Biografi

von Köhler, släkt, härstammande från Johannes Colerus eller Koler (d tidigast 1586). Han blev sekreterare hos domkapitlet i Riga senast 1555 o tillfångatogs av ryssarna 1558. Colerus anställning hos domkapitlet i Riga tycks ha lett till att han kom att arbeta för koadjutorn där, hertig Kristofer av Mecklenburg, o 1564—67 var han liksom denne polsk fånge. Han adlades 1569 av kejsaren tillsammans med sin bror Zacharias i Regensburg. 1584—86 var han präst i Dondangen i Kurland o fick 1561 av domkapitlet som förläning Smerle i Sunzel, Livland, på vilket hans son Dietrich Colerus (d tidigast 1592) erhöll livstids besittningsrätt av konung Sigismund. En annan son, Georgius Colerus, som inskrevs vid universitetet i Helmstedt 1578, var far till Hans K (d tidigast 1631), som 1629 av Gustav II Adolf fick brev på Smerle. Detta konfirmerades av drottning Kristina 1647 för hans söner. Av dem blev löjtnant (ej major) Claus K (f 1675) far till Fredrik v K (d 1723), som var i holländsk tjänst 1671—76, varunder han blev sårad i kriget mot Frankrike. Han deltog sedan i slaget vid Lund 1676 o utmärkte sig särskilt i slaget vid Landskrona 1677. 1700 befordrades han till överste för Västgöta tremänningsinfanteriregemente o 1712 för Upplands tremänningskavallerireg samt utnämndes s å till generalmajor av kavalleriet. Han blev friherre 1719 o fick generallöjtnants avsked 1723. Genom sitt äktenskap kom v K i besittning av säteriet Gullbringa i Halta, Göt, som under flera generationer kom att ärvas av ättlingar till honom. Brev till honom o koncept av honom finns i Bergshammarsaml, vol 235— 236, RA.

En av Fredrik v K:s nio söner Gustaf Wilhelm v K (1690—1739) utmärkte sig i slaget vid Gadebusch 1712, blev tillfångatagen vid Tönningens kapitulation 1713, rymde, deltog i fälttåget mot Norge 1716 o blev överstelöjtnant 1738. Han bodde på säteriet Vilsta vid Eskilstuna.

En annan av Fredrik v K:s söner var Johan Didrik v K (1693—1758). Han deltog i sjöstriden vid Köge bugt 1710, norska fälttåget 1716 o striderna med ryssarna i Sthlms skärgård 1719, blev överste 1757 o dog under kriget i Pommern. Han bodde från 1720-talet på sitt säteri Sämsholm i Norra Säm, Älvsb. I sitt andra äktenskap — med en syster till Johan Henrik von Kochen (s 439) — var han far till Fredrik v K (1728— 1810). Denne blev överstelöjtnant 1774, var vice landshövding i Kalmar län 1788—90, blev överste 1789 o fick generalmajors karaktär 1797.

Gustaf Wilhelm o Johan Didrik v K:s äldre bror Georg Reinhold v K (1687—1758) deltog i belägringen av Thorn 1703, sårades i slaget vid Holowczyn 1708, var med i slaget vid Poltava 1709 o tillfångatogs s å av ryssarna i striden vid Czernovitz. Efter långvarig fångenskap i Tobolsk kom han hem 1722. Han blev överste för Bohusläns dragonreg 1747, generalmajor av kavalleriet 1750 o generallöjtnant 1756. Liksom sin bror Gustaf Wilhelm var han svärson till Gustaf Cronhielm. En av hans sju söner Axel Johan v K (1746—1831) blev assessor i Göta hovrätt 1771 o revisionssekreterare 1782. Han var ledamot av Högsta domstolen 1789—92 o 1796—1806 o vice president i Göta hovrätt 1792—1806. Han talade ofta för mildare domar i brottmål än HD:s övriga ledamöter. Hans äldre bror Salomon Christoffer v K (1742—1814) var verksam på Nordsjön i 1780 års neutralitetseskader, blev överstelöjtnant 1781 o var landshövding i Blekinge 1783—89. Han blev stamfar för samtliga nu levande medlemmar av den friherrliga släktgrenen o var känd som en god anekdotberättare.

Förutom av denna friherrliga gren representeras släkten v K på sv riddarhuset av en adlig gren, som härstammar från en bror till Fredrik v K d ä o naturaliserades 1772. Dessutom fortlever även ointroducerade grenar i Finland o Norge. Släktens estländska o livländska grenar torde vara utslocknade. En ännu på 1800-talet fortlevande pommersk godsägaresläkt v K uppges vara av samma stam.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Johannes Colerus: L Arbusow, Livlands Geistlichkeit vom Ende des 12 bis ins 16 Jahrhundert (Jahrbuch fur Genealogie, Heraldik und Sphragistik 1901), s 45; dens, d:o, Zweiter Nachtrag (ibid 1902), s 55; dens, d:o, Dritter Nachtrag (ibid 1911—13), s 105 f; A Bergengriin, Herzog Christoph von Mecklenburg, letzter Koadjutor des Erzbistums Riga (1898), s 154, 172 f, 175, 185 f, 222, 224, 251, 287, 290, 316; K F v Frank, Standeser-hebungen und Gnadenakte fur das Deutsche Reich. . ., 3 (1972), s 51; Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften. Estland, 2 (1929), s 241; H Lange, Der Streit zwischen Erzbischof Wilhelm und dem Ri-gaschen Domkapitel wegen der erledigten Propstei 1561 (Mitteilungen aus der liv-ländischen Geschichte, 21, 1911—28); Lokalf, 3, s 333; C E Napiersky, Beiträge zur Geschichte der Kirchen und Prediger in Livland, 2 (1850); J Renner, Livländische Historien (1876), s 212; F W Schirrmacher, Johann Albrecht I, Herzog von Mecklenburg, 1 (1885), s 648. Dietrich Colerus: Biographica (underd skr från Hans K), RA; L v Stryk, Beiträge zur Geschichte der Rittergiiter Livlands, 2 (1885). Georgius Colerus: Ovan- nämnda skr i Biographica, RA; Album acade-miae Helmstadiensis, 1: 1 (1926), s 17; Na-piersky, a a. Hans K: RR maj—juni 1613, i 997, Livländska donationskontorets arkiv F I b 4) :2, nr 33, RA; Stryk, a a. Claus K: Biographica, Reduktionskommissionens i Estland arkiv F I: 19, f 32v, Livländska donationskontorets arkiv F I b 4) :2, nr 33, E 1472 (skr till M G De la Gardie), RA; H v Hagemeister, Materialien zu einer Geschichte der Landgiiter Livlands, 1 (1836), s 63; Stryk, a a. Fredrik v K d ä: Friherrebrev, vol 4, RA; Lewenhaupt; B G Söderberg, Bohuslän (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 241, 244; C Tiselius, Bohusläns gamla adliga gods o sätesgårdar (1925); dens, Bohusläns märkligare gårdar, 1—2 (1926—27); W Zetterberg

0 H E Uddgren, K Bohusläns reg 1661—1920 (1922). Gustaf Wilhelm v K: G Hyltén-Ca-vallius, K Kronobergs reg:s officerskår (1897); Lewenhaupt; J Rosén, Jacob Burensköld o faran för ett angrepp på Skåne 1713—14 (KFÅ 1953), s 211; S A:son Sparre, Biogr anteckmar . . . 1625—1779 (K Västmanlands regis hist, 4, 1930). Johan Didrik v K: Meritförteckn i J O Äkersteins genealogier, RHA; Hyltén-Gavallius, a a; K Kison Leijonhufvud, K Södermanlands regis hist 1771—1915 (1919); Lewenhaupt. Fredrik v K d y: F Rudelius, Kalmar regis per-sonhist 1623—1927, 1—2 (1952—55); C Svenson-Graner, Landshövdingarna o länsstyr

1 Kalmar (1935). Georg Reinhold v K: Lewenhaupt; Tiselius, a a 1925 o 1926—27; G Wallenstråle, Tal wid . . . Georg Reinhold v K :s jordfästn (1758); Zetterberg o Uddgren, a a. Axel Johan v K: [J Odencrantz,] K Götha hofrätts presidenter, ledamöter o betjäning (1803); H Schiick, Gustavianska brev (1918), s 474, 659; B Wedberg, Konungens högsta domstol 1789—1809 (1922). Salomon Christoffer v K: J Bromé, Karlskrona stads hist, 1—2 (1930—34); H Börjeson, Biogr an-teckmar om örlogsflottans officerare 1700— 99 (1942); Gbgs eskader o örlogsstation 1523—1870 (1949); L L v Horn, Biogr an-teckmar, 2 (1936); S-Ö Swahn, Amiraler o andra (1935); C Tersmeden, Memoarer, särsk 5 (1918), s 152, 199, 6 (1919), s 138. Finländska släktgrenen: O Durchman, Bidr till känned av å Finlands riddarhus icke upptagna adliga ätter av utländskt ursprung, 3. v K (GSFÅ 6, 1922). Norska släktgrenen: Korrespondens o sammanställmar av riddarhusgenealogen Pontus Möller, RHA. Est- o livländska släktgrenarna: Durchman, a a, s 54; Genealogisches Handbuch der baltischen Rit-terschaften. Estland, 2 (1929), s 241; A W Hupel, Materialien zu einer liefländischen Adelsgeschichte (Nordische Miscellaneen, 15—17, 1788), s 467—73. Pommerska släkten: Durchman, a a, s 54; E H Kneschke, Neues allgemeines Deutsches Adels-Lexicon, 5 (1864).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Köhler, von, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11929, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11929
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Köhler, von, släkter, urn:sbl:11929, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-28.