Meriter

2 Kurck (Korck), Axel, f 1555, d 30 maj 1630 (gravsten i Ulvsby kyrka, Åbo o Björneb). Föräldrar: lagmannen Jöns Knutsson o Ingeborg Tönnesdtr (Tott). Fänrik vid Mårten Boijes finska fana 76, löjtn 80, ryttmästare för finska adelsfanan 23 maj 83, häradsh i Övre Satakunda 4 sept 87—90, 13 o 16—23, i Vemo 7 aug 90—96, ståthållare i Narva 93, av kung Sigismund utn krigsöverste i Finland 20 nov 98, fånge på Gripsholm 00—02, häradsh i Österbotten 03—04, generalöverste 9 dec 04, häradsh i Nedre Satakunda 13—14.

G 1) efter 80 men före 82 m Karin Boije, ringn 6 okt 19 i Åbo domkyrka, dtr till lagmannen Nils B (bd 5) o Brita Kristersdtr (Horn); 2) 23 jan 21 m Kristina Hansdtr, levde ännu 32, dtr till ståthållaren Hans Björnsson (Lepasätten) o Karin Henriksdtr (Horn) o tidigare g m ståthållaren Gödik Fincke (d 17; bd 16).

Biografi

K gjorde en militär karriär vid den finska adelsfanan, deltog i Johan III:s strider i öster o efterträdde 1593 Arvid Eriksson (Stålarm) som ståthållare i Narva. Till en början har K förhållit sig kritisk o avvaktande till kung Sigismund men kom under händelsernas tryck att ansluta sig till denne o Klas Fleming. Under Klubbekriget fick K, som blivit känd som en rättskaffens man, erbjudande av de upproriska bönderna att bli deras anförare. Han vägrade emellertid o besegrade i stället julen 96 nära Björneborg en av de framryckande bondeskarorna. I sept 98 ledde K en del av det finska krigsfolket i Sthlm, som där avvaktade förstärkning för att komma Sigismund till hjälp i Östergötland.

Efter sin brådstörtade återresa till Polen okt 98 gjorde kungen K till sin överbefälhavare i Finland. Tillsammans med bl a Arvid Eriksson avvisade K i mars 99, under hänvisning till sin trohetsed till kungen, hertig Karls erbjudande om lejd till Sverige. Vid hertigens expedition till Finland besegrades han efter en het strid 29 aug 99 i S:t Mårtens socken. Han räddade sig med resten av hären till Viborg, men vid fästningens övergång i sept s å togs han till fånga o fördes till Sverige med en dödsdom hängande över sig. Han o Arvid Eriksson hölls först fångna i Sthlm o utfördes tillsammans till avrättsplatsen men benådades för att vittna mot riksrådet i Linköping. Inför domstolen där försvarade K sig med att de varit "krigsmän o måste stånda konungens bud". K dömdes i mars 00 på nytt till döden o benådades återigen på avrättsplatsen. Liksom Arvid Eriksson sattes han därefter i fängelse på Gripsholms slott o frigavs sommaren 02 på den finska adelns förbön, varefter båda svor Karl trohet.

K fick redan i okt 02 i uppdrag att delta i stilleståndsförhandlingar med polackerna i Livland o i dec 04 betroddes han med tjänsten som "generalöverste" i Finland. Redan våren 05 råkade han emellertid ut för en ny, men ganska kort period av misstro o onåd från Karls sida. I dec 08 fick han o några andra finska adelsmän i uppdrag att följa Jakob De la Gardie på det ryska krigståget o bistå honom med råd o dåd. Sept 11 beordrades K att föra trupper från Finland till Livland, därefter övervaka finska adelns rusttjänst o se till att de rusttjänstskyldiga inställde sig i krigslägret vid Kalmar. Följande år bad ståthållaren på Åbo Johan De la Gardie i brev till rikskanslern, att K skulle få kvarstanna i Finland som hans rådgivare o slippa fara till den planerade riksdagen i Sthlm, eftersom han var "en ålderstigen o tung man till att färdas".

K var en reslig o kraftfull person, men fängelseåren hade brutit hans hälsa. Han avböjde april 17 att tjänstgöra som kommisserie till Ryssland på grund av sin svaghet. På sin gård Anola i Nakkila sn, Åbo o Björneb, ägnade han sig sedan åt genealogiska forskningar o blev så insatt i den finska adelns släktförhållanden att hans yttrande inhämtades av Åbo hovrätt i arvstvister o andra frågor.

Författare

Alf Åberg

Arkivuppgifter

K:s fullmakter i X 240, UUB. Brev från K till bl a Axel Oxenstierna i RA (huvudsakl tr av Waaranen, se nedan).

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, RA; rullor KrA.

E Anthoni, Till avvecklingen av konflikten mellan hertig Carl o Finland (1935); dens, Konflikten mellan hertig Carl o Finland (1937); B C:son Barkman, K Svea livg:s hist, 2, 1560—1611 (1938—39); Blomstedt; FBH 1 (1903); Y Koskinen, Klubbekriget (1864); J Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden (1909); H Sommarström, Finland under striden mellan Sigismund o hertig Karl (1935); SRA 3, 1592—1597 (1894—1910); D Toijer, Sverige o Sigismund 1598—1600 (1930); S Tunberg, Sigismund o Sverige 1597—1598, 2 (1918); J E Waaranen, Handhar upplysande Finlands hist, 1—4 (1863—78); J Widekindi, Thet swenska i Ryssland tijo åhrs krijgz-historie (1671). — H Almquist, Sverge o Ryssland (1907), s 139; E Anthoni, Lepasätten (ÄSF 1:2, 1965); H Gillingstam, Den friherrliga ätten Kurcks ursprung (Genos 1964), s 30, 34; W Lagus, Undersökn:ar om finska adelns gods o ätter (1860).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Kurck (Korck), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11874, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11874
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Kurck (Korck), urn:sbl:11874, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-19.