Inez C Köhler

Född:1900-11-21 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1976-09-09 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Operasångare, Sångpedagog


Band 21 (1975-1977), sida 764.

Meriter

Köhler, Inez Carolina, f 21 nov 1900 i Sthlm, Ad Fredr, d 9 sept 1976 där, Kungsh. Föräldrar: skräddarmästaren Johan K o Jenny Sophia Gran. Elev vid Musikkonservatoriet i Sthlm ht 18, musiklärarex där 31 okt 21, engagerad vid Stora teatern i Gbg 25—28, Odeonteatern i Sthlm 30—31, Vasateatern 32, K teatern hösten 34—51. Operasångerska (sopran), sångpedagog.

G 3 jan 31 i Sthlm, Matt, m skådespelaren Seth Johan Johansson, f 4 okt 86 där, Kungsh, d 11 mars 50 i Gbg, Domk, son till sjökaptenen Johan Petter J o Augusta Paulina Lindberg samt förut g m Stina Kristensson.

Biografi

Inez K (uttal med k-ljud) avlade 1921 musiklärarexamen i Sthlm, studerade sång privat för G Bratt o Haldis Ingebjart o rollinterpretation för Liva Järnefelt. Sitt första offentliga framträdande gjorde hon med en romanskonsert i radio redan 23. Teaterdebuten ägde rum i juni 25 med en mindre roll i Knut Barrs sångspel Carl Michael Bellman på friluftsscenen Hagateatern i Sthlm. 11 sept s å debuterade hon vid Stora teatern i Gbg som Wera Lisaveta i Oscar Straus-operetten Sista valsen. Hon fick från början goda recensioner, o kritikerna berömde både hennes röst o temperamentsfulla spel. K visade sig lika användbar i operettens hjältinneroller, t ex Cleopatra i Cleopatras pärlor, Beatrice i Boccaccio o Sköna Helena som i lyriska operapartier av typen Siebel i Faust o Micaela i Carmen. Också ett par mera dramatiska roller fick hon pröva på: Tosca o Donna Anna i Don Juan. När K lämnade Gbg, hade hon utfört inte mindre än 17 roller — nästan alla stora — o blivit en verklig publikgunstling.

Åren 28—30 ägnade K delvis åt sångstudier i Italien för Pietro Zeni o fortsatte sina studier i Sthlm för Britta v Vegesack. 1 jan 31 framträdde hon som Kurfurstinnan i Fågelhandlaren vid verkets sverigepremiär under Oskar Textorius regim på Odeonteatern vid Brunkebergstorg i Sthlm med Hjalmar Meissner som kapellmästare. 31 jan s å var hon den första som utförde Viktorias roll i Viktorias husar vid samma teater, o i denna roll gästspelade hon senare i Bergen. På Vasateatern sjöng hon i maj 32 den kvinnliga huvudrollen Lisa i Leendets land mot Martin Öhman (även på Hippodrom-teatern i Malmö o Stora teatern i Gbg så). Vid jultiden medverkade hon i den första s k radiooperetten, Jules Sylvains Två hjärtan och ett pärlhalsband.

3 mars 34 debuterade K på K teatern i Sthlm som Tosca o den 10 skedde andra debuten som Amelia i Maskeradbalen. Från hösten s å knöts hon fast till teatern, där hon i konkurrens med främst Brita Hertzberg o Helga Görlin snart blev en viktig kraft i det lyrisk-dramatiska sopranfacket. Särskilt i italienska roller passade hon bra, o det blev med åren flera stora partier som Leonora i Trubaduren (35), Aida (s å), Musette i Bohéme (39) o Nedda i Pajazzo (40). En av hennes främsta roller var titelpartiet i Zandonais Francesca da Rimini vid verkets sv premiär (37), "en prestation av rang, förträfflig både i sin lyriska o dramatiska utformning" (F G i Scenen). Vid ett fåtal tillfällen gav hon sig med stor framgång i kast med Turandot (36). Patrik Vretblad i Soc-Dem konstaterar, "att hon, frånsett ett rätt starkt vibrato, bemästrade detta påfrestande vokala parti med en stämma som även kunde utstråla värme, när så krävdes".

Även i flera tyska verk gjorde K sig väl gällande, t ex som Leonora i Fidelio (35), Gutrune i Ragnarök (36) o Elisabeth i Tannhäuser (s å). Bland övriga roller kan framhållas Mozarts Grevinnan i Figaros bröllop (35) o Donna Elvira i Don Juan (41) samt Selika i Afrikanskan (38). Liksom i Gbg medverkade hon i Sthlm i flera operettpartier, bl a som Rosalinda i Läderlappen (35), Angéle i Greven av Luxemburg (36) o Saffi i Zigenarbaronen (38).

Författare

Sune Hojsten



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Klipp o anteckrr.ar i Musik-hist mus i Sthlm o Teaterhist mus i Gbg.

F G, En blyg operasångerska förmås att tala (Scenen 5 nov 1937); A Fromeli, Stora teatern i Gbg 1893—1929 (1929); B Haslum, Operett o musical (1971); E Ottoson, Minns du det än . . . (1941); A Rundberg, Sv operakonst (1952); Sohlman, 3 (1951); Sv konstnärer, ed E Sundström (1943); Tonkonsten, 1 (1955). — Rec:er o nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Inez C Köhler, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11928, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sune Hojsten), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11928
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Inez C Köhler, urn:sbl:11928, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sune Hojsten), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se