 1840, nr 47).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Kullberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11849, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11849
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Kullberg, urn:sbl:11849, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se