Meriter

Kärfve, Fritz Edvard, f 12 sept 1880 i Malmö, S:t Petri, d 15 okt 1967 där, Slottsstaden. Föräldrar: husägaren Lars K o Kerstin Svensson. Studier vid Konstnärsförb:s skola i Sthlm 99—01, Académie Golarossi, Paris, 04—05 o i Khvn 07—09. Konstnär.

G 30 april 12 i Malmö, S:t Petri, m Sigrid Martina Sjögren, f 14 okt 86 i Virestad, Kron, dtr till handl August S o Karolina Petersdtr.

Biografi

Fritz K började som dekorationsmålare hos en hantverkare i Malmö, vars lärdomar han alltid kom ihåg med tacksamhet. 1899 vann han inträde vid Konstnärsförbundets skola i Sthlm. Den förestods då av Richard Bergh, som han även efter studietidens slut 01 underhöll fruktbara förbindelser med. Med hjälp av medel, som sammansköts av ett antal skånska konstvänner, kunde han därefter 04—05 studera i Paris, bl a vid Académie Colarossi. Hans egentliga studietid avslutades 07'—09 vid Johan Rodhes skola i Khvn.

Vid denna tid hade K vunnit visst erkännande i den skånska hemprovinsen. Redan 03 hade han upptagits i den krets som detta år bildade Skånska konstnärslaget med Lundegård, Trulson o Norlind som mest bemärkta medlemmar. Han ägnade sig där med framgång åt det då gängse romantiska skymningsmåleriet med litterära övertoner. Genom skalden Theodor Thuvesson lärde K 09 känna dennes östskånska hemtrakt. Mötet med Österlen o den sandiga kustens dynlandskap liksom givetvis tiotalets allmänna tendens kom hans palett att ljusna. Till detta landskap återvände han trofast sommartid, medan han om vintrarna bodde i Malmö.

I sitt motivval var K mångsidig, även om hans samtida berömmelse främst var knuten till landskapen. Han ansåg principiellt naketstudiet som nödvändigt för en målare o var också en god porträttör. Känd är hans stora gruppbild från 21 i Malmö rådhus En kväll i Heimdal, föreställande 44 medlemmar av detta sällskap för kulturell samvaro. Han målade också genreartade interiörer som Middagsmålet (24) o arbetsbilder från Malmö hamn. Tid efter annan gjorde han försök med stora, symboliskt tänkta o monumentalt uppbyggda kompositioner. 27 utställde han sålunda Exodus på Salongen i Paris. De för övrigt mest kända torde vara Bergspredikan (29) o Den evige plöjaren [dvs döden] (37). Dessa stora dukar visar aktningsvärda ambitioner med sina många, vanligen nakna figurer i komplicerade grupperingar, men de verkade vid sin tillkomst mycket otidsenliga o mötte ingen uppskattning. Bortsett från motiven i dessa kompositioner höll K fast vid en realistisk konstsyn. Om hans landskapsmåleri säges att "... han har varit tvångsfritt trogen mot sekelskiftets o konstnärsförbundets ideal, han är realist o älskar icke det abstrakta, hans mål är att skildra ljusspelet genom hedens tuvor, vattnets kyliga genomskinlighet o de mjuka dagrarna över slätten så som han själv sett det, inte att omdikta o omforma" (Sandström).

Vid 30-talets mitt utställde K även skulpturer, bl a Bäckahästen. Han företog flera studieresor till utlandet, bl a till Holland o Belgien 12, Italien 22, Frankrike 27—29, senare också Tyskland o Jugoslavien, o har också hämtat motiv från dessa länder. Han var en flitig utställare, främst i Skånes konstförening men också vid separatutställningar i Skåne o annorstädes. K deltog i Parissalongen 26, 27 o 39 o syntes också på andra utställningar i utlandet. Han var medlem av Royal Society of Arts i London. Till bilden av hans person hör också hans intresse för parapsykologi, o han tycks själv ha haft någon form av telepatisk förmåga.

Författare

Gertrud Serner

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: I konstskola hos Richard Bergh (Hågkomster och livsintryck . . ., 28: Konstnärsfolk ..., Upps 1942, s 279—290). — En fjärrskådares syner och tankar. [Omsl.] U o [1951?]. 19 s. [Föret.] — Hur en slagruteman ser på de reumatiska sjukdomarna. Malmö 1960. 7 s. — A contribution to the dis-cussion on rheumatism. La rachiesthésie et les maladies arthritiques. Malmö 1965. 8 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tidn:art:ar i NM:s klipparkiv.

H Hedemann-Gade, Ur Skånes konstliv (Skånes konstfören:s publ 1939); T Palmer, Konst i Skåne 1905—1954 (1955); S Sandström, företal i kat över K:s utställn i Skånska konstmus i Lund 1955 (1955); SKL.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fritz E Kärfve, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11925, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gertrud Serner), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11925
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fritz E Kärfve, urn:sbl:11925, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gertrud Serner), hämtad 2024-04-25.