J Harald Kylin

Född:1879-02-05 – Ornunga församling, Älvsborgs län
Död:1949-12-16 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Botanist, Lärare


Band 21 (1975-1977), sida 739.

Meriter

Kylin, Johan Harald, f 5 febr 1879 i Omunga, Älvsb, d 16 dec 1949 i Lund. Föräldrar: hemmansägaren Nils Henrik Olsson o Johanna Augusta Dalen. Mogenhetsex vid Gbgs högre latinlärov 13 juni 98, inskr vid UU 15 sept 98, FK 29 maj 01, FL 31 jan 05, disp 4 maj 07, FD 24 maj 07, doc i botanik 5 nov 07, allt vid UU, lär vid Uppsala h elementarlärov o gymn för flickor läsåren 08— 19, ordf i SSUH 08—11, lektor i biologi o hälsolära samt kemi vid folkskolesem i Uppsala 31 dec 18 (tjänstg ht 19—ht 20), prof i botanik vid LU 3 dec 20—44, red för Botan notiser 22—28, för FS:s handhar o för dess förhandkar 38—49, ordf i sektionen för biologi av Fören i Lund för matem-naturvetensk undervisn vt 39-47. — LFS 21, LVVS 34, LVA 39.

G 17 april 24 i Arvika m FM Elsa Sofia Jacobowsky, f 26 sept 97 i Uddevalla, d 25 nov 68 i Lund, dtr till grosshandl Mauritz J o Matilda Maria Fredrika Schwartzman.

Biografi

Harald K var synnerligen receptiv o avlade vid Uppsala univ på kort tid en fil kand-ex, som omfattade de flesta av de matematiska o naturvetenskapliga ämnena. Han började först forska som zoolog men övergick snart till botanik o disputerade 1907 på avhandlingen Studien über die Algenflora der schwedischen Westkuste. Han bibehöll intresset för västkustens algflora o tillbringade regelbundet någon del av sommaren på Kristinebergs zoologiska station. Vetenskapligt blev dock floristiken en mindre väsentlig del av hans verksamhet.

Då K i Uppsala endast kunde få arbetsplats på medicinsk-kemiska institutionen, övergick han till biokemiska frågor o fann ett rikt forskningsområde i algernas pigment. Han började med rödalgernas röda assimilationspigment o var den förste som lyckades isolera dess två huvudkomponenter från varandra (10). Han fortsatte på samma sätt med brunalgernas pigment (12). Därifrån var steget kort till att undersöka de former av stärkelse som bildas vid assimilationen, o K visade att de hos algerna skiljer sig från dem hos högre växter. Ett sammanfattande biokemiskt arbete blev Untersuchungen über die Biochemie der Meeresalgen (15). De biokemiska studierna fortsatte sporadiskt med de gula (karotinoida) ämnena, vilka undersöktes med moderna kromatografiska metoder (29). I förbigående kom K också in på problem med algernas andning (11) o köldresistens (17). I en ekologiskt viktig skrift från 37 redogör K för växlingarna i blågrönalgernas pigment på olika nivåer i havet, den s k kromatografiska anpassningen av växterna till rådande ljusklimat. — Parallellt med det- ta började K studier av rödalgernas anatomi o utvecklingshistoria, som är cytologiskt komplicerade, men som han principiellt utredde 14—17. Framför allt klarlade han de unika o invecklade former av generationsväxling, som förekommer hos Floridéerna (17). Intresset för rödalgerna behöll K hela livet, o inom detta område gjorde han sin största vetenskapliga insats.

K:s tid i Uppsala var pressad av förvärvsarbete. Inte förrän han 20 utnämnts till prof i botanik i Lund, kunde han odelat ägna sig åt botanik, men i Lund mötte han andra problem. Hans professur medförde undervisning i växternas anatomi o fysiologi, men som algolog fick han sig pålagd även undervisningen i kryptogamsystematik. Inga förutsättningar fanns i Lund för fysiologiskt-kemiska arbeten. I stället hade där alltsedan J G Agardh den systematiska algologin en rikare tradition o större möjligheter än kanske på någon annan plats, vilket K till fullo utnyttjade. Han fick också ett stort antal elever o kunde lägga upp forskningsprogram på bredare bas än förut. I stället avstannade de biokemiska arbetena o de alg-cytologiska lades ned som tekniskt alltför svåra. Eleverna sattes på begränsade floristiska o systematiska uppgifter inom algologin. Själv koncentrerade sig K på anatomisk-systematiska problem. Han hade speciell fallenhet för anatomi, emedan han hade god blick för detaljer o var en skicklig tecknare. Hans större anatomiska arbeten är Studien über die Entwicklungsgeschichte der Floridéen (23) o Anatomie der Rhodophycéen (37).

Under 20-talet vidgade K sina erfarenheter genom uppehåll på marina forskningsstationer i Västeuropa o på USA:s ost- o västkust. Han publicerade stora monografier över tre rödalggrupper, Delesseriaceae (24), Rhodymeniales (31) o Gigartinales (32). Västkustens algflora sammanfattades i tre monumentala verk över områdets rödalger (44), brunalger (47) o grönalger (48). K var då sedan några år emeritus. Hans mest omfattande arbete var ett uppdrag att för det tyska verket Die naturlichen Pflanzenfamilien av Engler o Prantl skriva om Die Gattungen der Rhodophycéen. Han fick arbetet färdigt under kriget, men då saknades tryckningsmöjligheter o verket utkom posthumt (56) i Sverige.

Författare

Hans Burström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s papper i LUB. Brev från K till bl a C Lindman o G Samuelsson i VA. Strödda brev i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1906—49 se J Tuneld, Bibliografi över Harald Kylins tryckta skrifter (Botaniska notiser, 1950, Lund, s 106—116). Jfr LUM 1949—50, Lund 1951, s 264—267. —• Die Gattungen der Rhodophycéen. Lund (tr Malmö) 1956. XV, 673 s, 1 portr.

Källor och litteratur

Källor o litt: H Burström, Minnesteckn över prof H K (FS:s förhandlar, 20, 1950); LUM 1949—50 (1951); S Suneson, In memoriam. H K (Botan notiser 1950).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Harald Kylin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11909, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Burström), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11909
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Harald Kylin, urn:sbl:11909, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Burström), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se