C Olof Kärnekull

Född:1885-10-25 – Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län
Död:1950-06-26 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Skriftställare, Väg- och vattenbyggnadsingenjör


Band 21 (1975-1977), sida 759.

Meriter

Kärnekull, Carl Olof, f 25 okt 1885 i Jönköping, d 26 juni 1950 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: skeppsklareraren Anders Andersson o Justina Mathilda Reinholdsdtr. Mogenhetsex vid h a l i Jönköping 21 maj 07, elev vid KTH:s avd för väg- o vattenbyggn 28 sept 08, avgångsex 30 april 12, avd:ing vid Väderstad-Skänninge-Bränninge järnvägsbyggn 12—13, arbetsledare vid Byggnadsab Contractor, Sthlm, 13—14, kontrollant o v VD vid Eksjö-Österbymo järnvägsbyggnad 14—16, avd:chef vid Ostkustbanans byggnad 16—17, bitr ing vid Statens järnvägar, Nässjö, 17—19, disponentassistent o chef för administrativa byggnads- o kraftavd vid Avesta jernverks ab 19—21, ordf i Avesta byggnadsnämnd 19, övering vid Sveriges industriförb o chef för ab Industribyråns organisationsavd, Sthlm, från 21 (dir där från 44), led av styr för Sveriges konsult ingenjörers fören 31—49 (ordf 41—49), för Sv teknologfören ö sekr i dess avd för industriell ekonomi o organisation 31—38, led av Sv nationalkomm för rationell organisation från 37 (l:e v ordf 39—46), av Sthlms kommunala organisationskomm:s expertdelegation 39—40, ordf i IVA:s avd för produktions- o fabrikstekn vetenskaper 44. — LIVA 44.

G 1) 11 april 14 i Östersund (enl vb för Jukkasjärvi, Nb) m Augusta (Astis) Hamfeldt, f 4 maj 88 i Nederkalix, Nb, d 26 okt 42 i Sthlm, Hedv El, dtr till garvaren Carl Fredrik H o Hilda Charlotta Björkman; 2) 12 juni 48 i Sthlm, Hedv El (enl vb för Salem, Sth), m sjuksköterskan Ebba Victoria Svensson, f 12 aug 98 i Edestad, Blek, dtr till stenhuggaren Sven August S o Anna Matilda Augustsdtr.

Biografi

Liksom många andra väg- o vattenbyggnadsingenjörer började Olof K som järnvägsbyggare bl a vid Ostkustbanan, där han efterträdde sin äldre bror, Erik Reinhold Andersson-K, som arbetschef. Då brodern av generalkonsul Axel Ax:son Johnson engagerats som disponent för Avesta järnverk blev K hans assistent. Som chef dessutom för administrationen, byggnads- o kraftavdelningarna vid järnverket önskade K pröva begreppet scientific management, som börjat vinna mark i USA. Upphovsman var Frederick W Taylor, vars system, i Sverige kallat "rationell arbetsledning", innebar grundliga arbetsstudier, detaljplanering o styrda arbetsmetoder. Systemet medförde effektivisering o lägre produktionskostnader, vilket gav utrymme för högre löner. Det kunde därför prövas i fullt samförstånd mellan arbetsgivare o arbetstagare. Taylor-systemet krävde emellertid stora initialkostnader o gav ekonomi först på lång sikt, o K hade svårt att intressera Johnson för de nya idéerna, då erfarenhet från sv förhållanden saknades.

Efter första världskriget hade sv industri att övervinna dels själva depressionen med prisfall på produkterna o dels från 1920 de organisatoriska o ekonomiska följderna av 8-timmarsdagens införande. Till industrins hjälp inrättade Sveriges industriförbund 21 ett konsulterande organ för fabriksorganisation inom sitt dotterföretag ab Industribyrån i Sthlm. Till chefer för denna avdelning utsågs K o ingenjör John August Carlson, som länge praktiserat i USA.

K:s första stora uppdrag (april 21) gällde skeppsbyggnadsavdelningen vid Kockums mek verkstad i Malmö, där reparationerna men ej nybyggnaderna var lönsamma. K föreslog direktör Frans Henrik Kockum att separera fartygsproduktionen o införa fabriksmässig drift med rationell i stället för traditionell arbetsledning. Kockum, tillsatte den föreslagna planeringsavdelningen o lät K hålla föreläsningar för personalen om rationell arbetslednings syfte o metoder. Under tiden fick K resestipendium från både kommerskollegium o IVA o reste till USA för att studera rationell fabriksorganisation o byggnadsindustrins rationalisering. Arbetet vid Kockums omspände flera år o blev framgångsrikt. Men åtgärder av detta slag mötte ofta motstånd, o det fordrades K:s aldrig sviktande personliga engagemang o vederhäftighet för att kunna utbreda de nya idéerna.

Under årens lopp åtog sig K åtskilliga uppdrag åt industrierna men även t ex vid trafikföretag o statliga o kommunala verk o var nästan ständigt på resande fot. Större framgångsrika rationaliseringar genomförde han bl a vid Norrahammars bruk, Sv metallverken o Cloetta. Han var också en flitig föredragshållare, bl a vid Sv teknologföreningens sammanträden, medverkade ofta i fackpressen o gav ut läroböcker. Som ledamot av American society of Mechanical Engineers, genom litteraturstudier o utlandsresor följde han utvecklingen, deltog i internationella kongresser o samarbetade med experter i många länder. Under rubriken Aktualiteter från världsmarknaden redovisade han från 29 nyheter på området i Industriförbundets Rationaliserings-revy, som han själv redigerade.

När den lindmanska ministären tillträdde 28 o förvaltningen vid flottans varv skulle undersökas, tillkallades K att som sakkunnig biträda chefen för finansdepartementet, Nils Wohlin. Detta blev inledningen till K:s medverkan vid flera försvarsutredningar även under följande regeringar. — På K:s initiativ bildades inom Sv teknologföreningen en avdelning för industriell ekonomi o organisation 31, vars framgång ansågs bero på att K var sekreterare o hade utarbetat arbetsprogrammet. Som ledamot av IVA ledde han kunnigt avdelningen för produktions- o fabrikstekniska vetenskaper.

K var pionjär i Sverige inom rationaliseringsrörelsen o räknades som en av landets främsta experter på detta område med internationellt anseende. Till framgången torde hans pålitlighet o försynta sätt ytterligare ha bidragit. Hans kollega vid organisationsavdelningen inom ab Industribyrån, John A Carlson, avgick 28 o ersattes följande år av Tarras Sällfors, från 44 generaldir o chef för statens organisationsnämnd, som kom från en konsulterande organisationsbyrå i New York. Från 43 till sin bortgång var K ensam chef med direktörs ställning från 44.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Modern arbetsledning. Sthlm 1921. 54 s. — Rationell arbetsledning inom flottningen (Flottningstidskrift, årg 10, 1921, Sthlm, 4:o, s 973—979). — Om sparsamhet inom industriell drift. Sthlm 1922. 80 s, 4 tab, 2 pl-bl. (Sveriges industriförbund, avd organisation, n:o 16.) —¦ Hur man organiserar ett affärsföretag. En handledning i modern affärsorganisation. Sthlm 1924. 126 s. 2. uppl 1927. 148 s. 3. omarb uppl 1935. 4. omarb uppl 1938. 147 s. 5. uppl omarb av A Kärnekull 1950. 167 s. ([Omsl:] Moderna affärsböcker.) Övers Oslo 1930, 127 s ([omsl:] Cappelens håndboker, 2). — Marknadsundersökningar (Svensk kemisk tidskrift, årg 40, 1928, Sthlm, s 107—114). — Driftsekonomi tillämpad på industriell produktion (Föredrag hållna vid av Svenska teknologför-eningen anordnad kurs . . . den 26—28 mars 1931, Sthlm 1931, s 81—104). — Planering inom stålindustrien (Värmländska bergsman-naföreningens annaler 1937, Filipstad, s 9—¦ 34, 51, 1 pl). — Rationell arbetsledning till-lämpad på nybyggnad av handelsfartyg vid Kockums (Kockums mekaniska verkstads AB Malmö 1840—1940, red E E von Seth, Malmö 1940, 4:o, s 410—426). — Bidrag i bl a TT, årg 48—51, 1918—1921, 53—56, 1923—1926, 58—59, 1928—1929, 61, 1931, 63, 1933, 65—68, 1935—1938, Sthlm (delvis tr Norrköping), 4:o, Industriförbundets meddelanden, 1927—1950, Sthlm, (Tidskrift för) Affärsekonomi, årg 1—23, 1927—1950, Sthlm, 4:o.

Redigerat: Rationaliserings-revy, 1929—-1950, Sthlm (ingår i Industriförbundets meddelanden, även sep).

Källor och litteratur

Källor o litt: A HessleT, Industriens fören: väsen (Sv industrien vid kvartsekelskiftet 1925, 1926, s 124 f); ab Industribyrån, Sthlm (Sv näringsliv i ord o bild, ed A Wallerström, Sthlm, avd 1, 1925, s 28—30); L W Luhr, O K (Dödsrunor utg av Sancte Örjens gille, bd 4, 1947—51); S Nerell, O K (Industriförbis meddel 1950, nr 5); G Richert, O K 60 år (Affärsekonomi, årg 18, 1945, nr 15); SMoK; SvTeknF; H Thorelli, O K f (Affärsekonomi, årg 23, 1950, nr 13); Vem är vem inom handel o industri? 1944—45 (1944); Vem är vem i Norden (1941); World biography 1948 (1948). — Nekr i SvD 28 iuni 1950.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Olof Kärnekull, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11926, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11926
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Olof Kärnekull, urn:sbl:11926, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se