Ingeborg Gerhardsdotter

Död:1465-10-14 – Vadstena församling, Östergötlands län

Abbedissa


Band 20 (1973-1975), sida 5.

Meriter

Ingeborg Gerhardsdotter, f c:a 1397, f 14 okt 1465 i Vadstena. Föräldrar: Gerhard VI, hertig av Slesvig, greve av Holstein, o Elisabeth av Braunschweig. Vigd till nunna i Vadstena kloster 28 aug 08, omyndig medlem av klostret till 15, vald till abbedissa jan 48, avgick maj 52, åter abbedissa från 57.

Biografi

Från tiden för I:s faders död 1404 sökte drottning Margareta att återvinna Slesvig. I fick Erik av Pommern till förmyndare och kunde elvaårig i drottningens närvaro vigas till nunna i Vadstena tack vare en av drottningen särskilt utverkad påvlig dispens. Det bindande ordenslöftet för nunnor fick enligt statuterna avläggas först vid arton års ålder. Det är möjligt att I på grund av sin höga börd och förtidiga invigning några år fått en särskild bostad inom klostret (Nyberg 1964). Bengta Gunnarsdotters tid som abbedissa 1422—47 bör för I ha betytt en motvikt mot den tilltagande spänningen i klostrets omvärld.

I:s val till abbedissa ägde rum efter uppslitande förhandlingar vid årsskiftet 1447— 48 (biskop Nils Königs visitationsstadga 22 jan 1448). Tillsammans med generalkon-fessorn Magnus Unneson ledde hon klostret under Karl Knutssons första regeringstid och upplade eller fullbordade 1449—51 klostrets utförligaste jordebok. Hon återupptog bemödandena att göra vårfrupenningen till en fast avgift, och utverkade Karl Knutssons brev härpå (4 okt 1450). Hon syns också ha ombesörjt en sammanfattning av de gällande normerna för val av klosterledning (jfr Nyberg 1971). I april 1452 begärde Karl Knutsson att klosterledningen skulle avsättas och att biskopen i Linköping skulle medverka härtill. Berättigade grunder till avsättning kunde inte framletas, ny stadga för sysslomannen blev godkänd, men I och generalkonfessorn avgick dock i maj. I samband med att hennes systerson Kristian I blev sv kung inträdde hon 1457 åter som abbedissa med Magnus Unneson som generalkonfessor. Hon bemödade sig 1458 på nytt om vårfrupenningen och fick Kristians brev härpå 11 sept 1461.

Ett betydande parti i klostret hade tydligen varit emot hennes val till abbedissa. Att diariet under perioden förts av en motståndare till I antyds av att både hennes val och hennes återkomst till styret förtigs, medan däremot Karl Knutssons ingrepp 1452 utförligt anförs liksom Kristian I:s besök 1461, då denne skall ha begärt och fått utlämnad en av Erik av Pommern vid klostret grundlagd fond till stiftandet av ett "colle-gium". Eftersom Magnus Unneson kan visas ha stått på den romerska sidan i kampen mot konciliarismens reformstil, kan man anta, att också I gav sitt gillande åt den nya typen av med påvemakten genom kon-kordat och diplomati förbundna regeringar, och att hon sålunda inte bara genom släktskap utan av övertygelse stödde Kristian I:s politiska system mot Karl Knutssons nationella kungadöme. Humanistpåven Pius II :s regering och den påvlige legaten Marinus de Fregenos besök i Vadstena 1462 präglar I:s andra ämbetsperiod. Karl Knutssons återkomst till makten 1464 rubbade inte hennes ställning, men efter hennes död vägrade konventen att gå till nyval av abbedissa, innan Magnus Unneson nedlagt sitt ämbete.

En traktat av I:s hand (C 50, UUB), begärd av Kristian I vid dennes besök (i Vadstena 1461?), innehåller råd för kungens andaktsliv och en biktspegel. Hon sammanfattar där under titeln Fjorton råd om ett gudeligt leverne på tidstypiskt sätt de klosterfrommas syn på ett förebildligt religiöst liv utanför klostermurama. Andakten till Kristi lidande är ett genomgående tema i de föreskrivna bönerna, och avsnittet om de fem sinnena och de sju dödssynderna förmedlar en viss konkret inblick i de högre samhällsgruppernas dagliga liv.

Författare

Tore Nyberg Mikael Venge



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Fjorton råd om ett gudeligt lefverne gifna k. Kristiern I af abbedissan Ingeborg Gertsdotter (SFSS [h 125, 127 = nr 36]: Skrifter till uppbyggelse från medeltiden . . . utg af R Geete, Sthlm 1904—05, s 157—204).

Källor och litteratur

Källor o litt: Y Brilioth, Den senare medeltiden (Sv kyrkans hist, 2, 1941); L-A Norborg, Storföretaget Vadstena kloster (1958); T Nyberg, 1462 års medlemsförteckn från Vadstena kloster (PHT 1963); dens, Medlemsintagn:en i Vadstena klosters nunnekonvent intill 1462 (ibid 1964); dens, Birgit-tinische Klostergriindungen des Mittelalters (1965); dens, Vadstena klosters biktprivilegier 1446 (KÅ 1971); Småstycken på forn sv, ser 2, ed R Geete (1900—1916), s 73— 152 o 191—220; Wadstena kloster-reglor, ed C F Lindström (SSFS 4, 1845).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ingeborg Gerhardsdotter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11951, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Nyberg Mikael Venge), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11951
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ingeborg Gerhardsdotter, urn:sbl:11951, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Nyberg Mikael Venge), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se