Meriter

5 Kurck, Gustav, bror till K 4, f 10 okt 1624 på Klackeborg, Järstad, Ög, d 12 mars 1689 på Ållonö, Östra Stenby, Ög. Inskr vid UU aug 34, vid univ i Leiden 14 febr 43, överste för Åbo läns kavallerireg 29 aug 49, landsh i Östergötlands län våren 58—64, riksråd 25 aug 64—82, hovrättsråd i Svea hovrätt 9 febr 65—69, dessutom häradsh i Hammarkinds, Björkekinds o Östkinds hd:er 11 maj 65, krigsråd 15 febr 67—82, generalguvernör över drottning Kristinas underhållsländer 3 april 69—19 okt 74, lagman över Kalmar län o Öland 15 jan 74.

G 9 aug 54 i Sthlm, Nik, m frih Elsa Ebba Baner, f 5 maj 34 där, begr 12 april 82 där, Jak, dtr till riksrådet o riksmarskalken frih Axel Gustavsson B o grev Ebba Brahe.

Biografi

K växte upp i föräldrahemmet i Åbo o kom 34 till Uppsala univ (jfr K 4). Tillsammans med sin bror Knut begav han sig 42 på en studieresa till Holland o deltog därefter i Trettioåriga kriget. Efter krigsslutet blev han överste för Åbo läns kavallerireg. I början av 55 bröt han upp med sitt reg från Finland, gick över den tillfrusna Finska viken till Estland o landvägen till Polen, där han tog del i Karl X Gustavs vinterfälttåg o slaget vid Golombo i febr 56. På våren be- gav han sig till Sverige o kunde i april avlägga rapport inför rådet om tillståndet vid armén. Han användes därefter vid mönstringar i Sverige, medan man i maj 57 diskuterar i rådet var "han nu skall kunna brukas".

Våren 58 efterträdde K Johan Rosenhane som landshövding i Östergötland o blev 64 riksråd o 67 tillika krigsråd. Han ägnade sig nitiskt åt arbetet i riksrådet o krigskollegium. Han hade ett klart förstånd, ett praktiskt handlag o ett starkt sparsamhets-intresse. Han var också orädd o hade lätt för att uttrycka sig. I krigskollegium blev han en av de dominerande gestalterna o genomdrev bl a en fast rutin för ärendenas handläggning.

K var intresserad av intriger o partiväsende. I krigskollegium blev han ledare för en fraktion, som var ganska avogt stämd mot riksmarsken C G Wrangel. I rådet slöt han sig till sin bror Knut o den grupp som var motståndare till M G De la Gardie. Han var mån om sin ekonomiska fördel o utverkade 69 den lukrativa posten som generalguvernör över drottning Kristinas underhållsländer men tvangs fem år senare överlämna denna till sin fiende Jöran Gyllenstierna. Efter hans avgång krävde drottningen honom på över 20 000 dlr smt — pengar som han lyft o aldrig redovisat (Rystad).

Under krigsåren på 70-talet drog sig K tillbaka från riksstyrelsen men var som landshövding verksam med provinsmöten o kommissioner i Östergötland. I förmyndarräfsten drabbades han av ett tiotal fällande domar o tvangs 82 att ta avsked som riksråd o krigsråd. I krigskollegium anklagades han för att för enskilt behov ha använt sig av kronans ammunitions- o vapenförråd. Anklagelsen kunde inte styrkas, men K föredrog att träffa överenskommelse med Karl XI o betala en summa för att slippa efterräkningar.

I sitt landshövdingelän Östergötland ägde K större delen av Ö Stenby sn, däribland godsen Ållonö o Näs. Ållonö gjorde han till sitt säteri, byggde stenhuset o försåg godset med gårdar. Han byggde också till Ö Stenby kyrka o uppmurade en familjegrav.

Författare

Alf Åberg

Arkivuppgifter

K:s ämbetsarkiv i Generalguvernörens över drottning Kristina underhållsländer arkiv (hans koncept 1670—74 i K 451—454, re-gistratur 1669—74 i K 477-481, ink brev från Kristina i K 496 o från div andra brevskrivare i K 512—517), RA. Några handhar rörande o brev från K i K:ska saml, RA. Ämbetsskrivelser från K till Karl XI (1 vol) i Skrivelser till konungen o i Landshövdingars skriv:er till K M:t:Östergötland (1658—62), RA. Brev från K till främst M G De la Gardie (38 st), P Brahe o B Horn i RA o strödda brev i UUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: Rådsprot 41 b, f 49, personalstaterna 1682 o 1683, Statskontorets arkiv, o Biographica, RA; rullor o fullmaktsböcker, KrA.

AdRP 4:2, 5:1, 6—9, 11—13 (1872, 1873, 1877—91, 94—96); Album studiosorum academiae Lugdano Batava (1875); Anjou; Frälseg, 3:1—2 (1947); R Blomdahl, Förmyndarräfstens huvudskede (1963); J L Carlbom, Karl X Gustav. Från Weichseln till Bält 1657 ... (1910); S Hedar, En sörmlandsbygd o dess inbyggare (1965); B Helm-frid, Tiden 1655—1719 (Norrköpings hist, 6, 1971); J Kleberg, Krigskollegii hist. Biogr anteckn:ar ... (1930); A Ridderstad, Hist, geogr o statist lexikon öfver Östergötland, 2 (1877); G Rystad, Johan Gyllenstierna, rådet o kungamakten (1955); U Sjödeli, Kungamakt o högaristokrati (1966); SRP 16—17 (1923—29); B Steckzén, Krigskollegii hist, 1 (1930); G Wittrock, Carl X Gustafs testamente (1908; reg till denna o följ två hos SBL); dens, Karl XI:s förmyndares finanspolitik ... 1661—1667 (1914); dens, ... 1668—1672 (1917).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustav Kurck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11877, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11877
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustav Kurck, urn:sbl:11877, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-23.